12 december: Firade romarna jul?

Romarna festade

År 217 f Kr upplevde romarna en rad svidande nederlag mot Hannibal, den berömde generalen från Kartago. För att höja moralen i Rom beslutade man att hålla en stor fest den 17 december. Det blev en omedelbar succé, som upprepades året därpå, och en ny tradition, saturnalierna, hade skapats.

Och festen blev allt större …

Allt medan åren gick, blev festen allt större. Firandet sträckte sig över en vecka – fram till den 23 december, som romarna redan firade som vintersolstånd, årets kortaste dag. Festen fick också ett nytt innehåll. De otursamma nederlagen mot Hannibal tonade bort i det romerska medvetandet, och man fokuserade i stället på den kommande skördetiden och de långa, ljusa dagarna.

Det blev också en tid, då man tog lättare på de annars ganska stela umgängesformerna. När man skulle på fest, behövde man inte klä sig i toga, och slavarna tilläts festa och uppföra sig som fria människor.

Det blev till och med vanligt att de rika romarna serverade maten till sina slavar, medan alla drack vin och roade sig.

En speciell tradition som man införde var att ge varandra presenter. Det var ofta vaxljus, som kan ha varit en symbol för vintersolståndet.

Romarnas fest blev till jultraditioner

Författaren Seneca beklagade sig över att ”pöbeln hänger sig åt njutningar”, och under det första århundradet berättade juristen och statsmannen Plinius den yngre att han stängde in sig i sin studerkammare, medan hela resten av hushållet slog sig lösa under saturnalierna.

Kejsar Augustus försökte korta ned festligheterna till tre dagar, och Caligula till fem, men det struntade romarna i: de festade loss en hel vecka. Traditionen med både vaxljus och presenter fortsatte in på 300-talet, då kristendomen bredde ut sig.

Historikerna anser alltså att några av julens traditioner kan ha skapats av romarna.