1:a världskriget
-
Flykten från Dödens halvö
His nr. 9/2010 s. 14-21.
Marinminister Winston Churchill hade bara avsatt ett par dagar för invasionen av den turkiska halvön Gallipoli. Åtta månader och 130.000 döda senare blir han tvungen att fatta ett tungt beslut: De sista soldaterna måste evakueras i skydd av natten för att undgå en total förödmjukelse.
-
Tyska trupper hotar Paris
His nr. 7/2010 s. 42-47.
Under första världskrigets inledande veckor dundrar tyska trupper genom Belgien och norra Frankrike med kurs mot Paris. Tyskarna har avsatt sex veckor till att krossa Frankrike och planen ser ut att lyckas. Men då gör de ett misstag. Vid
floden Marne får fransmännen en sista chans att slå tillbaka och rädda sitt land. -
158 länder deltog i kriget
His nr. 16/2008 s. 24-27.
Krigsskådeplatsen ligger i Europa, men stormakternas blodiga konflikt drar in nästan hela världen i kriget. Soldater reser över halva jordklotet för att strida, medan koloniernas jord färgas röd av blod och inte ett enda världshav är riskfritt att segla över.
-
Spelet om makten
His nr. 16/2008 s. 08-09.
Konflikter hotar överallt i Europa. De gamla imperierna kämpar för att bevara sin bräckliga storhet, nya stormakter strävar efter mer makt. En virvelström av stormaktsdrömmar, kapprustning, politisk oro och allianser kors och tvärs har förvandlat Europa till en tickande bomb. Mordet på ärkehertig Franz Ferdinand år 1914 blir gnistan som startar första världskriget.
-
Fronten var lodrät
His nr. 13/2007 s. 22-27.
År 1915 tänkte den italienska militärledningen besegra kejsardömet Österrike-Ungern i ett blixtkrig. Men de höga bergen och de moderna kulsprutorna gagnade österrikarna. Efter tre års krig hade italienarna förlorat mer än en miljon man och en stor del av norra Italien.
-
Britter vann världens minsta sjöslag
His nr. 12/2006 s. 36-39.
Under första världskriget kontrollerade Tyskland Tanganyikasjön i Östafrika. För att besegra den tyska flottan transporterade britterna två kanonbåtar genom halva Afrika med tåg, oxar, traktorer och en pråm.
-
Två skott sätter världen i brand
His nr. 16/2008 s. 04-06.
Den sjuklige serbiske studenten Gavrilo Princip drömmer om att utföra hjältedåd för sitt land.
Den 28 juni 1914 riktar han sin revolver mot
Österrike-Ungerns tronarvinge Franz Ferdinand. Attentatet utlöser en storpolitisk kedjereaktion som leder till historiens dittills värsta krig. -
Kriget tog en paus
His nr. 14/2007 s. 22-27.
Den 24 december 1914 inträffade alla generalers mardröm: Soldaterna lade ned sina vapen och firade jul tillsammans med fienden. Tyskar, fransmän och britter strömmade ut mellan skyttegravarna, sjöng psalmer, bytte julklappar och spelade fotboll. Till slut tvingades generalerna ta till stränga straff för att få tillbaka kampviljan bland sina män.
-
På självmord suppdrag i 30 graders kyla
His nr. 5/2006 s. 64-71.
Vintern 1942-43. Nazisterna arbetar med att framställa ett domedagsvapen som ska ge dem världsherraväldet. De allierade får nys om planen och beslutar att föregripa den med ett våghalsigt uppdrag. Målet är ett vattenkraftverk och en fabrik i det ockuperade Norge, där tyskarna producerar tungt vatten till experimenten med atomklyvning. En grupp norrmän ska sabotera anläggningen. De släpps ned i fallskärm och tar sig över det iskalla fjället i djupaste vintermörker. Alla har order att ta sitt liv om de blir tillfångatagna.
-
-
DÖDEN I LERAN
His nr. 8/2007 s. 20-29.
För 90 år sedan började slaget vid Passchendaele i Belgien. Här ansåg den brittiske fältmarskalken år 1917 att första världskriget kunde vinnas med en enda storoffensiv mot tyskarna. Men fienden visade sig vara svår att rubba. Häftiga regn förvandlade dessutom slagfältet till en dödig sankmark där tiotusentals soldater drunknade i leran. Trots detta fortsatte striderna i flera månader – bara för att erövra en liten, sönderskjuten by.
-
En värld i krig
His nr. 5/2007 s. 72-73.
Blodbadet under första världskriget var det i särklass värsta i hela vår historia. Efter fyra års strider hade 10 miljoner soldater dött och 29 miljoner var sårade eller saknades. Att kriget blev ett sådant inferno berodde på den aggressiva nationalism som rådde i Europa fram till 1914. Samtidigt hade industrin tagit fram nya, effektiva vapen som stärkte generalerna i tron att det moderna kriget kunde utkämpas snabbt. När en serbisk nationalist den 28 juni 1914 dödade Österrike-Ungerns kronprins Franz Ferdinand i Sarajevo, exploderade den europeiska krutdurken.
-
Krig på plakaten
His nr. 3/2006 s. 30-37.
I april 1917 förklarade den amerikanske presidenten Wilson krig mot kejsar Vilhelms Tyskland. Men han hade inte folket med sig – hälften av amerikanerna var emot kriget. För att sälja in budskabet upprättade han därför ”Committee on Public Information” som bestod av konstnärer, skandaljournalister och reklamexperter. De skulle utforma den perfekta propagandastrategin. Det mest synliga resultatet av deras arbete blev krigsplakaten – en idé som snabbt anammades av andra nationer i krig. Under båda världskrigen utgjorde den kulörta propagandan en fast del av gatubilden.
-
Amatörer i luftkrig
His nr. 1/2008 s. 38-43.
Under första världskriget kastade sig piloterna ut i luftstrider, något som ingen tidigare hade gjort. Piloterna var oerfarna, de saknade strategi och flygplanen var inte byggda för krig. Men snart
blev flyget ett skräckinjagande vapen och tusentals piloter miste livet. -
Slaget vid Somme
His nr. 1/2006 s. 14-23.
Striderna varade i 140 dagar och kostade över en miljon soldater livet. När krutröken lagt sig hade de allierade erövrat ynka 125 km2 sönderbombad och strategiskt värdelös terräng. Striderna vid Somme är en av de största, blodigaste och mest meningslösa katastrofer som människan skapat i Europa.
-
10.000 tyskar dör i världskrigets stÖrsta smäll
His nr. 5/2010 s. 14-19.
Tyskarnas befästning på höjden vid Messines i Flandern har verkat ointaglig ända sedan 1914. Men efter år av hemliga förberedelser är den engelska minörkåren i juni 1917 klar med en dödlig överraskning: historiens dittills största explosion skapad av människan.
Krigshjälte gav tyskarna segern
His nr. 3/2009 s. 04.
I en ny bok hävdar en brittisk miliärhistoriker att Douglas Haig, överbefälhavare för de brittiska styrkorna under första världskriget, var nära att lämna över segern till tyskarna.
Tyskarna hade rätt: Lusitania gömde vapen
His nr. 6/2009 s. 04.
Hela världen fördömde tyskarna när de 1915 sänkte passagerarfartyget Lusitania. Nu har dykare hittat bevis för att ångaren fraktade vapen.
Bortglömt arkiv kan identifiera döda soldater
His nr. 11/2009 s. 05.
I Schweiz har en brittisk forskare hittat ett jättelikt arkiv med namn på döda soldater från första världskriget. I arkivet finns namnen på tusentals okända soldater.
Franskt krigsfartyg funnet i Medelhavet
His nr. 10/2009 s. 05.
På Medelhavets botten har holländska geologer funnit vraket efter krigsfartyget
Danton som sjönk under första världskriget. Skeppet är förvånansvärt välbevarat.
- Mest lästa
- Senaste
- Läs gärna
Historia nr 14 har kommit ut
Ny tidning: Läs om Nordens blodigaste slag, hämnden efter Cæsar, Grisbuktstaffären och nazisternas Nürnberglagar.
Omröstning
Vad vet du om nordiska städers historia
Frågesport och test: Gör vårt test och kolla – kanske blir du klokare....
