En staty till minne av de tusentals sydostasiatiska kvinnor som den japanska armén tvingade till prostitution under andra världskriget har väckt ilska i Japan. 

© Getty Images

Japans ”tröstkvinnor” orsakar ny diplomatisk kris

Mer än 70 år efter andra världskriget rör minnet av de tusentals sydostasiatiska kvinnor som tvingades att prostituera sig för japanska soldater fortfarande upp känslor.

5 december 2017 av Pernille Mogensen

På en rostfärgad piedestal i den amerikanska staden San Fransisco står en staty av tre unga östasiatiska kvinnor. 

Kvinnorna håller varandra i händerna, medan de stirrar trotsigt ut mot världen.

Statyn restes nyligen, men såret som de tre figurerna representerar är gammalt.

Hedrar sexslavar

Statyn av kvinnorna restes tidigare i höstas till minne av de inemot 200000 östasiatiska kvinnor som före och under andra världskriget hölls som sexslavar – eller ”tröstekvinnor” på japanska soldatbordeller.

Bordellerna upprättades av den japanska armén och syftet var att höja moralen bland landets soldater.

Fram till början av 1930-talet var de prostituerade i huvudsak fattiga kvinnor, som var i desperat behov av pengar, men efter hand som Japan ockuperade stora delar av Sydostasien kom kvinnliga fångar från i synnerhet Korea, men även från länder som Kina och Filippinerna att utgöra bordellernas prostituerede. 

Kvinnorna hade ingen möjlighet att komma undan, och de fick svälta och misshandlades på bordellerna, som ofta var placerade längs den japanska arméns frontlinje. 

Vill du läsa ännu flera historier från andra världskriget?

Då kan du få VÄRLDENS HISTORIA direkt i brevlådan.

Du hittar de bästa erbjudandena här

”Tröstekvinnor” från Korea med en japansk soldat.

© Bridgeman

Japansk stad vill avsluta samarbetet

Statyn har uppförts av privatpersoner, men borgmästaren i San Fransisco – Edwin Lee – undertecknade nyligen ett beslut om att staden accepterar statyn, som bär inskriptionen:

Detta monument vittnar om de hundratusentals kvinnor och flickor som med en förskönande omskrivning kallades ”tröstekvinnor”, och som hölls som sexslavar av de japanska kejserliga väpnade styrkorna i tretton asiatiska Stillahavsländer från 1931 till 1945”.

Det har enligt flera internationella nyhetsmedier, bland annat brittiska BBC och den amerikanska dagstidningen The New York Times, väckt ilska i Japan.

Sedan 1957 har San Fransisco och den japanska staden Osaka varit vänorter med fokus på bland annat kulturellt utbyte och särskilda möjligheter för studerande från städerna.  

Nu har emellertid borgmästaren i Osaka, Hirofumi Yoshimura, hotat att kapa alla band till den kaliforniska storstaden – och orsaken är ilskan över statyn.

Tidigare upphov till diplomatiska kriser

Det är långtifrån första gången hänvisningar till Japans utnyttjande av sexslavar under kriget utlöser diplomatiska konflikter.

Uttalandet från den japanske borgmästaren kommer bara några veckor efter att den japanska regeringen protesterade mot att Sydkorea bjöd in en tidigare ”tröstekvinna” till en officiell middag i den sydkoreanska huvudstaden Seul, där bland andra den amerikanske presidenten Donald Trump deltog.

Tidigare i år väckte en annan staty av en koreansk tröstekvinna ilska i Japan.

Statyn uppfördes i december 2016 nära det japanska konsulatet i den sydkoreanska staden Busan, och det ledde till att Japan i januari 2017 kallade hem både sin konsul och sin ambassadör från landet.

Först i april 2017 var de på plats igen.

Brott mot mänskligheten

FN har tidigare slagit fast att Japans systematiska våldtäkter på koreanska kvinnor och flickor, och utnyttjandet av dem som ”tröstekvinnor” före och under andra världskriget var ett brott mot mänskligheten.

Bland annat därför har Japan flera gånger (bland annat 1965, 1993 och 2015) beklagat sina handlingar under andra världskriget – däribland även utnyttjandet av kvinnor.

Japans upprepade beklaganden är just en av orsakerna till den nuvarande konflikten.

I samband med 70-årsdagen för Japans kapitulation 1945, gav Japan i december 2015 en officiell ursäkt till de tiotusentals koreanska kvinnor som hölls som sexslavar av den japanska armén.

Den japanske utrikesministern Fumio Kishidablev citerade då den japanske premiärministern Shinzo Abe, för att han uttryckt sin ”innerligaste ursäkt och djupa ånger till alla de kvinnor som i egenskap av tröstekvinnor upplevde så mycket lidande och åsamkades obotliga psykologiska och fysiska skador.”

Utrikesministern underströk samtidigt att Japan var ”smärtsamt medvetet om sitt ansvar”.

Ursäkt räcker inte

I samband med ursäkten upprättade Japan – efter krav från den sydkoreanska regeringen – en fond på en miljard japanska yen – motsvarande cirka 75 miljoner kronor till de få överlevande tröstekvinnorna och deras nu levande anhöriga.

Ursäkten accepterades ”slutgiltigt” av den sydkoreanska regeringen, och Sydkorea åtog sig enligt avtalet att inte längre anklaga Japan i internationella sammanhang för utnyttjandet av kvinnorna under kriget. 

För de japanska myndigheterna är frågan om ”tröstekvinnorna” därmed utagerad.

För många sydkoreaner var den japanska ursäkten 2015 dock bara ett litet plåster på ett fortfarande stort sår, och aktivister i och utanför Sydkorea fortsätter kämpa för att hålla minnet av de många kvinnornas grymma öde vid liv.

De hoppas att de genom att hålla minnet vid liv samtidigt kan sätta ett generellt fokus på det utnyttjande av kvinnor som följer i kölvattnet på krig. 

Kanske är du intresserad av...