Film: "The King's Speech"

Handling:

Kung George VI är så gravt handikappad av sin stamning att han på tröskeln till det andra världskriget inte kan hålla ett viktigt tal till nationen. Han får hjälp av en oortodox och kontroversiell talpedagog, Lionel Logue. Deras stormiga lektioner utvecklas efterhand till en varm vänskap, och kungen övervinner triumferande sin stamning.

Var vänskapen mellan kungen och Lionel Logue så varm och nära, som den beskrivs i filmen?

Ja. Logues barnbarn tvivlar visserligen på att Lionel var så frimodig att han vågade gräla på kungen, men de hade så vitt man vet en mycket speciell relation, som med tiden utvecklades till en nära vänskap. Kungen visade sin uppskattning av Logue genom att personligen tilldela honom Royal Victorian Order.

Var Logues undervisning avgörande för kungens tal vid andra världskrigets början?

Den var inte alls så brådskande som filmen visar. I verkligheten pågick undervisningen över en mycket lång period, som började redan 1926, och man började märka resultaten av Logues undervisning redan året därpå. Logue förblev emellertid ett viktigt stöd för George VI och fanns alltid vid kungens sida, när han skulle tala till nationen under andra världskriget.

Var Churchill verkligen ett stort stöd för kungen?

Churchills roll i filmen är mycket kontroversiell och omdiskuterad. Filmens upphovsmän medger själva att de lät denna historiska konflikt få en framträdande plats i handlingen i stället för i dag mer okända politiker. I verkligheten var Churchill och kungen inte vänner. Det är också helt fel att Churchill i filmen kämpar på Georges sida under krisen år 1936, när kung Edward VIII tvingas abdikera, och George blir kung i hans ställe. Tvärtom stödde Churchill helhjärtat Edward VIII, och George VI hade så svårt att förlåta honom detta att han senare endast motvilligt utnämnde Churchill till premiärminister.

Kämpade kungen så intensivt mot Nazityskland, som filmen visar?

Detta är den andra kontroversiella punkten i filmen. Kungen framställs som en regent, som var emot appeasement-politiken gentemot Hitler, och som stod enig med Churchill i en önskan att bekämpa Tyskland. I verkligheten var George VI mycket förtjust i avtalet i München i september 1938, i vilket premiärminister Neville Chamberlain för att undvika ett storkrig accepterade Hitlers invasion av Tjeckoslovakien. När Chamberlain landade i London på väg hem från München, skickade kungen sin egen bil och chaufför till flygplatsen, och lät premiärministern från Buckingham Palaces balkong hyllas av folkmassorna – innan Chamberlain hade försvarat avtalet i Parlamentet. Filmen ignorerar därmed fullständigt att kungen sett i nutida belysning stod på fel sida i debatten om vad som borde göras med det växande hotet från Nazityskland.