Fotografen Ronald Haeberle tog denna bild av soldater på väg mot My Lai.

Vad var My Lai-massakern?

Hur stor betydelse hade den amerikanska massakern i My Lai för kriget i Vietnam?

Kvinnor och barn bland offren i My Lai

Amerikanernas nedskjutning av mellan 350 och 500 civila år 1968 var bara en bland många krigsförbrytelser under Vietnamkriget. Efter en serie avslöjande bilder blev massakern känd i USA och bidrog till ett ökat motstånd mot kriget.

Omkring hundra amerikanska soldater ryckte den 16 mars 1968 in i My Lai, en del av den vietnamesiska byn Song My. De boende hade fått order om att lämna platsen och armén drog slutsatsen att de som valt att stanna var medlemmar i den kommunistiska gerillagruppen Viêt-công. Soldaterna samlade alla som de hittade mitt i byn, huvudsakligen kvinnor, barn och gamla. Ögonvittnen påstod sedan att några amerikaner plötsligt öppnade eld och snart följde resten av styrkan deras exempel.

Krigsfotograf dokumenterade massakern

Enligt den efterföljande rapporten ska 128 rebeller ur Viêt-công och 22 civila ha dödats under operationen. Rykten började spridas – först bland styrkorna i i Vietnam, sedan i USA.

En amerikansk sergeant hävdade år 1970 att övergrepp liknande dem i My Lai ägde rum varje månad åren 1968–69. Men just den här massakern kunde dokumenteras eftersom en fotograf hade tagit bilder av likhögarna. Fotona användes i kampanjer mot kriget hemma i USA.

Armén försökte tysta ned det som hänt

De amerikanska generalerna tvingades erkänna krigsbrottet.

Soldaterna löper amok

16 mars 1968
Hundra man angriper My Lai och dödar mellan 350 och 500 invånare.

Rykten börjar cirkulera

13 december 1968
Den senare amerikanske generalen och utrikesministern Colin Powell ger order om att saken ska undersökas. Han slår fast att ingen massaker har ägt rum.

Vittnen skriver till politikerna

Mars 1969
Trettio kongressmedlemmar erhåller en soldats beskrivning av massakern. De flesta väljer att ignorera brevet.

historien detonerar i pressen

12 november 1969
En journalist forskar i saken och redogör för den i ett nyhetstelegram.

Armén gör ytterligare en undersökning

24 november 1969
Pressen tvingar armén att forska i saken ännu en gång. Nu erkänner man mord på 175–200 civila. Antalet höjs senare till officiellt 347.

rättsmaskineriet sätter i gång

17 november 1970
26 soldater anklagas för massakern eller för att de försökt dölja sanningen.

Domen faller

29 mars 1971
En militärdomstol förklarar en enda man, löjtnant William Calley, skyldig.

En enda syndabock bakom galler

Löjtnant Wiliam Calley kunde inte förstå varför han dömdes. Han hade bara gjort sin plikt:

"Jag fick order om att rycka in och utplåna fienden. Det var mitt uppdrag den dagen." Calley dömdes till straffarbete på livstid. Till och med mot­stån­dare till kriget ansåg det vara orimligt att endast han ansågs vara skyldig och president Nixon benådade honom efter tre år.

Kanske är du intresserad av...