Wiesenthal var inte ensam

Serge Klarsfeld har rumänsk-judisk bakgrund. År 1943 såg han, åtta år gammal, hur hans far greps av SS och deporterades från hemmet i södra Frankrike till Auschwitz. Beate Klarsfeld är tyska. Hennes far var soldat i Wehrmacht, och hon fick upp ögonen för nazisternas krigsförbrytelser, när hon studerade vid Sorbonneuniversitetet i Paris.

Serge och Beate träffades på 1960­-talet, gifte sig 1963 och flyttade ihop i Paris. Första gången Beate väckte uppmärksamhet var när hon 1966 tog sig in på det konservativa västtyska partiet CDU:s partistämma. Hon visste att partiledaren Kurt Georg Kiesinger, som även var kansler, hade gått med i nazistpartiet 1933. Under kriget hade han en hög position i Joseph Goebbels propagandaministerium. På politikermötet smög sig Beate upp bakom Kiesinger och gav honom en örfil, medan hon ropade högt: ”Nazist! Nazist!”

Beate Klarsfeld greps av polis och fick ett års villkorlig dom, men det avskräckte varken henne eller Serge. I början av 1971 granskade paret Kurt Lischka, som under kriget varit Gestapochef för judiska frågor i Frankrike. Vid krigsslutet greps han av tjeckerna, men Frankrike dröjde med att begära honom utlämnad. År 1950 återvände han till Tyskland och slog sig ned i sin hemstad Köln.

Två månader senare dömdes han i sin frånvaro till livstids fängelse av en fransk domstol, men av tekniska skäl avvisade Tyskland flera försök att få honom utlämnad till Frankrike. ”Lyckan log mer mot bödeln än mot hans otaliga offer”, kommenterade Beate­ Klarsfeld bittert.

Efter ett par år av förberedelser var paret Klarsfeld åter redo att agera. Tillsammans med tre vänner från universitetet bildade de en egen liten kommandogrupp på Maria Himmelfahrtstraße i Köln den 22 mars 1971. De visste att Lischka steg av spårvagnen där varje dag, och när den forne Gestapochefen blev synlig kastade sig gruppen över honom. Attentatsmännen försökte dra in Lischka­ i en bil för att smuggla honom över gränsen till Frankrike, men deras offer var en kraftig man och han spjärnade emot. När förbipasserande började samlas­ kring tumultet gav attentatsmännen upp och fortsatte till Franrike.

Några månader senare återvände Beate till Tyskland och greps av polis. Attacken mot Lischka kunde kosta henne ett par års fängelse ovanpå straffet från Kiesingeråtalet, men Serge Klarsfeld lyckades få tidigare medlemmar av den franska motståndsrörelsen att komma till rättegången och störa domstolsförhandlingarna genom att sjunga den franska nationalsången, Marseljäsen. Det väckte uppmärksamhet i internationella media, och juryn frikände till sist Beate. Lischka greps 1980 och avtjänade fem år i ett tyskt fängelse innan han frigavs.

• Föregående Sida 4 av 5 Nästa