År 1739: Den mekaniska ankan åt och lortade ned

Med en mekanisk anka blev den franske uppfinnaren Jacques de Vaucanson år 1738 berömd i hela Europa. Till européernas stora förundran kunde ankan nämligen äta de korn som man lade framför den – och smälta maten. Efter en liten stund släppte djuret nämligen ut träck i andra änden. Dessutom kunde ankan flaxa med vingarna, skaka stjärtfjädrarna och både stå och ligga.

Fågeln var beklädd med guldbelagd koppar på utsidan och innehöll över ett tusen rörliga delar. Konstruktionen och ­rörelsemönstret baserades på omfattande studier av riktiga ankor. Vaucanson hävdade att sädeskornen smältes via en kemisk process, precis som hos levande djur. Långt senare visade en granskning av ankan att fågelträcken pytsades ut ur en separat behållare.

Vaucansons mekaniska vävstol gjorde tusentals franska vävare arbetslösa.

Vaucanson kunde imponera även utan att luras. Exempelvis uppfann han en flöjtspelande robot, i vilken ett antal blåsbälgar fungerade som lungor.

Uppfinnare flydde arga vävare

Förklädd till munk tvingades Jacques de Vaucanson år 1745 fly undan ilskna sidenvävare, eftersom han uppfunnit en mekanisk vävstol. Senare hämnades han genom att presentera en ny vävmaskin – driven av en åsna. Den producerade till och med bättre sidentyg än vad erfarna vävare kunde åstadkomma.

Vaucanson