Enligt barnläkaren Lindner hängde sexualitet och sugande på fingrarna ihop.

© Jahrbuch für Kinderheilkunde

Vanvettiga råd skulle ge väluppfostrade barn

Att suga på tummen leder raka vägen till moraliskt fördärv. Blöta skor gynnar immunförsvaret och renlighet skadar intelligensen. Historien är full av tips till småbarnsföräldrar – men långt ifrån alla råd är goda.

19 juli 2017

Hållning: Lugn och ståtlig med lindning 

Att linda in sin baby i flera meter långa tygstycken och hänga upp barnet på en spik på väggen kan låta som barnmisshandel. 

Men arkeologiska fynd visar att lindan var vanlig ända från år 4000 före Kristus. Det mest berömda exemplet är Jesus som enligt Lukasevangeliet lindades och lades i en krubba. 

För nomadfolken i Asien och Mellanöstern var det praktiskt att transportera spädbarn i knyten, och i västvärlden sade man att metoden höll barnet varmt och säkrade att det växte rakt.

Men på 1500-talet observerade den schweiziske kirurgen Felix Würtz att barn ibland lindades så hårt att deras ben trycktes emot varandra och växte fel.

På 1700-talet började kritiska röster komma till lindebarnens undsättning. 

Den schweizisk-franske författaren och filosofen Jean-Jacques Rousseau skrev år 1762 att ”i länder där man brukar linda vimlar det av puckelryggiga, krymplingar och män med förtvinade lemmar”. 

Så småningom blev den hårda lindan omodern. Mer varsam lindning används dock fortfarande på många platser, och har på senare år även fått en renässans i västvärlden.

På 1500-talet lindades spädbarn från topp till tå under första levnadsmånaden. Sedan fick de ha armarna fria.

© Bridgeman

Tänder: Gnid babyns gom med salt och honung

Vissa spädbarn får tänder redan vid tre månaders ålder, andra har tandlösa leenden ett helt år efter att de har kommit till världen. 

På medeltiden var det en vanlig missuppfattning att barns förmåga att tala hängde ihop med hur tidigt de fick sina tänder. Många föräldrar blev därför oroliga om de små risgrynen lät vänta på sig.

Som tur var fanns det gott om råd till oroliga föräldrar. Att gnida in babyns tandkött med salt och honung sades vara en effektiv metod. 

Och om det inte skulle vara tillräckligt kunde man ta till en skallra med vargtänder. 

Enligt medeltida­ experter fick skallran inte bara tänderna att växa snabbare, den garanterade också att tänderna blev starka och vita – precis som hos vargen. 

Om tänderna lät vänta på sig kunde man använda honung.

© Bridgeman

Moral: Fingrar i munnen ledde till fördärv

Att suga på tummen är naturligt för små barn men år 1878 var det något som förfärade den amerikanske läkaren Thomas Chandler. 

”Ingenting orsakar så stora skador på benen i munnen och tändernas positioner”, skrev han i en medicinsk facktidskrift. 

Chandler fick medhåll och året därpå följde den tyske barnläkaren S. Lindner upp med en vetenskaplig studie av 69 spädbarn. 

Han drog slutsatsen att tum­sugning inte bara leder till deformationer, det skulle även vara en sexuell handling som kunde få till följd att barnet onanerade – något mycket allvarligt på 1800-talet.

År 1935 hävdade psykologen James Mursell att tumsugning kunde ge ett tobaks- och alkoholberoende. 

Ända fram till mitten av 1900-talet fick föräldrar rådet att till varje pris förhindra att barnet sög på tummen. 

Man kunde till exempel binda fast barnets händer eller smörja in tummarna med en salva som smakade illa. 

År 1914 tipsade den amerikanske barnläkaren C. G. Kerley om en babyhandske av aluminium som skulle träs på barnets hand. I dag har studier visat att tumsugning har många positiva effekter.

Immunförsvar: Fyll skorna med iskallt vatten

År 1693 publicerades boken ”Some thoughts concerning education” av den engelske filosofen John Locke. 

Boken hade stor påverkan på barnuppfostran under de följande hundra åren.

Locke varnade för att ge barnen varma kläder på vintern och rådde föräldrarna att tvätta sina pojkars fötter i kallt vatten varje dag. 

Barn skulle gå barfota eller i skor som var så tunna att de ofta blev genomblöta. Ju mer kyla de små utsattes för, desto mindre mottagliga skulle de nämligen bli för förkylning som vuxna. 

John Locke fick inflytande på barnuppfostran.

© Mary Evans

Intelligens: Smutsiga barn blev smarta som vuxna 

Före 1700-talet brydde sig varken läkare eller föräldrar särskilt mycket om personlig hygien. Tvärtom – smuts och lort hade snarare en skyddande kraft mot både sjukdomar och olyckor i den allmänna folktron. 

I det bergiga Haut-Vivarais i Frankrike var det allmänt känt att barn blev klent begåvade om deras huvuden tvättades. Ett smutslager på babyns mjuka hjässa var också ett effektivt skydd mot slag och fall.

I samma område ogillade man att föräldrarna klippte barnens naglar eller hår innan det hade fyllt ett år och en dag. Gjorde man det skulle barnen växa upp stumma och tjuvaktiga.

En del mödrar undvek till och med att tvätta blöta kissblöjor eftersom man anade att urin hade läkande egenskaper.

Mödrarna nöjde sig därför med att lufttorka blöjorna.

I många år ansågs renlighet vara något skadligt.

© Mary Evans

Kanske är du intresserad av...