Militärer

Sida 1 af 2Nästa
Hannibals rutt över Alperna kartlagd

09.08.2010.

37 krigselefanter försökte Hannibal föra över Alperna – de flesta dog på vägen.

Läs mer
År 1066 avgjordes Englands öde i Slaget vid Hastings

His nr. 11/2010 s. 14-21.

På hösten år 1066 seglar hertig Vilhelm
av Normandie över Engelska kanalen med en invasionsstyrka av bågskyttar och riddare. Snart tvingas den engelske kungen Harald Godwinsson kämpa för sitt liv när ett av historiens mest avgörande slag bryter ut vid Hastings.

Läs mer
VERKLIGHETENS 007 VAR DUBBELAGENT

His nr. 15/2008 s. 34-39.

En jugoslavisk miljonärsson erbjöd sig att skaffa fram viktig information åt den tyska underrättelsetjänsten. Några dagar senare anställdes han av brittiska MI-5. Dusko Popovs dubbelspel kunde ha stoppat Pearl Harbor-attacken men FBI ignorerade honom.

Läs mer
Ian Fleming spann guld på kalla kriget

His nr. 9/2008 s. 42-43.

Medan Agent 007 James Bond förförde vackra kvinnor och kämpade för den fria världen mot galna mäns visioner om världsherraväldet kunde författaren
Ian Fleming njuta av rikedom och framgångar.

Läs mer
I hennes majestäts hemliga tjänst

His nr. 3/2007 s. 28-33.

Namnet var Walsingham. Francis Walsingham. Englands förste mästerspion ledde ett vitt förgrenat nät av agenter. Hans iskalla cynism och skickligt arrangerade
fällor kom att kosta den skotska drottningen
Maria Stuart huvudet.

Läs mer
Mästerspion med dubbelarbete

His nr. 2/2008 s. 64-71.

På 1930-talet påbörjar Kim Philby en karriär som leder till en hög befattning inom brittiska underrättelsetjänsten. Men överklasspojken är samtidigt kommunist och arbetar i största hemlighet för Sovjetunionen.
Snart är han
en livsfarlig
dubbelagent.

Läs mer
CIA:s blodiga födelse

His nr. 1/2007 s. 46-51.

”Gentlemen läser inte varandras post”, sa man i USA och
avskaffade sin effektiva underrättelsetjänst. Men det skulle förändras när japanerna år 1941 bombade Pearl Harbor. Den dagen inleddes arbetet med att grunda CIA, som i år kan fira 60-årsjubileum i kampen mot synliga och osynliga fiender.

Läs mer
Slavpojke blev tsarens gudson

His nr. 3/2006 s. 50-53.

Gannibal var en afrikansk slav. Som åttaåring kom han till hovet i St. Petersburg, där Peter den store gjorde honom till sin gudson. Pojken växte upp i Ryssland och blev spion, general och herreman.

Läs mer
Det stora nordiska kriget

His nr. 12/2006 s. 72-73.

På 1600-talet har Sverige blivit en europeisk stormakt efter ett framgångsrikt deltagande i trettioåriga kriget. Sverige har besittningar i Finland, Norge, Baltikum, Polen och Nordtyskland och landet har en viktig allierad i hertigen av Holstein-Gottorp. Danmark-Norge, Polen-Sachsen och Ryssland vill minska Sveriges makt. År 1700 ingår de tre ländernas regenter en allians mot Sverige.
I 21 år rasar det stora nordiska kriget i Nord- och Östeuropa. Det slutar inte förrän England och Frankrike hotar att
ge sig in i kriget på den svenska sidan.

Läs mer
Slaget om storbritannien

His nr. 12/2008 s. 46-55.

I 117 dagar kämpade det brittiska folket för livet

Läs mer
Slaget vid Austerlitz

His nr. 10/2008 s. 32-39.

Utanför den lilla österrikiska staden Austerlitz drabbar Napoleons armé samman med de väldiga ryska och österrikiska styrkorna. Den franska hären är i klar minoritet men Napoleon satsar allt i ett avgörande anfall som en gång för alla kan knäcka två av hans största fiender.

Läs mer
Judarnas sista bastion

His nr. 7/2007 s. 54-59.

Under sju år trotsade en liten grupp judar hela det romerska imperiet från den ointagliga Masadafästningen mitt ute i Palestinas öken. Inte förrän romarna började belägra Masada med 10.000 man lyckades de bryta igenom judarnas fanatiska försvar. Men bakom murarna väntade en ohygglig överraskning på romarna.

Läs mer
Harald segrat vid Hastings

His nr. 7/2008 s. 40-43.

När engelsmännens kung Harald Godwinson dödas av en pil i ögat vid Hastings år 1066
ligger vägen till den engelska tronen öppen
för normandernas hertig Vilhelm. Maktskiftet sätter punkt för Skandinaviens ställning som stormakt i Nordsjöområdet och i stället riktar England blicken mot det europeiska fastlandet. Här blir öriket snart en del av medeltidens latinska värld medan vikingaländernas makt
och inflytande snabbt minskar.

Läs mer
Landning i helvetet

His nr. 6/2007 s. 40-47.

På våren 1954 lockade franska kolonialstyrkor in den vietnamesiska kommunistarmén i en dödsfälla i en dal i Nordvietnam. Fransmännen hoppades att de efter åtta års blodigt djungelkrig skulle kunna krossa det vietnamesiska motståndet i öppen terräng.
Men planen gick fruktansvärt fel.

Läs mer
Napoleon på dödsmarsch

His nr. 6/2007 s. 14-21.

Fälttåget mot Moskva blev en katastrof för Napoleon. Staden brann ned och när den bistra ryska vintern kom var en reträtt oundviklig. Vägen tillbaka genom snön blev ödesdiger för soldaterna. Bara var tolfte kom så långt som till Litauen, där forskare nu har undersökt soldaternas gravar. Här fann de vittnesbörd om en livsfarlig hemresa och franska arméns nederlag mot en liten parasit: lusen.

Läs mer
Turkarna krossade Konstantinopel

His nr. 5/2008 s. 50.

I april 1453 stod 200.000 osmaner utanför Konstantinopels portar. Innanför murarna gjorde sig blott 10.000 bysantiner redo att försvara den stad som i mer än tusen år hade varit kristendomens sista utpost mot öster. Nu var stadens ödestimme kommen.

Läs mer
Riddartiden slutade i massaker

His nr. 4/2006 s. 24-31.

Under slaget vid Azincourt blev tusentals franska riddare massakrerade av engelska bågskyttar. Därmed hade de galanta ryttarna spelat ut sin ledande roll på slagfältet. Professionella bågskyttar och fotfolk avgjorde nu krigen.

Läs mer
Alexander stupat vid Granikos

His nr. 6/2008 s. 54-57.

År 334 f.Kr. går den makedonske kungen Alexander den store över Dardanellerna mellan Europa och Mindre Asien med en armé på 37.000 man. Hans mål är att erövra det enorma persiska riket – den tidens främsta stormakt.
I början av maj möter Alexander och hans makedoner en jättelik persisk här vid floden Granikos inte långt från det forna Troja. Med en liten förtrupp inleder Alexander oförskräckt slaget – om han dör är allt förlorat.

Läs mer
Sultanens elittrupper

His nr. 3/2008 s. 46-51.

Disciplinerade, vältränade och livsfarliga. Osmanska rikets elitstyrkor – janitsjarerna – var utbildade för att kriga och krossade gång på gång de kristna arméerna. Fanatiskt kämpade de för att sprida islam i Europa – trots att de själva fötts som kristna.

Läs mer
Dödens dal

His nr. 2/2006 s. 14-19.

År 1842 sträckte sig britternas imperium över halva världen. Men i Afghanistan led de nederlag. I de snöiga bergspassen och djupa dalarna mellan Kabul och Jalalabad dödades 16.000 soldater, kvinnor och barn av afghanerna. En enda britt överlevde.

Läs mer
Sida 1 af 2Nästa