Tempelherrarna svor på att leva fattigt och i celibat samt att kämpa ända in i döden för Gud. Bara ett fåtal var prästvigda och fick inte dräpa.

Historisk guide: Tempelherrarnas värld

I dag, 800 år efter ordens storhetstid, kan man fortfarande följa spåren efter de mytomspunna riddarna, Tempelherrarna.

21 december 2009 av Mikkel Larsen & Sisse K. Ibsen


I början av 1100-talet grundar nio män en riddarorden som snart väcker djup vördnad: tempelherrarna – fromma munkar och skoningslösa soldater på samma gång. På kort tid bygger orden upp ett vitt förgrenat imperium som sträcker sig från Mellanöstern till Europas avkrokar. I dag, 800 år efter ordens storhetstid, kan man fortfarande följa spåren efter de mytomspunna riddarna.

1. Riddarorden gick in i Jerusalems allra heligaste


Tempelherreorden grundades för att skydda det Heliga landet. Den nya orden fick sitt första högkvarter på Tempelberget i Jerusalem.

Jerusalem


År 1099 lyckades en armé av kristna bönder och riddare erövra den heliga staden Jerusalem. Triumfen var total när deltagarna i detta första korståg kunde installera sin egen kung som härskare. Men även om staden var säkrad härjades det heliga landet av banditer. Därför grundade nio franska riddare, med adelsmannen Hugo av Payens i spetsen, år 1119 en militärutbildad munkorden som skulle skydda pilgrimer på resa i Mellanöstern. På 1120­-talet flyttade munkarna in i sitt första högkvarter vid Al-Aqsa-moskén på södra sidan av Tempel­berget i Jerusalem. Riddar­orden kallade sig ”Kristi och Salomos tempels fattiga riddare” vilket snart förkortades till tempel­riddarna.

Jerusalem var helig mark för både muslimer och kristna. Kampen om staden böljade fram och tillbaka till slutet av 1200-talet.

Hög­kvarteret var idea­liskt placerat – riddarna menade att byggnaderna stod just där den judiske kung Salomos tempel hade stått. Enligt Bibeln hyste det ur­sprung­liga templet förbundsarken som innehöll Mose sten­tavlor. Under de första åren upptog Tempel­herreorden inte fler än de ursprungliga nio männen, vilket har fått efter­världen att speku­lera i om orden grundades för att man i hemlighet skulle kunna söka efter förbundsarken i Tempelberget. Här fann man nämligen flera dolda tunnlar på 1800-talet och ingen visste vad de hade använts till.

Efter år 1129 växte ­orden. Hundratals riddare tränades i krigskonst och på Tempelberget myllrade det av folk som byggde kloster och en kyrka samt omvandlade Al-Aqsa-moskén till administrationsbyggnad.

IDAG. Moskén på Tempelberget användes av riddarordens administration.

Nästa stopp: Slagfältet vid Mont Gisard 39 km

2. Tempelherrarna mot storseger

Tempelherrarna stred med lansar men var även beväpnade med svärd, stickvapen och metallförstärkta klubbor.

Mont Gisard

Kristna och muslimska styrkor hade redan drabbat samman i flera slag när en enad muslimsk armé år 1177 satte kurs mot Jerusalem. Allt tydde på att de kristnas huvudstad nu skulle falla. Men på vägen ödslade den muslimska armén tid på att plundra byarna i trakten. Det skulle komma att straffa sig.

Åttio tempelherrar som anslutit till den spetälske kung Balduin IV:s armé utnyttjade fiendens ouppmärksamhet på slätten vid Mont Gisard.

De stridstränade soldatmunkarna angrep – som vanligt – före alla andra. Den överrumplade ­armén hann aldrig samla sig och göra motstånd. Bara var tionde muslim överlevde slaget innan tempelherrarna – som vanligt – var de sista som lämnade slagfältet.

Nästa stopp: Hattins Horn 114 km

3. Saladin halshögg sina mäktigaste fiender

Besegrade kristna blev ofta frigivna, men Saladin kände tempelherrarnas styrka och dödade dem.

Sultan Saladin enade allt motstånd mot de kristna i det Heliga landet. Han blev korsfararnas och inte minst tempelherrarnas värsta fiende.

Saladin gick i spetsen för en skräckinjagande armé.

Hattins Horn

När de kristna soldaterna vaknade den 4 juli 1187 bländades de av röken från mängder av eldar som fienden tänt kring lägret vid bergsformationen Hattins Horn. I skydd av röken avlossade nu de muslimska bågskyttarna 400 skurar av pilar mot de omringade. Allt var kaos. Alla försök till utbrytning var förgäves.

Angriparna leddes av den legendariske sultanen Saladin som skickligt hade organiserat motståndet mot de kristna. Hans skyttar började nu meja ned fiendens hästar en efter en så att de tunga riddarna blev tvungna att kämpa till fots. Bara 3000 av de 20000 kristna soldaterna tros ha lyckats fly innan muslimerna nådde det kungliga tältet och tillfångatog kung Guy. Striden var över.
Två dagar efter segern fördes alla de tillfångatagna tempelherrarna fram och halshöggs på Saladins order.

Han betraktade krigarmunkarna som sina starkaste motståndare – han insåg att kombinationen av stark tro och god militär utbildning var riktigt farlig. Totalt 230 tempelherrar dog denna dag. Inte långt tidigare hade 60 andra tempelherrar dödats i slaget vid Cressonkällorna. Historikerna uppskattar att orden i de båda slagen förlorade ungefär hälften av alla sina riddare i det Heliga landet.

IDAG. Slagfältet vid Hattins Horn blev genomblött av tempelherrarnas blod.

Nästa stopp: Atlit 49 km

4. Här gömde tempelherrarna sina heliga skatter

Tempelriddarborgen i Atlit erövrades aldrig men fick överges när resten av det Heliga landet föll.

Atlit

Redan på 1200-talet kritiserades Tempelherreorden för att ha skaffat sig enorma rikedomar på mycket kort tid. Makthavare i Europa, som inte själva hade möjlighet att resa till det Heliga landet, skänkte stora summor till orden. Tempelherrarna använde sina pengar till att anskaffa heliga skatter, till exempel en flisa av Jesu kors, en del av hans törnekrona och droppar av hans blod. Relikerna var strängt bevakade, bland annat i tempelriddarborgen i Atlit. Därför sökte sig många pilgrimer dit på sin väg mot Jerusalem. Borgen, som riddarna kallade Chastel Pelerin och betraktade som en av sina säkraste, byggdes ursprungligen av pilgrimer som arbetade gratis åt tempelriddarorden.

Nästa stopp: Safita 268 km

5. Riddarna drev resebyrå

Tempelherrarnas makt var beroende av starkt befästa borgar.

Safita

Tempelherrarna drev egentligen en av historiens första resebyråer när de mot lämplig ersättning skyddade pilgrimer på väg till Jerusalem. Säkerheten upprätthölls med hjälp av en rad fästningar som låg utplacerade från bergen i våra dagars Syrien ned till Jerusalem. I Safita reser sig det 38 meter höga inre tornet i tempelherreborgen Chastel Blanc fortfarande högt över staden. Från fästningen kontrollerades området kring staden Tripoli och handelsrutterna in i landet.

Nästa stopp: Akko 236 km

6. Sista bastionen i det Heliga landet

Nederlaget i Akko var en enorm prestigeförlust för riddarna.

Akko

Enligt legenden lyckades tempelherrarna i sista sekunden skicka iväg ett litet fartyg från Akko innan staden föll i maj 1291. Ombord fanns några få riddare samt de viktigaste av ordens skatter som skulle föras i säkerhet.

Stormningen av staden Akko blev skoningslös. Akko var huvud­stad för de kvarvarande kristna områdena i det Heliga landet och många riddarordnar hade därför sina högkvarter här. Men rivaliteten dem emellan var så omfattande att ingen lyssnade när tempelherrarnas stormästare före angreppet varnade för en kommande stormning. Tempelherrarnas fästning var den sista kristna byggnad som föll. Slutet blev ett blodbad för tempelherrarna.

Nästa stopp:­ Arwad, Syrien 230 km

7. Ö blev sista fästet i Mellanöstern

Tempelherrarnas fästning på Arwad låg för isolerat och kunde inte hållas, men byggnaderna finns kvar än i dag.

Arwad

I september 1302 lade sig 16 egyptiska skepp i en ring runt den lilla ön Arwad; båtarna blockerade effektivt alla livsmedelsleveranser. Tempelherrarna hade rustat upp försvaret av ön under åren efter att de förlorat baserna på fastlandet, och bemannat ön med hela 120 riddare och 500 bågskyttar. Men det hjälpte föga. Garnisonen låg för isolerat och hjälpen kom för sent.

En av soldat­munkarna förhandlade fram ett löfte om fri lejd – trots det dödades bågskyttarna och de flesta av tempelherrarna togs till fånga när de försökte lämna borgen. I dag ligger ordens välbevarade fästning omgiven av nyare hus på Syriens enda bebodda ö.

Ön Arwad omringades av fiendeskepp år 1302.

Nästa stopp: Kolossi, Cypern 267 km

8. Tempelherrarna ville bygga upp en egen stat

Tempelriddarna hade långt skägg. Av vördnad för Gud rakade de sig aldrig.

När tempelherrarna förlorade sina besittningar i det Heliga landet byggde de upp sitt nya högkvarter på Cypern – en ö som orden tidigare hade försökt göra till ett eget land.

Cypern

År 1192 köpte tempelherrarna ön Cypern av den engelske kungen Rikard I Lejonhjärta. Deras plan var att bygga upp en tempelherrestat på ön som låg perfekt placerad i förhållande till de viktiga segelrutterna till hamnstäderna i det Heliga landet. Men de storstilade planerna underminerades snart av att soldatmunkarna blivit giriga. De införde sträng beskattning och var så hänsyns­lösa i sin administration av ön att öborna snart gjorde uppror. Tempelherrarna blev omringade i borgen i Nicosia och de militärutbildade munkarna lyckades med nöd och näppe kämpa sig ut och slå ned upproret. När orden efter upproret inte ville avsätta fler än 20 riddare för att säkra ön tvingades de ge upp planerna på en egen stat. Lösningen blev att ge tillbaka området till kung Rikard. Därefter sålde han Cypern igen – utan att betala ett öre till tempelherrarna.

Cyperns nya härskare lät tempelherrarna behålla några av sina besittningar, bland annat borgen Kolossi som står än i dag. Hundra år senare användes egendomarna på ön som ordens nya högkvarter när tempelherrarna tvingades fly från det Heliga landet efter att ha förlorat Akko. Cypern förblev högkvarter fram till tvångsupplösningen­ 1312.

IDAG. Tempelherrarna höll till på flera platser på Cypern, bland annat i borgen Kolossi.

Nästa stopp: Monzón, Spanien­ 2928 km

9. Tempelherrarna skyddade ung kung

Tempelriddarnas borg i Monzón gav skydd åt den unge kungen Jakob I.

Monzón

Orden tog upp kampen mot muslimerna på andra platser än i det Heliga landet. Tempelherrarna deltog även aktivt i de kristna kungarnas återerövring av Iberiska halvön från morerna – och belönades rikligt för sin insats. År 1143 fick orden borgen i Monzón i nuvarande norra Spanien i arv efter kungen av Aragonien, Alfons I.

År 1213 blev tempelherrarnas ledare förmyndare för den minderårige kung Jakob I som hölls skyddad i borgens stora torn tills han var gammal nog att göra slut på maktkamperna i kungadömet. Den erövringsbenägne kungen hade tempelherrar i sitt hov under resten av sin tid på tronen.

Jakob I

Nästa stopp: Tomar, Portugal 773 km

10. Ordens arvtagare övertog högkvarteret i Portugal

Tempelherrarna fick sitt första huvudsäte utanför det Heliga landet i Tomar i Portugal.

Tomar

När påven år 1312 tvångsupplöste orden förhandlade sig Portugals kung Dionysius (Dinis) I fram till att riddarna i hans land kunde gå över till hans egen nybildade Kristusorden. Den nya riddarorden blev mindre krigisk och fick snart så god ekonomi att den kunde ge stora bidrag till Henrik Sjöfararens upptäcktsresor under 1400-talet.

Även tempelherrarnas högkvarter i Portugal togs över av kristusriddarna. Det stora och väl bevarade fästnings- och klosterkomplexet finns än i dag i Tomar; när det uppfördes
låg det på gränsen mot de moriska områdena.­

Nästa stopp: La Couvertoirade, Frankrike 1084 km

11. Orden hade ett eget stuteri

Tempelherrarna skulle inte existera utan sina hästar.

La Couvertoirade

En tempelherre skulle aldrig slakta sin häst även om han svalt. Vältränade stridshästar var en livs­nödvändighet för riddarna i det Heliga landet och orden gjorde allt för att säkra en jämn leverans eftersom hästar kunde vara både dyra och svåra att få tag på i Mellanöstern.

Riddarnas egendom La Couvertoirade var från slutet av 1100-talet centrum för uppfödning av de eftertraktade djuren. La Couvertoirade­ låg strategiskt placerat i närheten av rutterna till Medelhavet och hamnarna dit hästarna kom med lastfartyg till det Heliga landet.

Nästa stopp: Temple Church, London 1091 km

12. Tempelherrarna byggde upp ett finanscentrum i London

Temple Church var en del av det engelska högkvarteret. Kyrkan återuppbyggdes efter andra världskriget.

Temple Church

Tempelherrarnas engelska högkvarter betraktades på 1200-talet som så säkert att de engelska kronjuvelerna förvarades där. Med tiden kom orden också att ha hand om den franska statskassan och erbjöd sig att mot betalning förvara värdeföremål och dokument i sina lokala högkvarter. Riddarna blev samtidigt viktiga aktörer på finansmarknaden genom att låna ut pengar – både kungar och påvar drog på sig stora skulder hos tempelherrarna.

Genom ordens internationella nätverk kunde man sätta in pengar på ett ställe och få ett tillgodokvitto skrivet i chiffer som inbetalaren kunde visa upp i vilken tempelherreegendom som helst i Europa eller Mellan­östern och få pengarna utbetalda i lokal valuta. Med det systemet, som var en föregångare till moderna tiders resecheckar, blev det säkrare för pilgrimer att resa, vilket var ordens ursprungliga syfte.

Högkvarteret i London vilade på resterna av ett romerskt tempel. Under andra världskriget fick Temple Church svåra skador men har återuppbyggts.
På golvet i själva kyrkorummet kan besökarna se liggande statyer av flera av Tempelherreordens stora välgörare.

Nästa stopp: Temple 517 km

13. Skottland blev riddarnas nordligaste bastion

Tempelherrarnas nord­ligaste kyrka står som en ruin i en by som fick namnet Temple.

Temple

År 1127 reste tempelherrarnas förste stormästare Hugo av Payens runt i Europa för att samla stöd inför konciliet i Troyes där den nya orden fick påvens välsignelse. Han kom även till Skottland där kung David I skänkte tempelherrarna mark kring byn Balantradoch. Här, där tempelherrarnas skotska högkvarter fanns, ligger i dag byn Temple.

Här kan man fortfarande besöka ruinen efter ordens kyrka och kyrkogård. Bara några kilometer härifrån ligger Rosslyn Chapel som ofta felaktigt förknippas med tempelherrarna. Rosslyn Chapel började byggas år 1446 – hela 134 år efter det att Tempelherreorden tvångsupplösts.

Nästa stopp: Île de la Cité, Paris 857 km

14. Tempelherrarnas siste stormästare brändes i Paris

Jacques de Molay förnekade in i det sista att tempelherrarna var skyldiga till det de anklagades för.

Stormästaren de Molay dog i ett hav av lågor. Med hans död på en liten ö strax intill Île de la Cité i Paris slutade riddarordens historia.

Île de la Cité

Framåt kvällen den 18 mars 1314 steg två rökpelare upp från ön Île aux Juifs mitt i floden Seine i Paris. Här brändes Tempelherreordens siste stormästare Jacques de Molay och hans närmaste man på bål. Deras död satte definitivt punkt för Tempelherre­ordens historia.

De självrådiga tempelherrarna hade kommit på kant med påven och den franske kungen, den tidens mäktigaste män. Sju år tidigare, i oktober 1307, hade alla tempelherrar i Frankrike samt stormästaren arresterats. Under fasansfulla förhör erkände de Molay kätteri, homosexualitet och hädelse. En kyrklig kommission dömde honom till livstids fängelse. Men när livstidsdomen föll tog de Molay tillbaka sina erkännanden. ”Jag måste tillkännage att orden är oskyldig. Dess renhet och helighet är höjt över varje tvivel.”

Kyrkans män blev fullständigt häpna. De kallade de Molay för en återfallen kättare och utlämnade honom åt Frankrikes kung Filip IV som var skyldig riddarna enorma summor pengar. Han ändrade snabbt livstidsdomen till avrättning på bål. Nyligen offentliggjorde en fransk forskare ett dokument från påvens förhör som enligt forskaren visar att de Molay friades från anklagelserna. Men påven lät sig styras av den franske kungen till att år 1312 upplösa orden och avrätta stormästaren.

IDAG. Ett minnesmärke på ön i Paris anger var stormästaren­s bål stod.

Arkiv: Medeltiden

1. Galleri: Sensationellt fynd av vikingar i Estland 2. Köpmannen förde Norden in i en ny era 3. 10 i topp: Historiens mäktigaste vikingar 4. Knut den store: Yngste sonen blev Nordeuropas kung 5. Malteserriddarna: 900 års nedgång 6. Tio-i-topp: Medeltidens mäktigaste byggnadsverk 7. Tiden under medeltiden och renässansen 8. Hur många riddarordnar grundade korsfararna? 9. Historisk guide: Tempelherrarnas värld 10. Den perfekta riddarborgen 11. Guide: Guimarãesborgen, Portugal 12. Inälvsmask dödade korsriddarna 13. Tio-i-topp: Historiens främsta riddare 14. År 1206: Arabisk uppfinnare skrev bok om robotar 15. Vikingarna var välvårdade och fåfänga 16. Hur många studerade på medeltidens universitet? 17. Medeltiden: Ring användes till giftmord 18. Även tuffa riddare drabbades av trauman 19. Guide: Här mötte Englands värste fiende sin död 20. Medeltidens välbeställda fattiga 21. Tempelriddarna och den ultimata skatten 22. Blind kung galopperade mot döden 23. Digerdöden spreds under blöta somrar 24. Franska riddare för tunga för strid 25. När upphörde riddartorneringarna? 26. Storstadsguide: Gå i kejsarnas fotspår i Konstantinopel 27. Hur långt kom vikingarna? 28. Hur såg de första riddarborgarna ut? 29. Guide: Normandernas värld 30. Tower of London - en skräckinjagande fästning 31. Korstågen: Heligt krig 32. Bordsskick på medeltiden: Spotta och rapa med stil 33. Påvar bannlyste Fredrik II för att de ville härska över världen 34. Marco Polo banade väg till Kina 35. Medeltidens kulsprutor 36. Massgravar avslöjar gåtan bakom digerdöden 37. Turkarna krossade Konstantinopel

Kanske är du intresserad av...