Amerikanerna går till val

När amerikanerna för 200 år sedan slet sig loss från Storbritannien, var det ingen som anade att presidenten en dag skulle bli världens mäktigaste man. USA:s statsöverhuvud hade föga makt, lite pengar och en usel ämbetsbostad. Utländska diplomater var verkligen inte imponerade.

Européerna var likgiltiga inför de första amerikanska presidentvalen. Omkring år 1800 var USA en avlägsen småstat med liten befolkning, svag ekonomi och ett rykte om sig att ha bondska manér. Fär amerikanerna själva har valet dock alltid varit en stor nationell begivenhet.

I Washingtons fotspår

Frihetshjälten George Washington skapade ämbetet, och med honom följde en enorm prestige. Alla efterföljande presidenter har bedömts med hänsyn till om de varit värdiga att vandra i hans fotspår: om de kunnat ta på sig sig rollen som moraliska förebilder och samla folket bakom sig. Då betydde det mindre att posten den gången bara hade ringa makt. Presidenten skulle bara genomföra den politik kongressen bestämde sig för.

Efter Washington har 43 män passerat genom ämbetet, och var och en på sitt sätt satt sitt avtryck på presidentens roll i USA. Andrew Jackson gav 1830 folket rätten att välja presidenten, Abraham Lincoln försvarade landet mot upplösning på 1860-talet, och Harry Truman gjorde landet till en supermakt med intressen över hela världen.

Presidenten är i dag inte bara en moralisk ledargestalt utan också en person med inflytande på vanliga människors vardag. Därför sitter USA i andlös ny spänning, medan den långvariga valprocessen utspelar sig vart fjärde år. Och resten av världens befolkning tittar också, för ingen människa har större betydelse än invånaren i Vita huset.

Förstå det amerikanska presidentvalet med Världens Historia

I Världens Historia nr 15/2012 ger vi dig vi ett jättetema om amerikanernas val och får dig att förstå bakgrunden till och historien bakom den enorma händelsen.