1:a världskriget

• •  
  •  
  Sida 1 af 2Nästa
• 

  Video: Gallipoli

  21.12.2010.

  Under första världskriget angriper de allierade osmanerna vid Gallipoli. De räknar med en snabb seger men det går inte som de har tänkt sig. De allie­rade lider stora förluster.

  Läs mer

• 

  Fartygskatastrof kartläggs

  09.11.2011.

  Vrakrester kan avslöja vad som hände med passagerarfartyget Lusitania, som sänktes under första världskriget.

  Läs mer

• 

  Britterna planerade attentat mot Lenin

  05.07.2011.

  Ny information tyder på att den brittiska regeringen skall ha legat bakom ett misslyckat försök att mörda Lenin omedelbart efter den ryska revolutionen.

  Läs mer

• 

  Den Tyske Kejsarens ubåtar var havets ensamma jägare

  His nr. 8/2011 s. 22-27.

  Mot slutet av första världskriget är ubåtarna Tysklands enda hopp, även om förtroendet för dem är relativt lågt. Trots det har ubåtarna satt världshaven i brand och lyckats sänka flera tusen av de allierades handelsfartyg.

  Läs mer

• 

  Historiens första stridsvagn – en likkista på larvfötter

  His nr. 7/2011 s. 46-49.

  Stora förluster och låsta positioner i skyttegravarna under första världskriget krävde militärt nytänkande. Britternas lösning blev ett pansarklätt fordon som skulle dundra fram genom de tyska linjerna. Men stridsvagnen Mark I var lika farlig för besättningen som för fienden.

  Läs mer

• 

  Hitler mobbades i armén

  13.12.2010.

  Hittills okända dokument visar att Hitler inte var den store krigshjälte från första världskriget som han utgav sig för att vara.

  Läs mer

• 

  Havsbottnen vittnar om ett stort slag

  03.11.2010.

  Australiensiska arkeologer har upptäckt ett veritabelt slagfält på havsbottnen utanför halvön Gallipoli i Turkiet.

  Läs mer

• 

  Kriget tog en paus

  His nr. 14/2007 s. 22-27.

  Den 24 december 1914 inträffade alla generalers mardröm: Soldaterna lade ned sina vapen och firade jul tillsammans med fienden. Tyskar, fransmän och britter strömmade ut mellan skyttegravarna, sjöng psalmer, bytte julklappar och spelade fotboll. Till slut tvingades generalerna ta till stränga straff för att få tillbaka kampviljan bland sina män.

  Läs mer

• 

  Två skott sätter världen i brand

  His nr. 16/2008 s. 04-06.

  Den sjuklige serbiske studenten Gavrilo Princip drömmer om att utföra hjältedåd för sitt land.
  Den 28 juni 1914 riktar han sin revolver mot
  Österrike-Ungerns tronarvinge Franz Ferdinand. Attentatet utlöser en storpolitisk kedjereaktion som leder till historiens dittills värsta krig.

  Läs mer

• 

  Spelet om makten

  His nr. 16/2008 s. 08-09.

  Konflikter hotar överallt i Europa. De gamla imperierna kämpar för att bevara sin bräckliga storhet, nya stormakter strävar efter mer makt. En virvelström av stormaktsdrömmar, kapprustning, politisk oro och allianser kors och tvärs har förvandlat Europa till en tickande bomb. Mordet på ärkehertig Franz Ferdinand år 1914 blir gnistan som startar första världskriget.

  Läs mer

• 

  158 länder deltog i kriget

  His nr. 16/2008 s. 24-27.

  Krigsskådeplatsen ligger i Europa, men stormakternas blodiga konflikt drar in nästan hela världen i kriget. Soldater reser över halva jordklotet för att strida, medan koloniernas jord färgas röd av blod och inte ett enda världshav är riskfritt att segla över.

  Läs mer

• 

  Britter vann världens minsta sjöslag

  His nr. 12/2006 s. 36-39.

  Under första världskriget kontrollerade Tyskland Tanganyikasjön i Östafrika. För att besegra den tyska flottan transporterade britterna två kanonbåtar genom halva Afrika med tåg, oxar, traktorer och en pråm.

  Läs mer

• 

  Fronten var lodrät

  His nr. 13/2007 s. 22-27.

  År 1915 tänkte den italienska militärledningen besegra kejsardömet Österrike-Ungern i ett blixtkrig. Men de höga bergen och de moderna kulsprutorna gagnade österrikarna. Efter tre års krig hade italienarna förlorat mer än en miljon man och en stor del av norra Italien.

  Läs mer

• 

  Flykten från Dödens halvö

  His nr. 9/2010 s. 14-21.

  Marinminister Winston Churchill hade bara avsatt ett par dagar för invasionen av den turkiska halvön Gallipoli. Åtta månader och 130.000 döda senare blir han tvungen att fatta ett tungt beslut: De sista soldaterna måste evakueras i skydd av natten för att undgå en total förödmjukelse.

  Läs mer

• 

  En värld i krig

  His nr. 5/2007 s. 72-73.

  Blodbadet under första världskriget var det i särklass värsta i hela vår historia. Efter fyra års strider hade 10 miljoner soldater dött och 29 miljoner var sårade eller saknades. Att kriget blev ett sådant inferno berodde på den aggressiva nationalism som rådde i Europa fram till 1914. Samtidigt hade industrin tagit fram nya, effektiva vapen som stärkte generalerna i tron att det moderna kriget kunde­ utkämpas snabbt. När en serbisk nationalist den 28 juni 1914 dödade Österrike-Ungerns kronprins Franz Ferdinand i Sarajevo, exploderade den europeiska krutdurken.

  Läs mer

• 

  DÖDEN I LERAN

  His nr. 8/2007 s. 20-29.

  För 90 år sedan började slaget vid Passchendaele i Belgien. Här ansåg den brittiske fältmarskalken år 1917 att första världskriget kunde vinnas med en enda storoffensiv mot tyskarna. Men fienden visade sig vara svår att rubba. Häftiga regn förvandlade dessutom slagfältet till en dödig sankmark där tiotusentals soldater drunknade i leran. Trots detta fortsatte striderna i flera månader – bara för att erövra en liten, sönderskjuten by.

  Läs mer

• 

  Tyska trupper hotar Paris

  His nr. 7/2010 s. 42-47.

  Under första världskrigets inledande veckor dundrar tyska trupper genom Belgien och norra Frankrike med kurs mot Paris. Tyskarna har avsatt sex veckor till att krossa Frankrike och planen ser ut att lyckas. Men då gör de ett misstag. Vid
  floden Marne får fransmännen en sista chans att slå tillbaka och rädda sitt land.

  Läs mer

• Krigshjälte gav tyskarna segern

  His nr. 3/2009 s. 04.

  I en ny bok hävdar en brittisk miliärhistoriker att Douglas Haig, överbefälhavare för de brittiska styrkorna under första världskriget, var nära att lämna över segern till tyskarna.

  Läs mer

• 

  10.000 tyskar dör i världskrigets stÖrsta smäll

  His nr. 5/2010 s. 14-19.

  Tyskarnas befästning på höjden vid Messines i Flandern har verkat ointaglig ända sedan 1914. Men efter år av hemliga förberedelser är den engelska minörkåren i juni 1917 klar med en dödlig överraskning: historiens dittills största explosion skapad av människan.

  Läs mer

• 

  Slaget vid Somme

  His nr. 1/2006 s. 14-23.

  Striderna varade i 140 dagar och kostade över en miljon soldater livet. När krutröken lagt sig hade de allierade erövrat ynka 125 km2 sönderbombad och strategiskt värdelös terräng. Striderna vid Somme är en av de största, blodigaste och mest meningslösa katastrofer som människan skapat i Europa.

  Läs mer

• Sida 1 af 2Nästa