© Getty Images

Galleri: Ungdomsupproret bryter ut

För 50 år sedan demonstrerade flera hundratusen fransmän på gatorna i Paris. De krävde bättre villkor för studerande, en uppgörelse med tidens stränga sexualmoral och högre lön för landets arbetare. Protesterna var så omfattande att de hotade att störta den franska regeringen.

5 april 2018 av Pernille Mogensen

Paris blir en krigszon

Gatsten flyger genom luften, och slagord ekar i gatorna, när tusentals fransmän våren 1968 demonstrerar i Paris med krav på fundamentala samhällsförändringar.

Under årets första månader är det endast universitetsstuderande som kräver bättre boende- och studieförhållanden, elevdemokrati på lärosätena och en uppgörelse med samhällets stränga sexualmoral.

Efter hand får studenterna emellertid sällskap av Frankrikes arbetare, som vill ha högre löner och kortare arbetsdagar. 

När protesterna når sin kulmen strejkar över elva miljoner franska arbetare, och ungdomsupproret har blivit landsomfattande.

Våren 1968 liknar Paris en krigszon med bränder på gatorna.

© Getty Images

Brutal polis slår ned demonstrationerna

Hos de franska myndigheterna finns det ingen förståelse för demonstranternas krav. 

I ett radiotal förkunnar landets president Charles de Gaulle till exempel att upprorets ledare är odugliga ungdomar, som inte klarar av sina tentamina. På gatorna slår poliser ned demonstrationerna med våld. Flera poliser kommer från kravallpolisen Compagnies Républicaines de Sécurité, som omfattar flera högerradikala våldsverkare. 

Många bevittnar polisernas brutala framfart med batongerna, och polisvåldet väcker ilska. De många gatustriderna gör att många får sympati för de unga. 

I maj 1968 förenas arbetare, kontorsanställda, bankpersonal och till och med strippor med studenterna, och 22 procent av landets befolkning deltar i strejkerna.  

En skadad demonstrant bärs bort från striderna den 14 maj 1968. Både sjukvårdare och poliser deltar i räddningsinsatsen. 

© Getty Images

Rädsla för revolution får presidenten att fly

I slutet av maj ser regeringen till att arbetarna får en löneförhöjning med tio procent, men fackföreningarna, som har vänstersympatier, håller fast vid kraven på samhällsförändringar. 

Den 29 maj har fackföreningen CGT utlyst en stordemonstration genom Paris under parollen ”makten åt arbetarna". Det ryktas att demonstranterna under marschen tänker avvika från rutten och storma president Charles de Gaulles ämbetsbostad. Den franska republiken vacklar.  

Stormningen uteblir – kanske för att det inte finns någon president att avsätta. I hemlighet har Charles de Gaulle nämligen lämnat landet i en helikopter, och ingen vet var han är.

Charles de Gaulle flög i hemlighet till en fransk militärbas i Västtyskland den 13 maj 1968. Där hade Frankrike stationerat styrkor sedan andra världskriget.

© Getty Images

Krigsmotstånd ger demonstranterna vind i seglen

Centralt för 68-upproret är även motståndet mot Vietnamkriget. Sedan andra världskrigets slut har den tidigare kolonin kämpat för sin frihet – först mot fransmännen och sedan mot amerikanerna. 

I början av 1968 inleder Nordvietnam en storoffensiv mot Sydvietnam, som är helt oförberett på angreppen på cirka hundra städer. Offensiven bevakas ingående av amerikansk press.

En av de mest betydelsefulla bilderna från kriget tas i den sydvietnamesiska huvudstaden Saigon den 1 februari 1968. Då förevigar en amerikansk fotograf hur stadens polischef Nguyen Ngoc Loans offentligt avrättar en bakbunden kommunistisk rebellsoldat.

Bilden blir en symbol för krigets vansinne och väcker avsky bland unga amerikaner, som arrangerar stora demonstrationer. Stödet för kriget minskar markant under 1968, och det protesteras överallt i världen.

© RITZAU/Scanpix

Internationellt uppror

Överallt i världen hörs krav på förändringar. Unga i bland annat USA och Frankrike kräver medinflytande, medan invånarna i Polen och Tjeckoslovakien vill ha frihet. Även i Sverige gör studenterna uppror.

I Stockholm ockuperas Kårhuset av studenter, som protesterar mot regeringens planer på att reformera de högre utbildningarna. På andra håll i landet protesteras det mot vad många uppfattar som klasskillnaderna inom samhället, som uttrycks i social snedrekrytering av studenter och bland annat den klassiska, vita studentmössan ses som en förlegad klassmarkör. I universitetsstaden Lund anordnas mössbränning i parken Lundagård utanför Universitetshuset. 

Studentprotesterna i Sverige var betydligt lugnare än i Frankrike. I Lund brändes studentmössor som symboler för klassamhället.

© RITZAU/Scanpix

Läs HELA historien om ungdomsupproret

Bli prenumerant på VÄRLDENS HISTORIA så får du det senaste numret direkt i brevlådan.

Kanske är du intresserad av...