Tillsammans med sin son, som hon fick med en diplomatson från Liberia, lyckades Bertha­ Baetz överleva Adolf Hitlers regim. 

© Fischerverlage & Wikipedia

Hans-Jürgen drömde om Hitlerjugend

Tysken Hans-Jürgen hade en svart far och en vit mor och växte upp till ljudet av nazisternas stöveltramp. Den lille pojken såg längtansfullt på de vita kamrater­nas gemenskap – baserad på hat och rasism.

14 februari 2018 av Nanna Dissing Bay Jørgensen

Hans-Jürgen växte upp i en lyxvilla i utkanten av Hamburg där en stor stab av tjänstefolk reagerade på minsta vink – dygnet runt. 

Som son till liberianen ­Al-Haj Massaquoi, vars far var utstationerad som Liberias konsul i den nordtyska staden, hade han ett synnerligen priviligierat liv. 

”Jag förknippade svart hud med överlägsenhet. Alla i vår tjänstestab var vita”, berättade han många­ år senare.

År 1929 var det dags för den tre år gamle Hans-Jürgen Massaquoi att möta världen utanför det höga staket som omgav trädgården. 

Farfadern hoppades skaffa sig politiskt inflytande i Liberia och Hans-Jürgens far kunde inte avstå från att delta i den kommande kampanjen. 

Fadern och farfadern lämnade hemmet och reste till Liberia i västra Afrika – utan returbiljett. Modern Bertha väg­rade att följa med och behöll Hans­-Jürgen hos sig. 

Hans-Jürgen bar hakkorset med samma stolthet som sina vita klasskamrater. 

© Fischervarlage

Hans-Jürgen fick nya vänner

År 1929 var tre miljoner tyskar arbets­lösa. Nazisterna ondgjorde sig över första världskrigets segerherrar, judarna och alla­ dem som inte hade ”ariskt blod” i ådrorna. 

Partiet växte snabbt. Hungriga tyskar hoppades att den nationalsocialistiska politiken skulle ge dem mat på bordet.

Bertha var nu ensamstående mamma till en svart pojke. Hon lyckades återuppta sitt arbete som sjuksköterska och tillsammans med sonen flyttade hon in i en trång enrumslägenhet under taket på ett fallfärdigt hus utan varmvatten. Ingenting var som förut. 

All lyx var borta och den lille pojken fick uppleva ständiga förödmjukelser. De vänliga ansikten som treåringen var van vid förbyttes i onda blickar och arga tillrop som ”bastard” och ”neger”.

Tiden gick och Hans-Jürgen lyckades bli accepterad i det nya området. Den mörke­ pojken fick blonda kamrater och började skolan. 

I januari 1933, tre måna­der innan Hans-Jürgen började i andra klass, utnämndes Adolf Hitler till Tysklands rikskansler. 

Snart marscherade ändlösa rader av uniformerade nazister på gatorna. På kvällarna lystes fasaderna upp när fackeltågen gick genom stan. Barska,­ gälla röster från talarstolarna tävlade om att höja landets nye ledare till skyarna. 

Entusiasmen spred sig – även till Hans-Jürgen. ”Nazisterna hade de mest imponerande framträdandena av alla partier”, sade han senare.

En solig vårsöndag år 1934 stod den åttaårige Hans-Jürgen och tittade på en parad. En skolkamrat som gick i ett av de främsta leden vinkade och log åt honom och den lille pojken höll på att spricka av stolthet.

Efteråt kikade Hans-Jürgen nyfiket och försiktigt in i nazisternas lokal i området. Den var full av män som pratade högt. Förundrad stod han och såg på när ett par stora nävar plötsligt grabbade tag i Hans-Jürgen bak­ifrån och lyfte upp honom. 

Pojken sprattlade som en fisk på kroken men kom loss och rusade iväg. Två andra nazister spärrade dock vägen för honom och snart lyfte den förste mannen upp sitt försvarslösa offer. Han bar triumferande iväg med pojken mot talarstolen.

Hans-Jürgen var nära att kräkas vid ljudet av de skränande, hesa mansrösterna och stanken av tobak och öl. När mannen skulle lyfta upp Hans-Jürgen på talarstolen, som ett underhållande inslag och ett exempel på en undermänniska, stoppades han av en fast hand. 

En rasande kvinnoröst fick alla att tystna. Hans-Jürgens mor hade kommit tillskyndande och vägrade acceptera att hennes son behandlades som ett djur. Den berusade nazisten släppte häpet sitt grepp.

Hitlerjugend lockade med resor

Trots incidenten drömde pojken fortfarande om att få en plats i den miljö som gjorde allt för att stänga honom ute. 

En dag utlyste rektorn på Hans-Jürgens skola­ en tävling: Den klass vars pojkar snabbast blev medlemmar i nazisternas ungdomsorganisation Hitlerjugend skulle belönas med en resa. 

Hans-Jürgens klassföreståndare, herr Schürmann, antog genast utmaningen. Varje dag försökte han övertala pojkarna att anmäla sig och efterhand som de sade ja bockade han för namnen på svarta tavlan. 

Hans-Jürgen som nu var tio år ville inget hellre än att ingå i gemenskapen. Men en morgon fick han en kalldusch när klass­läraren utbrast:

”Du är undantagen från tävlingen för du kan ju absolut inte bli medlem i Hitlerjugend.”

Hans-Jürgen kände sig som om någon hade gett honom en örfil. Han fick inte bara veta att han var annorlunda – nu var han dessutom mindre värd än andra. 

En morgon stod hatet skrivet svart på vitt: På grinden till den lekplats där Hans-Jürgen hade tillbringat så många av sin barndoms eftermiddagar hängde en skylt:

”Strängt förbjudet för icke-arier att använda lekplatsen.”

Hans-Jürgens enda fasta punkt var nu förbjudet område. ”Du får inte vara här på lekplatsen. Kan du inte läsa?” fräste en kvinna åt honom och pekade på skylten. ”Ni har haft er tid! Nu är det vår tur!”  

Efter kriget flyttade Hans-Jürgen till USA, där han i 40 år var han anställd på tidskriften Ebony. Som redaktör intervjuade han åtskilliga berömdheter, till exempel Martin Luther (t.v.) King och Muhammed Ali (t.h.). 

© Fischerverlage

Han fann sin plats i Nazityskland

I fjärde klass fick Hans-Jürgen veta att han trots sina fina betyg aldrig skulle kunna studera vidare efter grundskolan. 

Modern gjorde dock allt för att sonen skulle få en utbildning. Hon knackade dörr och skaffade honom en lärlingsplats som maskinarbetare.

Med ett starkt stöd från sin okuvliga mor överlevde Hans-Jürgen Massaquoi kriget och nazisternas förföljelser. 

Tillsammans besegrade de den ständiga fruktan för döden – hoten som kom såväl från Gestapo som från de allierades bombningar – och de lyckades båda överleva tills de brittiska trupperna befriade Hamburg år 1945.

Läs mer

Hans J. Massaquoi: Neger, Neger, Schornsteinfeger, Scherz,1999. Clarence Lusane: Hitler's Black Victims, Routledge­, 2003.

● www.blackpast.org/?q=aah/massaquoi-hans-jurgen-1926

● www.loc.gov/loc/lcib/0003/black_nazi.html

Kanske är du intresserad av...