Den 9 april 1940 låg pansarkryssarna Eidsvold och Norge för ankar utanför Narvik. De var Norges starkaste krigsfartyg men även de äldsta som fortfarande användes inom något lands flotta. Amiralen kallade dem ”mina gamla badkar”.
Plötsligt gled ett slankt, grått fartyg ut ur mörkret. Sedan ett till – och ett tredje. Sammanlagt tio toppmoderna, strömlinjeformade tyska jagare stävade in genom Ofotfjorden mot Narvik, rakt mot de båda gamla pansarkolosserna.
Det tyska flaggskeppet Heidkamp skickade över en båt till Eidsvold. Tyskarna kom som vänner, hävdade sändebuden, och uppmanade norrmännen att ge sig utan strid. Men Eidsvolds kapten Willoch genomskådade bluffen och skickade tillbaka sändebuden. Ett ögonblick senare sköts en röd signalraket upp från Heidkamp. Den norske kaptenen Willoch visste vad som väntade:
”Gör klar vid kanonerna! Nu ska vi slåss, grabbar!” ropade han.
Det gamla pansarskeppet vände långsamt sidan mot den tyska jagaren och ökade hastigheten. Men innan Eidsvold hunnit svänga runt slets skrovet upp av tre explosioner. Tyska torpeder hade träffat henne nära ammunitionsdurken. Eidsvold sjönk på bara 15 sekunder, 175 av fartygets 183 besättningsmän dog i det iskalla vattnet.
Explosionerna hördes till pansarskeppet Norge som låg längre in i fjorden. Från däck såg besättningen hur okända fartyg plötsligt dök upp ur dimman och Norge öppnade eld. Ingen av granaterna träffade i mörkret, men två torpeder från den tyska jagaren Armin träffade Norge mittskepps. En minut senare hade fartyget försvunnit från havsytan tillsammans med 101 besättningsmän.
I och med sänkningen av pansarbåtarna fanns inget motstånd kvar i Narvik. Överste Konrad Sundlo hade det högsta ansvaret för stadens försvar – och var övertygad medlem i norska nazistpartiet Nasjonal Samling. Nu gick han med på en halvtimmes vapenvila och gav därmed tyskarna gott om tid att ta kontroll över Narvik.
Tyskarna intog staden utan att avlossa ett enda skott, och Bonte, befälhavaren på Heidkamp, konstaterade nöjd att hans del av den storstilade operation ”Weserübung” hade genomförts; Narvik – knutpunkt för den livsviktiga transportvägen för svensk järnmalm till Tyskland – var säkrad. Kommendör Bonte gick till kojs, utmattad efter flera dagars anspänd seglats genom fientligt farvatten.
Dagarna och veckorna före operation ”Weserübung” hade det ryktats om att ett tyskt angrepp var på gång, men ingen tog det riktigt på allvar. Inte ens när tidernas största tyska flottstyrka lämnade de nordtyska baserna natten till den 7 april förstod varken skandinaverna eller de allierade vad som var i görningen. Var det ett angrepp mot Island? Eller Murmansk? Eller bara en övning? Gissningarna var lika vilda som felaktiga.
Klockan 04.15 på morgonen den 9 april slog tyskarna till mot en rad strategiskt viktiga städer, hamnar och broar i Danmark och Norge. Överraskningen var total. På bara två timmar hade Wehrmacht tvingat Danmark att ge upp, och landets regering förklarade sig beredd att samarbeta med ockupationsmakten. Tyskarna hade hoppats på samma resultat i Norge, men i stället för att förhandla om fred flydde kung Håkon och regeringen från Oslo och mobiliserade armén.
Tyskarnas högste befälhavare Nikolaus von Falkenhorst, mannen bakom den gigantiska operation ”Weserübung”, visste att strid nu var oundviklig. Norge skulle intas dal för dal tills norrmännen insåg det omöjliga i situationen och ge upp. Bland norrmännen var försvarsviljan stor men möjligheterna begränsade. Soldaterna saknade utbildning och materiel. Landet var i stort sett oförberett på angreppet. Deras enda hopp var att de allierade skulle komma till undsättning.

Den 9 april 1940 iscensatte Nazityskland en operation för att erövra Danmark och Norge. Här kan du ladda ned och skriva ut en detaljerad strategisk karta över operationen, som Hitler kallade Weserübung.
Nytt nummer: Världens Historia nr 8 har kommit ut. Läs bl a om de miljoner tyska barn i Hitlerjugend som hjärntvättades till soldater.
Världens Historia: Fantastisk bokserie tar dig på strövtåg genomhistoriens stora händelser. Du får första bandet NU för 20 kronor – spara 209 kronor.
Frågesport och test: Vad vet du om forntidens civilisationer? Testa vad du vet med tre snabba frågor.
Idéer: För den hängivne skämtaren är det inget som går upp mot aprilskämt.
Frågesport och test: Vill du utmana dig själv ytterligare? Se översikten över alla quiz och test här.
Prenumeration: Du får 4 nummer av Nordens största historietidning för endast 99 kronor.