Under Kristian IV (1596–1648) fick Köpenhamn de praktbyggnader som utmärker en riktig huvudstad.

Guide: Kristian IV:s Köpenhamn

Arvet efter Kristian IV syns överallt i Köpenhamn. Hans byggnader lyfte staden ur medeltiden och förvandlade den till en europeisk metropol, men som kung var han en katastrof. Skriv ut vår vår guide eller tag en interaktiv tur med Google Earth.


För utlänningar var Köpenhamn allt annat än imponerande. Den danska huvudstaden saknade all den prakt som metropolerna i Sydeuropa glänste med, och de 30000 invånarna levde hopträngda på en begränsad yta. Det var inte alls den huvudstad som passade den ambitiöse Kristian IV.

När han år 1596 kröntes till kung över Danmark och Norge satte han genast i gång med att rusta upp sin stad till en av Europas vackraste. Han hade ärvt en välfylld skattkista efter sin far, och pengarna skulle användas. Pompösa byggnader tog form: Børsen, Rosenborg och Runde­tårn, och huvudstaden växte till dubbel storlek.

Kungen var så engagerad i Köpenhamns förvandling att han personligen övervakade hantverkarnas arbete. På en byggarbetsplats kunde han till ­exempel få för sig att anmärka på murarmästaren för att det fanns klumpar i murbruket.

Om Kristian IV bara ägnat sig åt att bygga hade han troligen gått till histo­rien som Danmarks bäste kung.

Kristian IV slösade bort stormakten

Men hans ambitioner sträckte sig dessvärre längre än så. År 1625 struntade han i ­alla varningar och drog in sitt land i trettioåriga kriget, en rörig konflikt som var ett resultat av religiösa motsättningar.

Inblandningen blev katastrofal för Kristian IV som led ett smärtsamt ­nederlag och tvingades betala 10 tunnor guld i krigsskadestånd. Som salt i såren hade det rivaliserande Sverige stora framgångar i kriget, och år 1643 utnyttjade grannarna möjligheten att angripa ett försvagat Danmark.

Två år senare var kungen besegrad och tvingades avstå stora landområden till svenskarna.

Kristian IV tog över en stormakt men lämnade efter sig ett land som för alltid mist sin stormaktsställning. Det är bara byggnadsverken som hjälper upp Kris­tian IV:s rykte.

Klicka dig igenom vår rundtur med hjälp av länkarna nedan – eller skriv ut en PDF eller testa Google Earth-versionen via länkarna till höger.

Astronom fick kontor i en kyrka

Det ca 35 meter höga tornet har inga trappor. Man kunde alltså köra med häst och vagn ända upp.

1. Rundetårn

Adress: Købmagergade 52 A

För kung Kristian IV handlade astronomi om mycket mer än stjärnornas placering. Liksom nästan alla på sin tid var han övertygad om att stjärnorna hade inflytande på livet på jorden, och att astrologi och astronomi var två sidor av samma sak. Detta var en av anledningarna till att kungen ville ha ett torn, där vetenskapsmän kunde studera stjärnhimlen. Han hoppades att de då skulle kunna ställa exakta horoskop.

Som chef för det blivande observatoriet anställde kungen Christian Sørensen Longomontanus – f d elev hos den legendariske Tycho Brahe, som grundade den moderna astronomin. Longomontanus ville helst ha tornet långt utanför Köpenhamn, men kungen tyckte att ett centralt placerat torn även kunde fungera som kyrktorn – och dessutom ingå i stadens försvar om det behövdes.

Det nästan 35 meter höga Rundetårn stod klart år 1642, och den tillhörande Trinitatiskyrkan invigdes år 1656. Tornet har inga trappor invändigt utan i stället en spiralformad gång, som leder ända upp till toppen. På så sätt kunde föreståndaren utan ansträngning transportera sina böcker och astronomiska instrument ända upp med hjälp av en vagn.

Nästa stopp: Rosenborg, 750 meter

Slottet var ett kärleksnäste

1. Rosenborg

Adress: Øster Voldgade 4 A

”Hjärtans allrakäraste hjärta (...) hjärtans allrakäraste mus.” Kristian IV var upp över öronen förälskad och gjorde ingenting för att försöka dölja sina känslor i det kärleksbrev han skrev till blott 17-åriga Kirsten Munk år 1615. De gifte sig samma år, och i synnerhet Rosenborg kom att utgöra ramen kring äktenskapet.

Det första spadtaget togs år 1606, men inte förrän 1624 gav kungen Rosenborg dess namn. Historikerna hävdar att Kristian IV med det namnet ville tala om att slottet var ett ­kärleksnäste.

Kristian IV var på Rosenborg så ofta han kunde. Slottet hade all tänkbar lyx: där fanns bland annat badrum med rinnande vatten och toaletter – så kallade ”hemligheter” – med avlopp som ledde vattnet rakt ut i slottets vallgrav.

Kristian IV använde Rosenborgs riddarsal till dans; senare tiders kungar använde den som audienssal.

I rummen bidrog kaminerna inte bara till att jaga bort kylan. De gav dessutom en konstant välbehaglig doft i slottsgemaken, ­eftersom Kristian IV insisterade på att använda väldoftande ved. Vid sonens bröllop år 1634 importerade han till exempel stora mängder dyrbart apelsinträ för att få precis rätt doft.

I dag kan turisterna se kunga­husets kronjuveler i källaren.

Nästa stopp: Nyboder, 900 meter

Världens första tjänstebostäder

Flottans folk var oumbärliga för kungen. Därför byggde han nya och bättre bostäder åt dem.

3. Nyboder

Adress: Krokodillegade

Flottan utgjorde ryggraden i försvaret, vilket Kristian IV var mycket väl med­veten om. Han gjorde allt för att sjömännen skulle ha det så bra som möjligt, och bättre bostäder var en god början.
Köpenhamnarna bodde nämligen i fallfärdiga hus, och staden var smutsig.

I en kunglig skrivelse skrädde Kristian IV inte orden, när han beskrev hur förhållandena såg ut i stadskärnan:
”Här finns mycken otillständighet med skitiga och orena gator (...) av den anledningen att invånarna för ut (...) sopor och träck från sina gårdar och låter det ligga på gator och i gränder.”

Sådant slapp flottans meniga och deras familjer år 1631, när det nya bostadsområdet byggdes, där Kristian IV utvidgat Köpenhamn österut. Nyboder, som kvarteret så småningom kom att kallas, var målat i rött och vitt precis som danska flaggan. Och standarden på de cirka 200 bostäderna låg högt över vad som var normalt för vanligt folk.

Med tiden förföll husen, och flera byggherrar har genom tiderna försökt jämna kvarteret med marken. Till och med en marinminister ville riva det och sade att Nyboder inte uppfyllde ”de mest elementära kraven på trivsel och hygien”.

I dag är husen totalrenoverade och anses vara några av världens äldsta tjänstebostäder. Flottans anställda har fortfarande förtur till bostäderna, som nu har fått en karaktäristisk ockragul färg.

Nästa stopp: Kastellet, 1 km

Vallarna skyddade mot svenskarna

Kastellet utgjorde den absolut sista försvarsbastionen.

4. Kastellet

Adress: Kastellet 1

Sverige var en evinnerlig huvudvärk för Kristian IV. Han menade att grannlandet ständigt utmanade Danmarks ställning som Nordens stormakt, och kungen tvinga­des hela tiden tänka på rikets försvar. Ett led i kampen för att stoppa svensk­arna var byggandet av Kastellet, som påbörjades år 1626.

Kastellet var den absolut sista försvarsbastionen, om fienden angrep Köpenhamn: Det låg alldeles intill Öresund, och därifrån kunde kungen och andra viktiga personer evakueras i ett nödläge.

Mellan 1658 och 1660 belägrade svenskarna Köpenhamn, och Kastellet var en central del av stadens försvar.

Först drömde Kristian IV om att låta bygga ett litet slott på platsen, där han och kungafamiljen kunde vara säkra under ett angrepp, men planerna fick snart läggas ned, eftersom pengarna var slut. Han fick heller inte se det färdiga resultatet, innan han dog. Det blev i stället hans son, Fredrik III, som såg till att fästningen blev färdigbyggd.

I dag är Kastellet en av Nordeuropas bäst bevarade fästningar, och bygg­naderna används fortfarande av danska försvaret. Det var också anledningen till att Kastellet var ett av de första mål som Nazityskland kastade sig över när Danmark ockuperades under andra världskriget.

Nästa stopp: Holmens Kirke, 1,9 km

Sjömän bad till Gud i gammal smedja

Holmens Kirke fick bara en spira – ett torn hade skymt utsikten för Kristian IV.

5. Holmens Kirke

Adress: Holmens Kanal 21

Kristian IV gjorde allt för att skämma bort flottan, och år 1619 fick den till och med en egen kyrka: Holmens Kirke. Byggnaden hade ursprungligen använts som ankarsmedja till ett örlogsvarv i närheten, men den kunde alldeles utmärkt byggas om till kyrka, ansåg Kristian IV.

Inom ett par år tvingades han inse att smedjan var alldeles för liten, och en utbyggnad påbörjades. År 1641 stod kyrkan färdig i holländsk renässansstil – den mest populäraste på den tiden.

Kungen vägrade emellertid att ge kyrkan ett torn. Det skulle nämligen förstöra utsikten från Köpenhamns slott, och därför fick Holmens Kirke en spira i stället.

Drottning Margrethe II och prins Henrik gifte sig här år 1967.

Byggnaden klarade sig undan de stora bränder som drabbade Köpenhamn under 1700-talet. Mycket av interiören finns därför bevarad – däribland predikstolen och altartavlan från år 1691.

Nästa stopp: Børsen, 250 meter

Köpenhamn skulle bli en metropol

Drakspiran från 1625 är Børsens berömda kännetecken.

6. Børsen

Adress: Slotsholmsgade

Om Kristian IV fick bestämma, skulle Köpenhamn bli känd som "Portus Celeberrimus Daniæ" – Danmarks mest berömda hamn. Ett led i den planen var att bygga ett börshus år 1624. Kungen ansåg att handeln var mycket viktig och hävdade att Børsen skulle ge Köpenhamn en plats bland Europas metropoler.

Børsen låg på Slotsholmen – maktens centrum i Danmark.

Børsen blev dock en besvikelse. Byggnaden var alltför modern för Köpen­hamns konservativa köpmän, och Kristian IV hade svårt att få bodar och lagerlokaler uthyrda. Bolaget gick med förlust, och till sist tvingades kungen sälja det, eftersom han hamnat i penningknipa efter ännu ett misslyckat krig. År 1647 köpte en förmögen köpman byggnaden för 50000 riksdaler – drygt 60,6 miljoner i dagens penningvärde.

I dag är byggnaden privatägd och därför inte öppen för turister.

Nästa stopp: Tøjhuset, 350 meter

Militärt jätteförråd var världens största

Hamnbassängen i Tøjhuset finns inte längre kvar, den har fyllts med grus.

7. Tøjhuset

Adress: Tøjhusgade 3

På en resa år 1597 hade Kristian IV sett norra Europas största tyghus i Dresden och bestämt sig för att Köpenhamn skulle ha ett likadant – fast större. Året därpå inleddes arbetet med Tøjhuset, som med sin yta på drygt 3700 m² inte bara var den största byggnaden i Köpenhamn utan troligen även den största i sitt slag i världen. Endast Arsenalen i Venedig kunde mäta sig med Tøjhuset.

Här förvarades all utrustning som behövdes för en armé på 60000 man, allt ifrån musköter till kanoner och harnesk. Mitt i anläggningen låg en fyra meter djup hamnbassäng, där krigsfartygen enkelt kunde segla in och lastas.

I dag finns ett militärmuseum i Tøjhuset. Ett av föremålen som visas är ett ryttarharnesk, som förmodligen har tillhört Kristian IV:s son.

Tøjhuset var Kristian IV:s stolthet, men år 1647 tvingades han bevittna hur alltihop bara försvann. En dag i februari satt Jan Jansens son nämligen i Tøj­huset och hällde krut i bomber. Pojken kände uppenbarligen inte till säkerhets­reglerna; han hade valt att utföra ar­betet intill en kakelugn.

Snart hade hela byggnaden brunnit ned till grunden, och Europas största vapenkammare var historia. Endast en del av Tøjhuset byggdes upp igen, och det finns vapen i byggnaden än i dag – statens försvarshistoriska museum håller till i lokalerna.

Nästa stopp: Christianshavn, 1,1 km

Kristian IV byggde Nordens Amsterdam

Arkitekturen i Christianshavn är förvillande lik den i Amsterdam.

8. Christianshavn

Adress: Overgaden oven Vandet

Danskarna kunde ingenting om handel, ansåg Kristian IV och gjorde därför allt för att locka de, enligt kungens mening, driftigare holländarna till landet.

Utanför Köpenhamn på ön Amager grundade han t ex år 1618 en ny stad i holländsk stil – med kanaler och smala hus – och döpte den till Christianshavn. Staden, som i dag ligger mitt i Köpenhamn, var tänkt som en mönsterstad, som skulle visa köpenhamnsborna hur holländarna gjorde saker och ting. Vid behov kunde Christianshavn även utgöra en försvarsbastion för huvudstaden.

Snart tvingades Kristian IV dock inse att drömmen om en blomstrande mönsterstad var långsökt. Ön Amager lockade ingen, och det dröjde länge innan alla tomter bebyggdes. Inte förrän på 1980-talet blev Christianshavn en av Köpenhamns mest attraktiva stadsdelar, och i dag kostar en lägenhet där flera miljoner kronor.

Extratur: Kungen älskade sin fristad

Frederiksborg Slot inrymmer i dag ett konstmuseum.

I Kristian IV:s ögon hade Frederiksborg Slot bara ett fel: det låg i ­Hillerød, långt från Köpenhamn.

Kungen lät bygga slottet år 1600–1620 och var noga med att fylla det med exklusiva detaljer. I Riddarsalen ägnade t ex 26 bildhuggare sju år åt utsmyck­ningarna i taket, och den vackra audienssalen tar andan ur besök­arna. Men så var ju också syftet med de båda rummen att imponera på utländska gäster.

Kanske är du intresserad av...