Upphängd på en bensinstation

Under Mussolinis fångenskap utlyste Italien den 8 september 1943 vapenvila och gick över till de allierades sida.

Dessförinnan hade tyskarna rört upp himmel och jord för att hitta Mussolini eftersom de ville ha honom som ledare för en buffertstat i nordvästra Italien. Heinrich Himmler gick så långt att han konsulterade en astrolog för att hitta Il Duce. Till sist lyckades tyskarna, och den 12 september 1943 befriades Mussolini genom en extremt våghalsig kommandoaktion (skildrad i Världens Historia nr 3/2006).

Om Mussolini hade väntat sig att återfå sin forna storhet som ledare för det tyskocku­perade Nord- och Mellanitalien, den så kallade Salòrepubliken, blev han grymt besviken. Han hade reducerats till en marionett i tyskarnas händer och beskrev också sig själv som ”en borgmästare som försöker stå upprätt i kvicksand”.

Icke desto mindre lyckades han utkräva­ hämnd på sin svärson, den förre utrikesministern Galeazzo Ciano, som var gift med hans dotter Edda och hade varit en av drivkrafterna bakom Mussolinis detronisering och gripande i juli. I september 1943 arresterades Ciano och avrättades senare som landsförrädare.

Från sitt residens i staden Gargnano vid Gardasjön, där även älskarinnan Clara Petacci befann sig, gav Mussolini dessutom order om att alla italienare som tog till vapen mot tyskarna skulle dödas. För varje dödad fascist eller nazist skulle minst tio anti-fascister dö, löd ordern. Men döden började också närma sig Mussolini själv.

I början av 1945 var större delen av Italien befriat och under krigets sista dagar försökte Mussolini fly med en tysk militärkolonn som var på reträtt norrut. Den 27 april 1945 stoppades konvojen och erövrades av italienska partisaner. Under en matta i en av lastbilarna hittade de Mussolini. Han höll två skarpladdade vapen i sin famn.

Viljelöst och utan att göra motstånd lät sig Mussolini gripas och föras till rådhuset i staden Dongo, där han på morgonen den 28 april återförenades med älskarinnan Clara Petacci. Samma dag dömdes de båda till döden genom skjutning vid en hastig ståndrätt. Domen verkställdes klockan 16.10. Mussolini dog utan­ värdighet. Han stod inte upp, såg inte på exekutionsplutonen utan sköts sittande grensle över en stol med ryggen mot skyttarna.

Samma natt kördes liken på ett lastbilsflak till Piazzale Loreto i Milano. Tidigt på morgonen den 29 april dumpades de i dammet på torget. Ryktet spred sig blixtsnabbt och från alla håll kom stadsborna för att ta farväl av den hatade diktatorn. Med påkar eller bara knytnävarna gick folk lös på Mussolinis lik, de trampade, spottade och urinerade på det.

Som en sista förödmjukelse hängdes han och Clara Petacci uppochned från taket på en bensinstation. I just den stad där Mussolini hade påbörjat sin klättring mot maktens tinnar var hans skändade lik nu utställt till allas spott och spe.

• Föregående Sida 5 av 5