En del kungliga barn fick göra vad de ville, utan konsekvenser.

© Bridgeman

Lista: 7 kungabarn som fick en chockerande uppväxt

Sträng disciplin, fri lek eller bortskämda till tusen. Små prinsar och prinsessor har under historien utsatts för lite av varje för att bli fulländade regenter. Till exempel skulle den danske Fredrik VI alltid gå barfota – även på vintern.

21 juli 2017 av Emil Maischnack Jensen

Fredrik VI: Livläkaren ville härda prinsen

Danmark (1768–1839): Fredrik VI sattes till världen av en sinnessjuk far och en ensam mor. 

Båda föräldrarna förlitade sig på livläkaren Johann Friedrich Struensee, som bland annat tog över Fredriks uppfostran, när prinsen var två år. 

Pojken var då bortklemad och ville bäras överallt, så Struensee bestämde sig för att kronprinsen skulle härdas.

Livläkaren utgick från boken Émile av den franske filosofen Rousseau, som skrev att barn inte skulle uppfostras till att uppföra sig som små vuxna. 

Det innebar att Fredrik fick göra sina erfarenheter själv, och om han till exempel föll och slog sig fick hans mamma eller barnflickor inte trösta honom. 

Den lille Fredrik var dessutom rädd för att gå i trappor, så Struensee lät bygga en trappa i pojkens lekrum. 

När Fredrik fick mat ställdes den högst upp i trappan, så att prinsen fick krypa upp för att nå den. 

Hans diet bestod av kall, lättsmält mat som frukt, risgrynsgröt, bröd, vatten, mjölk och potatis.

För att härdas skulle Fredrik dessutom gå barfota året runt och sova med endast ett tunt täcke.

Kronprinsen lekte fritt på sitt rum och i slottsträdgården med två bondpojkar. Barnen tillbringade så mycket tid utan vuxna att de som fyraåringar knappt kunde prata rent och uppfann ett alldeles eget språk.

År 1772 avrättades Struensee, och Fredrik överläts åt sin far, Kristian VII.

Ludvig XIII: fick beröm för att blotta sig

Frankrike (1601–1643): Frankrikes kronprins Ludvig upptäckte tidigt att han kunde roa vuxna genom att visa upp eller leka med sitt könsorgan. 

Under sina första levnadsår brukade han blotta sig för hovpersonalen och belönades med beröm. 

Han uppmanades även att be undersåtarna att pussa sitt kön i stället för sin hand. Dessutom beskrev kungafamiljens läkare hur kronprinsen tjöt av glädje, när barnflickan lekte med hans genitalier. 

Lille Ludvig uppvaktade ivirigt både sin lillasyster och vuxna kvinnor. Det betraktades som ett tecken på sundhet och virilitet.

Å andra sidan var han blyg och motvillig, när han som 14-åring blev gift, och i det närmaste tvingades gå till sängs med sin hustru, den jämnåriga spanska prinsessan Anna.

Undersåtar skulle kyssa prinsens penis i stället för hans hand.

© Shutterstock

Aleksej: Sjuk arvinge blev bortklemad

Ryssland (1904–1918): Aleksej Nikolajevitj var den efterlängtade sonen och tronarvingen – född av tsaritsan Alexandra efter fyra döttrar. 

Den lille tsarevitj fick snabbt smeknamnet ”Baby”, och var hela familjens ögonsten.

Tidigt stod det klart att tronarvingen led av en blödarsjukdom, som gjorde att även minsta sår kunde döda honom. 

Därför fick han inte cykla eller leka vilt, och två sjömän anställdes som barnskötare och livvakter. 

Om någon vände sig till Aleksej, såg sjömännen till att de knäböjde framför honom.

Trots tsarfamiljens stora rikedom sov systrarna på hårda madrasser, de duschade kallt och skulle själva städa sina rum. 

Aleksej blev å andra sidan bortskämd på alla sätt och han bestraffades aldrig om han gjort något fel.

Viktoria: Skyddades från allt

Storbritannien (1819–1901): Åtta månader gammal miste Viktoria sin far, och den unga prinsessan uppfostrades av sin mor och hennes högra hand, sir John Conroy.

Mamman och sir Conroy var besatta av den makt som låg i att lilla Viktoria var en potentiell tronarvinge, och de drog sig inte för något för att säkra hennes hälsa och inte minst sin makt över henne. 

Det ledde till metoder som senare kallades ”Kensingtonsystemet” och gick ut på att göra prinsessan så osjälvständig som möjligt. 

Systemet föreskrev att Viktoria aldrig fick vara ensam. Hon följdes alltid av sin barnflicka Louise Lehzen, eller av sin mor. 

På natten sov hon i en säng vid sidan av mammans, och inte ens när prinsessan blev tonåring fick hon gå i trappor utan att hålla en vuxen i handen.

Viktoria fick inte leka med andra barn utan fick i stället 132 dockor, som hon roade sig med. 

Hon fick även en nära relation till sin barnflicka, som hon i hemlighet kallade mamma.

När prinsessan var 15 år blev hon sjuk i tyfus. Hennes mamma och sir Conroy utnyttjade situationen och försökte pressa henne att skriva under på att Conroy skulle vara hennes privatsekreterare, när hon kom till makten. 

Trots sjukdomen och sin unga ålder lyckades hon stå emot.

Viktoria beskrev senare sin barndom med ett lakoniskt konstaterande: 

”Jag var aldrig glad, förrän jag fyllde 18 år”.

Inte ens som tonåring fick Viktoria gå i trappor utan att hålla en vuxen i handen.

© Shutterstock & Bridgeman

Rama V: Siamesisk kronprins levde som munk

Siam (1853–1910): Chulalongkorn var kung Mongkuts nionde barn, men den förste sonen född av en drottning. 

De andra pojkarna var födda av konkubiner och kunde därför inte ärva tronen i Siam (i dag: Thailand, red.). 

Chulalongkorn skulle vara kung Rama V, men det innebar inte att han slapp leva som munk. 

Som 13-åring följde han landets seder och levde i ett buddhistiskt kloster i ett halvår. Där levde han i askes liksom de andra munkarna och fick till exempel inte äta något efter klockan tolv varje dag.

Före och efter sin tid som munk undervisades han i engelska och västerländska sedvänjor. 

Brittiska Anna Leonowens anställdes av hovet för att undervisa den ungekronprinsen och många av hans 83 hel- och halvsyskon.

Redan som 15-åring fick Chulalongkorn ta över tronen, när hans far dött av malaria, men de första fem åren regerades landet av andra, medan kungen reste
runt i världen och lärde sig om politik.

Vilhelm II: Upp på hästen, Ers höghet

Tyskland (1859–1941): Tyske Vilhelm hade en stenhård uppväxt. Från sex års ålder undervisades han i upp till tolv timmar per dag av en sträng privatlärare. 

Samme man skulle även lära prinsen att rida, men Vilhelm var född med en förkrympt vänsterarm och hade svårt att hålla balansen på hästryggen. 

Till en början höll därför en medhjälpare i tyglarna, men när prinsen fyllde åtta skulle han rida utan hjälp. 

När han föll av sattes han – oavsett hur mycket han grät eller bönade – på hästen igen. Så fortsatte träningen, tills han själv kunde hålla balansen.

Vilhelm hade en komplicerad relation till sin mor, som anklagade sig själv för hans funktionsnedsättning och samtidigt inte ansåg att sonen var så klipsk. Hon skrev:

”Han hyser vare sig -briljanta förmågor, karaktärsstyrka eller talanger, men han
är en rar pojke”.

I Vilhelms brev till mamman beskrev han bland annat sina drömmar om henne och sin lust att kyssa hennes ”vackra händer”. 

Mamman svarade med att rätta hans stavfel och grammatik.

Puyi: Liten pojke dyrkades som en gud

Kina (1906-1967): Endast två år gammal utnämndes Puyi år 1908 till kejsare av Kina, men tre år senare fick han abdikera på grund av den kinesiska revolutionen. 

Trots det fick han behålla sin titel och bo kvar i Förbjudna staden, där han med sina egna ord hade ”... den mest absurda barndom som över huvud taget kan tänkas”.

Han levde med ett hov på 600 personer, som tillbad honom som en gud. 

Den lille pojkens ord var lag, och ingen fick uppfostra honom. Inte ens hans föräldrar, som han sällan träffade.

- Kejsaren ammades tills han var åtta av en kvinna som lämnat bort sitt eget barn.

- Ingen fick kalla Puyi vid namn, utan skulle tilltala honom ”Ers majestät”.

- Han lät straffa hovets eunucker med käppslag för småförseelser och för sitt eget nöjes skull.

- Om Puyi var olydig eller oförberedd i skolan, straffades hans klasskamrater i hans ställe. 

Kanske är du intresserad av...