Fältmarskalk Douglas Haig som ledde de brittiska styrkorna under första världskriget var en fullkomligt talanglös ledare och höll på att kosta Storbritannien segern för 90 år sedan. Det hävdar den brittiske författaren J.P. Harris. Han har just givit ut en ny biografi om Haig och menar att fältmarskalken så sent som 1918 ville ingå vapenvila, något som i praktiken skulle ha gjort Tyskland till segrare i första världskriget.
Enligt J.P. Harris var Haig varken ett känslokallt monster eller en iskallt kalkylerande strateg, vilket många andra historiker anser. Han var helt enkelt bara en dålig chef. Haig misstolkade ständigt fiendens styrka och gav bland annat order om våldsamma angrepp när Tysklands militär var som starkast. Under krigets sista veckor var han övertygad om att Storbritannien stod inför ett hotande nederlag och skulle tvingas att ingå vapenvila med tyskarna. Haigs förslag till avtal om vapenvila och påföljande fredsfördrag hade bl.a. inneburit att Tyskland skulle få behålla sina erövrade områden i Centraleuropa och att den tyska militären inte skulle behöva nedrusta.
”Han insåg uppenbarligen inte hur allvarlig förlust en sådan fred, som sannolikt skulle ha gjort Tyskland till en europeisk supermakt, skulle ha varit för Storbritannien”, säger Harris.
Historikern Terry Charman från det brittiska Imperial War Museum påpekar dock att Storbritannien i slutänden vann första världskriget på slagfältet. Om man anklagar Haig för att bära skulden för katastroferna, måste man därför också ge honom erkännande för segrarna.
Nytt nummer: Världens Historia nr 3/2012 är ute. Läs bland annat om Japans kamikazepiloter, Shanghai – syndens näste, om perserna - och om stygga nunnor.
Världens Historia: Ny fantastisk bokserie. Du får första bandet NU för 20 kronor – spara 209 kronor.
Frågesport och test: Vill du utmana dig själv ytterligare? Se översikten över alla quiz och test här.
Prenumeration: Du får 4 nummer av Nordens största historietidning för endast 99 kronor.
Världens Historia: Läs om Världens historias tidslinjer och hur du använder dem.
Världens Historia: Läs och ladda ned artiklar från Världens Historias stora arkiv.