Militär makt och allianser med lokala hövdingar säkrade den tyska kontrollen i Afrika.

Varför fick Tyskland kolonier så sent?

Spanien, Portugal och England grundade redan på 1500-talet kolonier över hela världen. Varför väntade stormakten Tyskland ända till år 1884?

Tyskland blev en stormakt först år 1871 – innan dess hade Centraleuropas tysk­talande befolkning varit splittrad i många fristående kungadömen.

Bismarck fruktade fransmännen

Först under rikskansler Otto von Bismarck enades Tyskland och blev ett starkt kejsardöme som kunde börja drömma om inkomstbringande äventyr i fjärran kolonier. Först sade dock Bismarck nej. Han ville inte irritera fransmännen genom att utmana dem i Afrika. För det unga kejsardömet kunde kolonialkonflikter med Frankrike i värsta fall sluta i ett förgörande tvåfrontskrig mot fransmännen och deras allierade, Ryssland.

Först år 1884 gav Bismarck slutligen efter för politiska påtryckningar och tillät grundandet av tyska kolonier. Tyskar i tiotusental sökte vid den tiden lyckan i Amerika och anhängare av kolonialismen menade att utvandringen, och förlusten av inkomster från dessa personers produktivitet, kunde förhindras genom att låta utvandrarna slå sig ned i tyska kolonier.

Afrika gav Tyskland en plats i solen

År 1884 köpte Tyskland en remsa av Namibias kust och blev en kolonialmakt. Under de följande 30 åren växte tyskarnas besittningar i Afrika och Fjärran Östern. Alla kolonier gick förlorade efter
första världskriget.

  • Kamerun: Tyskland ingick år 1884 avtal med lokala afrikanska stammar och ut­ropade Kamerun till ett protektorat.

  • Tyska Östafrika: Dagens Rwanda, Burundi och Tanzania blev tyska år 1885. Kolonin var dubbelt så stor som Tyskland.
  • Togo: Några få handelsstationer längs kusten var utgångspunkten, och år 1905 blev hela landet en tysk koloni.
  • Tyska Sydvästafrika: Den 24 april 1884 blev dagens Namibia tyskt. Handelskompanier skulle förvalta landet å kejsardömets vägnar.

Kanske är du intresserad av...