Musketörerna var splittrade

Under musketörernas tidiga år låg två kårer i bitter strid med varandra. Ludvig XIII:s värjeviftande livvakter hade fascinerat kungens råd­givare kardinal Richelieu så mycket att han snart etablerade en egen kår. Det blev startskottet till en lång kamp – oftast muntlig, ibland handfast – om vilka som var de riktiga och mest orädda musketörerna.

För att inte förnärma kungen genom att härma honom för mycket försåg Richelieu sin kår med svarta hästar, och de kallades ”de svarta musketörerna” – till skillnad från kungens som red på grå hästar.

När Richelieu dog övertog hans efterträdare kåren men den ambitiöse Ludvig XIV slog år 1660 ihop de båda kårerna och inlemmade dem under kungamakten. Även om de båda enheterna officiellt blivit en, markerade hästtäcken i olika färger fortfarande den gamla skillnaden.