Huês vackra citadell låg efter Vietnamkriget i ruiner – liksom resten av den gamla huvudstaden.

© Polfoto/Corbis

Vietnams kulturpärla bombades till oigenkännlighet

Slaget om Huê var ett av de längsta och blodigaste under hela Vietnamkriget. Strider och summariska avrättningar kostade tusentals människor livet, samtidigt som massiva bombanfall lade den vackra staden i ruiner.

22 februari 2018 av Kalinka Bro-Jørgensen

”Incoming!” skrek James M. Mueller. Han kastade sig ur fältsängen och vidare ut i natten endast iförd hjälm, skyddsväst och badtofflor och med ett gevär under armen. 

Eldkloten som lyste upp natthimlen över Vietnams tidigare huvudstad Huê denna vietnamesiska nyårsafton år 1968 var inte fyrverkerier utan spärreld. Ingen var förberedd på attacken. 

Nord- och Sydvietnam hade ingått vapenvila dagarna före Têt, vietnamesernas veckolånga nyårsfest. 

Mer än hälften av de sydvietnamesiska soldaterna i Huê var lediga för att fira. Dessutom var den amerikanska arméns närvaro i staden begränsad till ett litet läger med bara 200 soldater.

Huê hade tack vare sin status som Vietnams kulturella, historiska och intellektuella högborg klarat sig lindrigt undan de första tio åren av krig. 

Staden låg annars strategiskt placerad vid motorvägen från Da-nang till fronten och bara tio mil söder om den de­militariserade zonen mellan Nord- och Sydvietnam.

Ingen gick fri i Hué-massakern

Redan under de mörka timmarna under nyårsfestens första dygn bröts vapenstilleståndet. Den 31 januari 1968 satte den nordvietnamesiska armén och Viêt-công-milisen in en jättelik, koordinerad överrasknings­attack. 

Hela 80000 soldater gick till angrepp mot över hundra städer i Sydvietnam i den så kallade Têt-offensiven, uppkallad efter nyårsfesten.

Den nordvietnamesiska armén och Viêt-côngs gerillasoldater lyckades snabbt övermanna fienden och efter bara några timmar började de avrätta tusentals tjänstemän, militärer och andra med ­anknytning till den sydviet­namesiska regeringen i det som kom att kallas Huê­massakern. Även civila amerikaner och andra utlänningar dödades. 

Före soluppgången var hela den gamla stadsdelen intagen, såväl citadellet som polisstationen och rege­ringskontoren söder om Parfymflodens bräddar. Den sydvietnamesiska och den amerikanska armén lyckades bara hålla sitt eget läger.

Amerikanernas svar var ett regn av bomber, både från luften och från amerikanska krigsfartyg. Härefter kunde den amerikanska och sydvietnamesiska armén fortsätta striderna mot Viêt-công, och under de följande fyra veckorna kämpade de om staden från dörr till dörr. 

Cita­dellet i Huê drabbades särskilt hårt av bomberna eftersom många av striderna var koncentrerade dit. 

Till slut tvingades den nordvietnamesiska armén på flykt och ett av de längsta och blodigaste slagen i Vietnamkriget var över. James M. Mueller överlevde slaget men 221 av hans kamrater från den amerikanska armén dog.

Den 31 mars 1975 ockuperade den nordvietnamesiska armén återigen Huê. Denna gång blev attacken början till slutet på Vietnamkriget. En månad efter att Huê fallit var kriget över. 

Citadellet i Huê har gått igenom en omfattande restaurering, och stadsdelen är enormt rik på tempel och pagoder.

© Shutterstock

Från ruin till turistparadis

Huê låg i ruiner efter kriget, och det är först under senare år som en omfattande restaurering av de historiska byggnaderna tagit fart.

En promenad mellan citadellets nästan tretton meter tjocka murar och de många vallgravarna bjuder på vyer av vackert restaurerade tempel, paviljonger och pagoder från början av 1800-talet. 

Citadellet hyser även flera museer där besökare kan gå på upptäcktsfärd genom Huês historia, både före och efter det krig som lade staden i ruiner nyårsmorgonen år 1969.

Kanske är du intresserad av...