Chiles moder Ines Suarez hugger huvudet av fienderna på en 1800-talsmålning.

Inés Suárez försvarar Santiago.

Chiles moder ledde försvaret av Santiago

Inés Suárez letade efter sin försvunne man, men fann istället en plats bland conquistadorerna och räddade staden Santiago från utplåning.

6 oktober 2017 av Anders Fager / Militär Historia

Kvinnan som i romaner kallats för »Chiles Moder» var född i Plasencia i Spanien i början på 1500-talet. Vi vet inget om hennes tidiga liv annat än att hon var gift med soldaten Juan de Mélaga. Allt vi vet om denne är att han tjänade under Pizarro när han 1532 erövrade Inkariket.

Inés Suárez kom till Sydamerika runt 1537 för att leta efter sin make. 1538 hittade hon till Lima som då varit Perus huvudstad i tre år. Men hennes make stod inte att finna. Han hade troligen dött redan under resan till Amerika. 

Mötte Pedro de Valdivia

Som soldatänka tilldelades Suárez jord och slavar och hon mötte snart Pedro de Valdivia, en av Pizarros löjtnanter. Trots att han hade en fru i Spanien inledde de ett förhållande.

FÅ MILITÄR HISTORIAS NYHETSBREV!

Precis som mycket är oklart med Suárez liv så är mycket av det som händer i Sydamerika under 1500-talet höljt i saga. Det finns få förstahandsvittnen och man skarvar hejdlöst. Situationen var dessutom kaotisk. 

Några hundratal spanjorer hade erövrat och försökte administrera ett imperium samtidigt som de bråkade inbördes. Inka och de andra folken i området hemsöktes av fruktansvärda epidemier och stred samtidigt både inbördes och mot spanjorerna.

Pedro de Valdivia grundar Chile 1541.

Genom Atacamaöknen

Hösten 1539 ville de Valdivia ge sig ut på en expedition mot det som idag är norra Chile. Diego de Almagro hade »upptäckt» området några år tidigare och varit så brutal mot mapuchefolket att hans landsmän haft invändningar. 

de Valdivia samlade ihop 150 spanjorer och tusentals infödda och tog med Suárez som sin tjänarinna. Han var märkligt nog tvungen att fråga Pizarro om lov att släpa med sig en vit kvinna på sin expedition.

SÅ BLEV NAPOLEON KRIGFÖRINGENS MÄSTARE

Mellan Chile och Peru ligger Atacamaöknen som expeditionen ägnade elva månader åt att ta sig igenom. Det var en utdragen mardröm där Suárez växte från älskarinna till de Valdivias förtrogna och truppernas mamma.

I december 1540 nådde man Mapochofloden. Mapuchefolket, ett folk på ungefär samma kulturella nivå som de kelter Caesar mött i Gallien, var på sin vakt efter de Almagros härjningar. De gick till angrepp, men slogs tillbaka med hjälp av aposteln Jakob, något som alla inblandade i efterhand var överens om.

de Valdivias grundar Santiago

På nyåret 1541 grundades vad som skulle bli Santiago (San Iago – Den helige Jakob). Ines Suárez är inte med på de nationalromantiska tavlorna. de Valdivias pekar och förkunnar, men hans älskarinna syns inte till, trots att Suárez tycks ha fungerat som hans löjtnant i det lilla fort som var Santiago. 

VILHELM ERÖVRARENS SEGER I SLAGET VID HASTINGS

För att hålla missnöjet i schack såg hon till att ta några män ur de lokala stammarna som gisslan.

Anfall av mapuche

Den 10 september 1541 ringade en stor skara mapuche in Santiago medan de Valdivia var annorstädes.

Följande dag red en trupp beridna spanjorer ut för att möta mapuche. Anfallet gick först bra, men det var helt enkelt för många mapuche och spanjorerna drevs tillbaka.

Snart rasade striden inne i staden och fyra spanjorer dödades. Suárez var med i striderna som idag är hopplösa att förstå då vi inte vet hur Santiago såg ut. Som vanligt i Sydamerika gick det dock dussinvis infödda på varje spanjor som hade så mycket effektivare vapen och pansar.

Inés Suárez högg av huvud

När mapuche hotade att avgöra striden lät Suárez föra ut sin gisslan och halshögg själv minst en av dem. Sedan lät hon kasta ut deras huvuden till mapuche medan hon drog på sig brynja och hjälm och red ut på en vit häst. 

SKOTTARNAS SEGER VID BANNOCKBURN

Spanjorerna reagerade som »vore hon en kapten och inte en utklädd kvinna» och mapuche drog sig tillbaka. Efteråt skulle de skylla sitt nederlag på »kvinnan på den vita hästen».

Santiago var räddat. Eller förstört. Gränsen var förmodligen hårfin. De närmaste två åren spenderade spanjorerna »i vapen» för att skydda sin bosättning. Suárez belönades med slavar och dagsverken och de Valdivia förkunnade att utan hennes djärva halshuggande så hade mapuche utplånat Santiago.

Suárez gifte om sig

Suárez fortsatte att leva med de Valdivia. Men när han åtalades för att ha bedragit sin hustru tvingades han gifta bort henne med sin underhuggare Rodrigo de Quiroga. Suárez levde i fortsättningen ett förhållandevis stillsamt liv. 

SLAGET SOM VÄNDE 30-ÅRIGA KRIGET

de Valdivia dödades 1553 i strid med mapuche och Suárez make blev guvernör i Chile. Själv dog Inés Suárez 1580, 73 år gammal.

Mapuche var självständiga långt in på artonhundratalet.

Publicerad i Militär Historia 9/2016

Kanske är du intresserad av...