Titanics sista ankringsplats

Hamnstaden Cóbh blev den sista plats där Titanic lade till innan lyxkryssaren stävade ut på Atlanten år 1912. Staden var utskeppningshamn för miljontals irländare som flydde till Amerika.

Klockan slog 11 och folk på den myllrande kajen började spana­ ut mot havet. Inte bara de passagerare som skulle resa med det gigantiska fartyget Titanic, utan även vanliga nyfikna hade samlats för att se lyxkryssaren, det största fartyg som hittills hade byggts, lägga till vid Cóbhs­ yttersta­ förtöjningsplats. Stadens inre hamn, som då hette Queens­town, var inte tillräckligt stor för att Titanic med sina 269 meter skulle kunna komma ända in. Så när jätteskeppet var ordentligt förtöjt fraktades både postsäckar från hela Irland och passagerarna ut till Titanic i mind­re båtar. Under tiden försökte folk på småbåtar att sälja lokalt konsthantverk till de välbeställda resanden ombord. Ett par timmar senare var ståhejet i hamnen över. 123 förväntansfulla passagerare hade kommit ombord på det stora skeppet. De såg fram emot både sjöresan och Amerika. Tre av de nytillkomna hade sina platser i första klass, sju i andra klass och resten stuvade in sig i tredje klass längst ned i Titanic. Klockan halv två den 11 april 1912 stävade Titanic ut från Queenstown. Skeppet skulle som bekant aldrig nå sin destination New York, utan kolliderade med ett isberg tre dagar senare. En del resenärer på Titanic slapp segla döden till mötes. Bland dem en fotograf som lämnade skeppet i Queens­town med sina fotografier av livet ombord i behåll, samt en präst vid namn Brown. Brown hade gått ombord i Southampton, Titanics jungfruhamn i England, dagen innan för att fortsätta­ över Atlanten. Men i Queenstown kallades han i land av en biskop och tvingades motvilligt lämna skeppet. Han tog med sig sina anteckningar från den korta resan med Titanic.
År 1912 hade Queenstown, nuvarande Cóbh, redan mycket fartygstrafik. Staden­ ligger välbelägen vid en stor naturlig hamn, bara några kilometer från Cork, Irlands näst största stad. Under 1700-talet blomstrade platsen tack vare en stor flottbas och 1838 var staden avreseplats för Sirius, det första ångdrivna transatlantiska fartyget. Ett årtionde senare strömmade både folk och fartyg till staden. Cóbh blev en av de viktigaste hamnarna för utfattiga irländare som flydde från den gröna ön med förhoppningar om ett bättre liv. Det var framför allt den utsla potatisskörden 1845–49 som fick irländarna att utvandra. Potatis var den viktigaste grödan på ön men med svarta, oätliga knölar i jorden var situationen despe­rat. Även åren efter potatispesten var förhållandena på Irland så usla att alla som kunde gav sig av. Den första invandraren som kom in i USA via den välkända immigrationsstationen på Ellis Island kom från Cóbh. Hon hette Annie Moore­ och lämnade Irland 1892. En staty av henne står både i hamnen i Cóbh och på Ellis Island i New York. Cóbh blev utresehamn för totalt 2,5 miljoner utvandrande irländare. I dag har flykten från Cóbh minskat. I stället lockar den charmiga hamnstaden turister som njuter av svart irländsk stout, bl.a. i en bar som fått sitt namn efter det skepp som lämnade Cóbh bakom sig den 11 april 1912.

Bakgrundsmaterial
I listan härnedan kan du se andra av de källor som har använts vid utarbetandet av ovannämnda artikel.

Listan har tillkommit som en service till dem av tidningens läsare som vill dyka djupare ned i det aktuella ämnet på egen hand. 
Vi har inte möjlighet att hjälpa till med ytterligare information. Av principiella skäl kan vi heller inte lämna ut telefonnummer eller adresser till författaren eller de forskare som intervjuats.

Websites:
www.cobhheritage.com