Kläderna gjorde narren synlig i gatubilden.

© Schloss Friedenstein

Alla tiders underhållning: Från gladiatorspel till cirkusclowner

Tusentals soldater underhöll Roms massor med dödliga strider, narren avväpnade spända politiska situationer under medeltiden, och på 1800-talet var gycklare och jonglörer underhållningens mästare.

14 augusti 2017 av Else Christensen

Antikens Rom: Massorna underhölls med mordisk totalteater

Sjöslag med krigsfartyg i full storlek och många tusen soldater betraktades av antikens romare som underhållning på hög nivå. Skeppen möttes i bassänger, till exempel i Colosseum.

Att segla i bassängerna gick inte. I stället bogserades skeppen så att de låg intill varandra, varpå männen möttes i närstrid. 

De uppträdande var alla dödsdömda personer eller krigsfångar, och deras chanser att överleva var mindre än för deltagarna i en gladiatorkamp.

Alla medborgare hade tillträde till Colosseum, men eftersom ­biljetterna inte var till salu utan ­endast gick att få genom ­kontakter tillhörde de flesta åskådarna de övre klasserna. Besökarna placerades efter rang. 

De fina satt längst fram, och de fattiga och kvinnorna längst bak. Slavar hade inte tillträde till Colosseum. 

Sjöslag var populär underhållning i det första århundradets Rom. Åskådarplatserna kunde rymma 50000 personer. Det motsvarar en sjättedel av Roms vuxna, manliga befolkning.

© Ulpiano Chea / Matthias Kabele Sting / Rama

Få VÄRLDENS HISTORIA i brevlådan

Vill du prenumerera på Världens Historia? Läs om våra fina erbjudanden

Medeltiden: Narren garanterade bra stämning

Narren var något av en tusenkonstnär. Sång, akrobatik, jonglering, dans och ­trollkonster ingick i den kringresande ­underhållarens repertoar.

En del narrar blev fast anställda hos adel och hov. 

Utöver att underhålla hade narren en politisk roll, till exempel genom att lösa spända situationer med humor. 

Av samma anledning fick narren ofta ge dåliga nyheter till kungen. Många narrar var ­ansedda och fick stora egendomar av de kungar och stormän som de underhöll.

1800-talet: Cirkus var en landsplåga

Den första cirkusen grundades 1768, när den engelske ridläraren Philip Astley höll en uppvisning i en rund a­re­na för att skaffa elever. 

De följande åren utvecklas föreställningen till att omfatta även lindansare, jong­lörer, clowner och andra artister. 

Från mitten av 1800-talet blev kringresande cirkusar med ­föreställningar i stora tält ­vanliga. Cirkusar var populära framför allt på landsbygden, där de erbjöd väl­behövlig förströelse. 

En del tält rymde flera tusen åskådare.

© Shutterstock

Kanske är du intresserad av...