Zulukrigare slaktade brittisk militärstyrka

År 1879 marscherade brittiska soldater segervissa mot zulu-huvudstaden Ondini. Men marschen slutade i en katastrof.

De flesta av zuluerna var beväpnade med enbart spjut och sköldar. Ändå lyckades de tillfoga britterna väldiga förluster.

29.04.2010

När engelsmännen startade kriget mot zuluerna var de säkra på att deras moderna vapen var överlägsna och skulle leda till en enkel seger. En expeditionskår på 4700 soldater marscherade den 11 januari 1879 mot zuluernas huvudstad Ondini för att att avgöra kriget. När styrkan efter tio dagars marsch kom till höjden Isandhlwana mitt i zuluernas rike slog den brittiske överbefälhavaren lord Chelmsford läger. På morgonen den 22 januari ledde Chelmsford större delen av hären ut ur lägret och fortsatte marschen mot Zululand. Trots varningar om att en stor zulustyrka var på väg mot det övergivna lägret skickade den segervisse Chelmsford inte dit några förstärkningar.

Bara ett par timmar senare stormade en zuluarmé på cirka 20000 krigare in i lägret och dödade 1360 brittiska soldater. Hela sex kompanier utplånades. Bara 405 av de brittiska soldaterna i lägret överlevde.

Nyheten om att en flock ”vildar” med spjut i hand hade besegrat en brittisk militärstyrka möttes av skräck och skepsis både i Afrika och i Europa.

Gandhi, Indiens store frihetsledare, stred för britterna i Sydafrika. Under det stora zulu-kriget ledde han en kår av bårbärare och under boerkriget var han ambulansförare.