En kvinnofigur blev symbolen för den franska revolutionen medan den pågick och kvinnan i Eugène Delacroix konstverk ”Friheten på barrikaderna” från år 1830 betecknar just friheten.

© Shutterstock & Bridgeman

Franska revolutionen: Så utspelade sig Frankrikes blodigaste uppror

Franska revolutionen bröt ut 1789 och varade i tio år, kostade flera tusen människor livet och satte stopp för enväldet. Vad var emellertid problemet, vem var vän respektive fiende, och varför hamnade så många i giljotinen?

10 mars 2017 av Natasja Broström

Varför gjorde fransmännen uppror under franska revolutionen?

  • Hagelstormar förstörde skörden
    Skördarna slog fel under flera år på grund av regn och hårda hagelstormar. Priset på mjöl sköt i höjden och ett bröd kostade sommaren 1789 14 sous, eller 80 procent av en arbetares dagslön. Tusentals bönder och arbetare sålde sina sista ägodelar för att ha råd med mat och att betala skatt. De fattiga franska invånarna fick till slut nog av matbristen och klyftorna i samhället.

  • Kungaparet spenderade en förmögenhet
    Ludvig XVI lade cirka 1,5 miljarder livres på militär hjälp till amerikanerna under självständighetskriget mot Frankrikes ärkefiende England (1775–88), till exempel skickade han franska trupper. När statskassan var tom tog kungen dyra lån och höjde skatterna. Regentparet levde dock i sus och dus och var inte så intresserade av den svältande befolkningen.

  • Drottningen var en provocerande utlänning
    Drottning Marie-Antoinette var en österrikisk kejsardotter och giftermålet med Ludvig XVI skulle ena rivalerna Frankrike och Österrike. Men folket var inte övertygade om hennes lojalitet. Hatet förstärktes av drottningens stora spelskuld samt att hon lät bygga en privat oas, miniatyrbyn Le Hameau. Hon blev känd som Madame Déficit (Fru Underskott).

Vem är kvinnan på målningen? 

En kvinnofigur blev symbolen för revolutionen – kanske eftersom det franska kungadömet hade använt sig av maskulina figurer och bilder av de manliga regenterna. 

Efter det att monarkin störtats blev det populärt att teckna en kvinna i politiska pamfletter som en allegori för republiken. 

Det passade bra med La France (Frankrike) och La République (repu­blik­en) som båda är feminina ord.

Under revolutionen år 1789 blev kvinnan känd under namnet Marianne som var ett av de vanligaste namnen i 1700-talets Frankrike. Namnet skulle symbolisera att kvinnan var en del av folket.

I juli 1830 gjorde Frankrike åter­igen uppror och målaren Eugène Delacroix fick inspiration till sitt konstverk ”Friheten på barrikaderna” som är full av symboler från den tidigare revolutionen.

Kvindefiguren blev symbol på revolutionen. 

© Shutterstock & Bridgeman

Vilka betalade?

1%: Präster

  • Betalade inte skatt
  • Hade mycket makt

2%: Adeln

  • Betalade inte skatt
  • Hade rösträtt
  • Ägde nästan all mark

97%: Borgare och bönder

  • Betalade cirka 50 % i skatt
  • Kunde straffas utan åtal
  • Hade inte rösträtt

När utbröt franska revolutionen?

Den 14 juli 1789: I juli 1789 spreds ett rykte i Paris om att kungens soldater skulle angripa staden. Ludvig XVI hade också samlat en mindre armé utanför Paris eftersom han snabbt ville slå ner alla sorters uppror. Han hade dock inte räknat med att parisarna skulle ena sig i ett samlat uppror. Den 14 juli gick cirka 20 000 personer mot fängelset Bastiljen för att få tag på ammunitionslagret som låg i borgens källare. Kommendanten markis de Launay kapitulerade med kravet att ingen skulle komma till skada. Ändå mördades han av rasande invånare och hans huvud sattes på en påle.

Bastiljen var inte militärt viktig men erövringen av den gamla borgen fick ett enormt symbolvärde. Revolutionära tidningar utsåg händelsen till startskottet för revolutionen och den 14 juli blev Frankrikes nationaldag. 

Ett rykte om att massor av oskyldiga fångar släppts fria florerade men det var ren propaganda. Fängelset användes knappt längre och vid stormningen satt det sju fångar i Bastiljen.

Fängelset Bastiljen blev en symbol för förtryck.

© Bibliothéque Nationale de France

Sa Marie-Antoinette verkligen: ”Har de inte bröd, låt dem äta bakelser”?

Nej, troligtvis inte. Ryktet uppstod eftersom drottningen gömde sig när 7000 utsvultna kvinnor kom till slottet för att kräva bröd.

Vilka var de viktigaste händelserna under franska revolutionen? 

  • Ny församling utropar sig själv
    Den 17 juni 1789
    Ludvig XVI har kallat till ett möte, då representanter från de tre stånden, präster, adliga och borgare, möts. De tre grälar om rösträtten, som tredje ståndet anser bör vara ”per huvud”. Det slutar med att det tredje ståndet utropar en ny nationalförsamling.

  • Eden i Boll­huset avläggs
    Den 20 juni
    Kungen kastar ut det upproriska tredje ståndet från ständerförsamlingen. De upprörda representanterna från ståndet marscherar till ett närliggande bollhus (en idrottshall) där de svär att de ska utforma en ny författning.

  • Frankrike får en ny regering
    Den 27 juni
    Knappt 200 personer från adeln och prästerskapet ansluter till tredje ståndet. De är ense om krav såsom avskaffandet av censuren och att skatt ska betalas efter ­tillgångar. Kungen uppmanar de två andra ständerna att delta i Nationalförsamlingen.

  • Stormningen av Bastiljen
    Den 14 juli
    Kungen drar tillbaka stödet till tredje ståndet och samlar 20000 soldater omkring Paris för att stoppa dem som stöder den nya regeringen. Parisarna stormar Bastiljen i vrede och också på landet tar folk till vapen.

  • Kvinnornas marsch till Versailles
    Den 5 oktober
    Kvinnor från Paris marscherar mot Versailles för att kräva bröd. Till slut stormar de slottet och tvingar kungafamiljen till huvudstaden där de sätts i husarrest. Knappt två år senare försöker familjen fly men stoppas.

  • Stormningen av Tuilerierna
    Den 10 augusti 1792
    Borgare och soldater stormar slottet Tuilerierna där kungafamiljen sitter i arrest. Kunglig­heterna söker skydd hos Nationalför­samlingen som ­flyttar dem till fängelset Le Temple.

  • Kungen halshuggs
    Den 21 januari 1793
    Efter en kort process förklaras Ludvig XVI skyldig till att ha hjälpt Frankrikes fiender. Kungen förs till giljotinen och den 16 oktober samma år följer Marie-Antoinette sin man i döden. Sonen Ludvig dör i fängelset och dottern Marie utväxlas mot en öster­rikisk fånge. 

  • Skräckregim slutar med blodbad
    1793–1794
    Politikern Maximilien de Robespierre tar över makten. Han ser fiender överallt och tiotusentals människor avrättas. När blodbadet blir för mycket för Ro­bes­pierres anhängare slutar den paranoide diktatorn själv i giljotinen.

När kungen förlorade huvudet sprang de närmaste åskådarna fram och doppade sina näsdukar i blodpölen under schavotten.

© Bridgeman

Hade invånarna vapen under franska revolutionen?

  • Skäran var ett mordvapen

    Vardagliga verktyg och skörderedskap kunde användas som vapen. Den vassa och spetsiga skäran som normalt användes för att skörda korn togs med.

  • Alla hade en högaffel

    Både borgare och bönder hade högafflar som var praktiska för att flytta hö och halm i stallen. De var också bra att hugga med.

Vad ville folket uppnå?

  • Bröd på bordet!
    Tidens viktigaste livsmedel var bröd. När mjölpriserna steg i slutet av 1780-talet svalt folket. Enligt rykten samlade kungen och adeln enorma hemliga mjöllager och det fick tredje ståndet att gripa till vapen och leta efter magasinen – utan att hitta något.
  • Avskaffa privilegierna!
    Frankrikes adel hade ensamrätt på titlar som biskop och officer. Tillsammans med Frankrikes prästerskap var adeln också befriad från skatt. De revolutionära kämpade främst för avskaffandet av de orättvisa privilegierna.
  • Jämlikhet och rösträtt!
    Inspirerad av amerikanerna drömde upprorsmakarna om likhet inför lagen. I augusti 1789 antog Nationalförsamlingen en lag som avskaffade privilegierna och alla män fick rösträtt.

Vilka hade huvudrollerna i franska revolutionen?

  • Ludvig XVI: Kungen hade goda intentioner

    Till skillnad från sina företrädare var Ludvig XVI en reform­vänlig ­monark. På 1770-talet försökte han till exempel avskaffa skatten på böndernas jord, upphäva liv­egenskapen och sänka priset på spannmål. Men adeln som skulle förlora både pengar och privilegier motarbetade reformerna och lyckades också stoppa dem.

  • Greven av Mirabeau: Greve ville bevara monarkin

    Trots sin grevetitel var Mirabeau en av tredje ståndets understödjare. Få kunde hålla ett tal som den talang­fulle greven och han hade gott anseende bland både politiker och befolkningen i stort.

    Mira­beau kämpade förgäves för att bevara monarkin i begränsad omfattning när den nya författningen ut­formades. Han dog av sjukdom.

  • Georges-Jacques Danton: U

    pprorsman 

    fälldes av sina egna 


    Advokaten Danton kämpade för de svagas rättigheter och var ofta med och organiserade uppror på Paris gator.

    Med tiden blev han mer moderat och försökte bromsa skräckväldet som avrättade människor utan orsak. Men advokatens invändningar mot Robespierres skräckregim blev hans död. År 1794 avrättades Danton i giljotinen.

  • Jean-Paul Marat: 

    Fanatiker 

    mördades i badet 


    I sin tidning Folkvännen uppmanade läkaren Marat folket till att döda revolutionens motståndare.

    Han skrev långa listor över politiska motståndare som han ansåg skulle halshuggas. År 1793 blev Marat knivmördad av Girondin-anhängaren Charlotte Corday som ansåg att han var ett monster.

”Tillräckligt länge har slynglar satt sina egna ambitioner framför folkets bästa”, skrev Corday i ett brev innan hon dödade Marat i hans badkar.

© Napoleon & Empire, Joconde, Bridgeman & Shutterstock
  • Maximilien de Robespierre: Paranoid tyrann dödade tusentals

    För advokaten Robespierre var republiken allt. Pengar intresserade honom inte och hans anhängare kallade honom ”den ­omutbare”.

    År 1793 fick Robes­pierre fria tyglar att jaga motståndare till revolutionen. Han blev alltmer paranoid och till slut hade han avrättat 17000 personer. Året därpå halshöggs han.

  • Paul Barras: Girig general tog över

    Då Robespierre arresterades år 1794 ledde general Paul Barras diktatorns beväpnade anhängare.

    Som tack fick Barras posten som en av fem direktorer i Direktoriet, Frankrikes nya regering. Med list och mutor tog han hela makten och lade stora förmögenheter i sina egna fickor.

Vilka partier kämpade om makten?

Träsket bestod av de parlamentsmedlemmar som inte tillhörde vare sig vänstern eller högern. Gruppen hade inte någon gemensam politisk agenda och medlemmarna röstade olika. Mittgruppens mjuka politik gav dem öknamnen ”Träsket”.

Vänsterflygeln: Extrema/progressiva

  • Jakobinerna kämpade för att kungen skulle avrättas och att en stark, central republik skulle inrättas. Medlemmarna höll debatter i klostret Sankt Jacques som gruppen fick sitt namn ifrån.

  • Montagnarderna hade ungefär samma politiska åsikter som jakobinerna och många var medlemmar i bägge partierna.

    Montagnarderna var dock mer extrema och under debatter i parlamentet vrålade publiken på åhörarplatserna elaka tillrop och hotade sina politiska motståndare.

  • Girondisterna var vältaliga intellektuella som ville se en decentraliserat styrd republik där alla var lika inför lagen.

    De ville inte se kungen avrättad och var jakobinernas främsta motståndare. År 1793 avrättades gruppens ledare på order från den ledande jakobinen Robespierre.

Högerflygeln: Moderata/konservativa

  • Feuillantklubben var ursprungligen en del av jakobinerna men bröt sig ur då jakobinerna ville avsätta kungen och införa republik.

    Feuillanterna var dessutom motståndare till kriget mot bland annat Preussen och Österrike. Då kungadömet föll år 1792 upplöstes gruppen och flera medlemmar halshöggs i giljotinen.

År 1792 fick Frankrike ett nytt parlament, Nationalkonventet. De djupt oeniga politikerna debatterade häftigt. 

© Augustin Challamel

Hur märktes franska revolutionen utanför Paris?

  • Rouen: Skatteindrivning stoppas

    Rouens rådhus, som bland annat driver in skatten, intas sommaren 1789.

  • Nantes: Upprorsmän inleder häxjakt

    Nantes är en av de första städerna som gör uppror. Vintern 1793–94 dränks uppemot 4000 personer eftersom de misstänks motarbeta revolutionen.

  • Bordeaux: Girondisterna bildas

    Några från tredje ståndet tar över ledningen i Bordeaux och startar den politiska klubben Girondisterna. Namnet kommer från Gironde – området där Bordeaux ligger.

  • Castres: Bönder vägrar betala sädesskatt

    I augusti 1789 gör bönder och arbetare i Castres uppror mot skatten på spannmål, en skatt som tillfaller de lokala markägarna.


  • Marseille: Frivilliga sjunger nationalsång

    Arbetare och borgare i Marseille stöttar entusiastiskt revolutionen. Bland annat reser 500 frivilliga år 1792 till Paris för att försvara den nya regeringen. De sjunger kampsången Marseljäsen som blir Frankrikes nationalsång.

  • Lyon: Arbetare gör uppror

    I juni 1789 gör Lyons arbetare uppror mot de höga skatterna. Många hoppas att ständerförsamlingen ska upphäva bl.a. adelns skattebefrielse.


  • Murbach: Slott bränns ner

    Sommaren 1789 plundras och bränns kloster i Alsace tillsammans med de lokala adels- och rikemännens villor och slott.

  • Thionville: Officerare fördrivs

    Som i många andra städer i området fördrivs i juli 1789 officerare från garnisonen i Thionville. Därefter plundras staden på vapen. 

  • Lille: Administrationen fallerar

    Den lokala administrationen i Lille bryter ihop då borgare kastar ut de kungliga ämbetsmännen på gatan. 

Varför avrättades folk i giljotinen?

Fram till år 1789 var det ett adligt privilegium att avrättas genom halshuggning men det ville doktor Guillotin ändra på. 

Läkaren formgav en maskin som skulle avrätta alla på samma effektiva sätt, oavsett stånd. Dessutom var dödsmaskinen snabb och så human som den kunde bli.

”Min maskin kapar huvudet av er på ett ögonblick, och ni kommer inte ens märka det”, lovade doktor Guillotin då han år 1791 presenterade sin idé för Frankrikes förtjusta, lagstiftande församling.

Läkaren förespråkade inte dödstraff men han erkände att dödsstraff kunde avskräcka kriminella och antirevolutionära personer från att begå brott. 

Hans uppfinning användes flitigt och när skräcken för inre fiender var som störst mellan åren 1793 och 1794 reste mobila domstolar Frankrike runt för att avrätta dem som misstänktes motarbeta ­revolutionen. 

De hade också en transportabel giljotin med sig.

Klicka på teckningen och se hur giljotinen fungerade

Hur gick det för Frankrike i revolutionskrigen?

År 1792 bröt ett krig ut mellan Frankrike och alliansen Österike-­Preussen som kände sig hotade av revolutionen. Flera länder gick in i kriget som böljade fram och tillbaka. Efter en kort tids fred år 1797 bröt ännu ett krig ut och Frankrike erövrade stora områden.

Varför in­fördes en ny kalender?

År 1793 införde Fran­k­rike en ny republikansk kalender. I den fanns inga katolska helgdagar och söndagen var borttagen, då fransmännen normalt hade deltagit i högmässan.

Hur slutade franska revolutionen?

I juli 1794 satte thermidorianerna stopp för Robes­pierres blodiga terrorregim. 

Gruppen inrättade en ny regering känd som Direktoriet som snart leddes av Paul Barras. Han hade stor uppbackning i i början men Direktoriet lyckades inte sänka priset på bröd eller avhjälpa den stora hungersnöden.

Missnöjet växte till vrede i takt med den stigande korruptionen. Exempelvis kunde rikemän genom att muta politiker och ämbetsmän få monopol på försäljning av livsmedel och tjäna stora pengar.

I november 1799 avsatte en grupp politiker den impopulära regeringen med hjälp av general Napoleon Bonaparte och hans soldater. 

Frankrike fick ett så kallat konsulat bestående av tre konsuler med Napoleon som förstekonsul.

Genom en rad olika reformer fick han ordning på skattesystemet och statskassan fylldes upp. Gymnasier upprättades över hela landet för alla pojkar, oavsett stånd. 

Också priset på mat stabiliserades genom import av bland annat spannmål från det bördiga Norditalien. 

Fransmännen var tacksamma för de nya, lugnare tiderna och vid en folkomröstning gav de den tidigare generalen en nästan oinskränkt makt.

År 1804 utropade Napoleon Bona­parte sig själv till kejsare av Frankrike.

© Bridgeman

Vad fick folket ut av revolutionen?

I augusti 1789 antog Nationalförsamlingen den franska befolkningens nya rättigheter.

  1. Alla är födda fria och lika.
  2. Alla har rätt att leva i frihet utan att förtryckas.
  3. Den absoluta makten ligger hos folket.
  4. Alla har rätt att själva välja sin religion.
  5. Skriftlig och muntlig yttrandefrihet för alla.
  6. Beskattning ska ske efter inkomst och förmögenhet.
  7. Egendomsrätten är okränkbar.
  8. En misstänkt är oskyldig tills motsatsen bevisats.
  9. Rösträtt för män.

Kanske är du intresserad av...