Nazisterna gömde 120 ton guld

År 1943 fraktade Nazityskland mer än 100 ton guld till den italienska bergsfäst­ningen Fortezza. Största delen skickades vidare innan kriget var över, men när amerikanska soldater intog fästningen hittade de guld till ett värde av över 300 miljoner kronor.

Guld. Massor av guld nedpackat i 200 kilo tunga träkistor, staplade tre våningar högt och inlåsta bakom en pansardörr. Det var en syn som mötte­ amerikanska soldater när de genomsökte den gamla­ fästningen i den norditalienska bergsstaden Fortezza. Klockan var 13.30 den 4 maj 1945. De tyska styrkorna i Italien hade kapitulerat 48 timmar tidigare, och de amerikanska trupperna var på väg norrut för att säkra gränsövergången till Österrike i Brennerpasset. På vägen hade en liten styrka lämnats kvar i Fortezzafästningen. Det guld som de amerikanska soldaterna gapande stod och tittade på hade två år tidigare förts till fästningen av den tyska armén. Vid den tiden hade Italien gått över till de allierade, och tyskarna hade snabbt ockuperat landet. Några dagar senare hade Nazityskland beslagtagit guldreserverna i Italiens nationalbank och transporterat nära 120 ton guld till Fortezzafästningen i Norditalien.
Under krigets sista år flyttades huvudparten av guldet till Tyskland och Schweiz. Kvar i Fortezza låg, när de amerikanska trupperna intog fästningen, 24 ton guld till ett värde av över 300 miljoner kronor i dagens penningvärde. Amerikanerna ställde genast guldet under hård bevakning.
Den 17 maj 1945 lastade en grupp tyska krigsfångar ombord de tunga kistorna på 13 militärlastbilar som sedan körde mot Rom följda av en enorm eskort. År 1947 lämnades skatten tillbaka till den italienska staten.
Fortezzafästningen byggdes på 1830-talet av Österrike-Ungern för att skydda Öster­rike mot angrepp från Italien. Den byggdes av granit och bestod dels av ett stort fästningskomplex nere i dalen, dels ett komplex 70 meter upp på bergssidan, delvis insprängt i berget. Anläggningens övre och nedre del förbands genom en lång under­jordisk tunnel. Fästningen anlades efter sin tids mest moderna princi­per och ansågs vara en av Europas mest ointagliga. Den hade en bemanning på 1.200 soldater med 120 kanoner och granatkastare, men de användes aldrig i strid. Så småningom utvecklades vapentekniken och därför förlorade fästningen sin militära betydelse. På 1890-talet byggdes den om till ammunitionslager. Efter Österrike-Ungerns nederlag i första världskriget tog Italien över det omstridda området där Fortezza låg. Den italienska armén använde i likhet med österrikarna fästningen främst som ammunitionsdepå. Under andra världskriget förstärktes delar av fästningen med ett betongtäcke för att kunna stå emot allierade bombanfall. I början av år 1945 bombades den jättelika militäranläggningen av de allierade eftersom de ville stoppa trafiken på Brenner-järnvägen som gick tvärs igenom fästningen. När det kalla kriget nådde sin höjdpunkt moderniserades fästningen ännu en gång för att kunna stå emot ett eventuellt angrepp från Warzawapaktens länder. I dag är fästningen övergiven av militären och används i stället av Bolzano kommun, som bland annat håller sportevenemang här.

Bakgrundsmaterial
I listan härnedan kan du se andra av de källor som har använts vid utarbetandet av ovannämnda artikel.

Listan har tillkommit som en service till dem av tidningens läsare som vill dyka djupare ned i det aktuella ämnet på egen hand. 
Vi har inte möjlighet att hjälpa till med ytterligare information. Av principiella skäl kan vi heller inte lämna ut telefonnummer eller adresser till författaren eller de forskare som intervjuats.

Websites:
www.bolzano-bozen.it