Giftet kartlades

Historiskt sett har giftmord varit nästintill omöjliga att klara upp, särskilt om offren fått arsenik i maten. Symptomen på arsenik­förgiftning kan nämligen lätt för­växlas med dem man ser vid kolera.

Inte förrän på 1800-talet började läkarna forska i toxikologi, läran om gifters egenskaper och verkningar, och år 1813 skrev den franske läkaren Mathieu Orfila ett stort verk om gifter. I en avhandling i toxikologi summerade han all känd forskning i ämnet och förfina­de metoderna att påvisa giftet.

Ett genombrott för toxikologerna kom 1836, då den brittiske kemisten James Marsh lyckades ta fram en metod för att avslöja arsenikförgiftning. Marsh lade en liten hudbit från en arsenikförgiftad patient i ett provrör med zink och syra och konstaterade att det då bildades arsingas. När gasen antänds ger den ett metalliskt skikt på porslin. Skiktet visar hur mycket gift som finns i kroppen.

• Föregående Sida 4 av 18 Nästa