viking

Vikingakolonier frös och svalt i Nordatlanten

09.07.2010.

Ny forskning visar att temperaturen störtdök bara några år efter att vikingarna koloniserat Island och Grönland. Det kalla klimatet fick fatala konsekvenser.

Läs mer
Vikingarna var rädda för skottar

31.01.2010.

Via 800 år gamla sagor har isländska forskare kommit fram till att vikingarna troligen inte alls var så orädda som antytts.

Läs mer
Här började vikingatiden

His nr. 12/2008 s. 74-75.

År 793 fick engelsmännen för första gången känna på ”nordbornas raseri” när danska vikingar attackerade det rika och mäktiga klostret Lindisfarne i Northumberland. Plundringen blev startskottet för 250 års skandinaviska härjningar i Europa.

Läs mer
Danmarks vikingaborgar

His nr. 7/2010 s. 14-21.

Landets främsta matematiska snillen, tusentals arbetare och en mängd virke som förvandlade en
hel landsända till kalhygge – den danske kungen Harald Blåtands fyra vikingaborgar från 980-talet var ett ingenjörsmässigt stordåd. Men till arkeologernas stora förvåning förstördes de imponerande byggnadsverken bara några år efter att de byggts upp.

Läs mer
Harald segrat vid Hastings

His nr. 7/2008 s. 40-43.

När engelsmännens kung Harald Godwinson dödas av en pil i ögat vid Hastings år 1066
ligger vägen till den engelska tronen öppen
för normandernas hertig Vilhelm. Maktskiftet sätter punkt för Skandinaviens ställning som stormakt i Nordsjöområdet och i stället riktar England blicken mot det europeiska fastlandet. Här blir öriket snart en del av medeltidens latinska värld medan vikingaländernas makt
och inflytande snabbt minskar.

Läs mer
Viking avslöjar sina hemlig heter

His nr. 9/2008 s. 44-49.

På hösten 2007 grävde arkeologer åter upp
en av Norges mest berömda vikingar, ”Gokstadhövdingen”. Undersökningar av hans skelett visar nu att han var en kämpe och att hans död blev ovanligt brutal.

Läs mer
Vikingaskeppet gjorde skandinaverna oövervinnliga

His nr. 13/2008 s. 42-49.

Genom plundringar och handel placerade vikingarna Norden på världskartan. Resor till sjöss och möten med främmande folkslag ledde till nya idéer och seder som förändrade Norden för alltid. Triumferna berodde till stor del på ett av historiens mest framgångsrika skepp.

Läs mer
Kejsarens livvakter

His nr. 17/2008 s. 54-59.

I över 200 år utgjorde legosoldater från Skandinavien – väringagardet – ryggraden i den bysantinska armén i Konstantinopel. Väringarna var överlägsna i strid och krossade gång på gång sina fiender. De fick ansvaret för kejsarens liv.

Läs mer
Vikingarna ville erövra Rom

His nr. 6/2008 s. 22-27.

År 859 seglar 62 vikingaskepp söderut mot Medelhavet. Ledda av hövdingarna Björn Järnsida och Hasting tänker krigarna från Norden plundra Rom – världens mäktigaste och rikaste stad. Men staden är välbevakad och vikingarna måste följa en utstuderad plan för att komma åt alla rikedomarna.

Läs mer
(sms) på runor

His nr. 3/2010 s. 28-29.

När vi tänker på runor associerar vi nog främst till väldiga runstenar utspridda över Skandinavien – stora block med berättelser om hederliga män, gärningar
och död. Men runor kan även berätta om nära ting.
På träbitar, benstumpar och verktyg ristade vikingarna och deras avkomlingar in vad de hade på hjärtat.

Läs mer
Vad blev det av Erik Röde?

Först dömdes han som fredlös för ett dråp på Island, och sedan upptäckte Erik Röde Grönland, där han grundade en vikingakoloni

Läs mer