I april 1915 arresterade soldater de flesta armeniska medborgarna runt om i Osmanska riket. Den här bilden kommer från staden Elazig och är tagen i smyg av en tysk som befann sig i staden under deportationerna.

Det armeniska folkmordet kostade 1,5 miljoner människor livet

1915 hotas Osmanska riket av splittring och upplösning. I ett desperat försök att hålla ihop det en gång så mäktiga rikets sista bitar kommer regeringen med ett brutalt uttalande: Alla armenier ska undanröjas från osmansk jord.

24 april 2015 av Redaktionen

Det armeniska folkmordet inleds

I de sena kvällstimmarna söndag 24 april 1915 arresterades de första av runt 600 armeniska präster, läkare, redaktörer, jurister och politiker i Istanbul. Några få dagar senare hängs nästan alla och med de armeniska intellektuella och opinionsbildarna ur vägen kunde de osmanska myndigheterna komma till sitt egentliga syfte: Utrotandet av armenierna som ett fork.

Inrikesministern gav ordern

De kristna armenierna hade sedan 1800-talet varit en nagel i ögat på de osmanska sultanerna med sina krav om större självständighet. Och när första världskriget bröt ut 1914 vände osmanerna sig slutligen mot armenierna, som de ansåg vara femtekolonnare som motarbetade Osmanska rikets intressen. Efter en skriftlig order från inrikesministern Mehmed Talat omringades armeniska medborgare överallt i riket och avrättades på stället eller skickades ut i dödsmarscher till den syriska öknen.

De ansvariga försvann utomlands

Inom loppet av de följande åren dödades upp mot 1,5 miljoner armenier. Otaliga västerländska ögonvittnen beskrev massakrerna, och bland annat tidningen New York Times skrev 1915 hela 145 artiklar om folkmordet. Ändå ingrep inga västerländska regeringar, utan nöjde sig med tama protester. När första världskriget slutade 1918 lovade de västerländska segerherrarna att de ansvariga skulle straffas för det armeniska folkmordet. Men anstiftarna hade redan stuckit utomlands och domarna mot dem hade därför ingen praktisk betydelse.

Turkiet erkänner inte det armeniska folkmordet

Det armeniska folkmordet har sedan dess varit en högst infekterad fråga. Även om sultan Mehmed VI efter kriget erkände massakrerna, drog den nya turkiska republiken tillbaka erkännandet på 1920-talet och dagens Turkiet erkänner inte folkmordet. De många döda armenierna var inte offer för ett systematiskt folkmord, utan tragiska offer för krigets brutalitet, slår turkarna fast. Förlusten var även "blott" 300-400 000 människor, uppskattar turkarna.

Läs mer om det armeniska folkmordet

I år uppmärksammar armenier över hela världen att det är 100 år sedan det armeniska folkmordet inleddes 1915, och frågan har igen fått anklagelserna att flyga mellan Armenien och Turkiet.
Om du vill veta mer om den historiska bakgrunden till det armeniska folkmordet kan du gratis ladda ner en artikel om de tragiska händelserna 1915. Artikeln har publicerats i VÄRLDENS HISTORIA nr 7/2015.

Kanske är du intresserad av...