Indianerna stoppades vid Wall Street

År 1643 attackerades den holländska staden Nieuw Amsterdam på ön Manhattan av indian­stammen algon­kinerna. De 500 nybyggarna tog till och med hjälp av barnen för att försvara kolonin mot angriparnas dödliga pilar. Slaget stod vid den palissad där Wall Street löper i dag.

Himlen norr om staden Nieuw Amsterdam lystes upp av minst ett dussintal bränder. Och de omkring 500 invånarna visste vad det betydde: Indianstammen algonkinerna höll på att bränna gårdarna utanför staden. Ända sedan kolonins guvernör William Kieft massakrerat 120 personer i en av algonkinernas byar ett halvår tidigare, hade alla bara väntat på hämnden. Det var ingen som förebrådde guvernören hans handlande – det han hade gjort var förståeligt: Han hade tagit hämnd för ­algonkinernas oprovocerade överfall på mohawkindianerna, holländarnas allierade. Civila vaktposter hade stationerats ut längs de tre kilometer långa, bräckliga palissaderna som skilde Nieuw Amsterdam från Manhattans sumpiga och skogstäckta vildmark. Vaktposternas uppgift var att varna soldaterna som var uppställda var hundrade meter. I beckmörker spejade de ut genom springorna mellan de tunna, spetsade trästolparna. Bakom palissaden stod män och pojkar beväpnade med lansar och hötjugor beredda att ta sig an de indianer som skulle lyckas ta sig över.
Plötsligt hördes algonkinernas krigstjut och ljudet av vinande pilar som slog in i palissaden. I panik sköt soldaterna mot angriparnas svaga silhuetter. Striderna rasade hela natten och nästa morgon räknade guvernören förlusterna. Tio kolonisatörer och nära 200 indianer hade stupat innan algonkinerna dragit sig tillbaka.
Tio år senare förstärktes palissaderna. Afrikanska slavar, tvångsrekryterade indianer och kolonisatörer byggde nu en två meter hög jordvall försedd med en tre meter hög, kraftig palissad högst upp. Sju bastioner med två kanoner vardera uppfördes med 400 meters mellanrum. År 1674 överlämnades Nieuw Amsterdam och Hollands övriga besittningar i Nordamerika till Storbritannien, och staden döptes om till New York. Engelsmännen byggde ut vägnätet och en av vägarna kom att löpa längs palissaden. Den fick därför namnet Wall Street (”Befästningsvägen”).
New York växte snabbt och palissaden vid Wall Street revs efter att ha skyddat kolonin i nära 50 år. Staden på Manhattans sydspets skulle få växa fritt. Även handeln ökade. Stadens aktie- och börsmäklare möttes under ett stort platanträd, Buttonwoodträdet, som stod utanför nummer 68 på Wall Street. År 1817 hyrde de in sig på nummer 40 på samma gata för att öppna börsen, New York Stock & Exchange Board.
Banker och finansbolag betalade gärna dyrt för att få husera på samma gata som börsen. Det låg prestige i det och under 1900-talet bidrog alla större internationella banker och finansbolag till Wall Streets landskap av höghus med tornande spiror. Wall Street, en liten väg i stadens utkant, hade blivit hela världens bankgata och hemvist för den börs som anslog tonen i världen. New York-börsen är i dag världens största, efter omsättning mätt. Den livliga handeln fortsätter, även om huvudbyggnaden skyddades som ett historiskt landmärke år 1978.

Bakgrundsmaterial
I listan härnedan kan du se andra av de källor som har använts vid utarbetandet av ovannämnda artikel.

Listan har tillkommit som en service till dem av tidningens läsare som vill dyka djupare ned i det aktuella ämnet på egen hand. 
Vi har inte möjlighet att hjälpa till med ytterligare information. Av principiella skäl kan vi heller inte lämna ut telefonnummer eller adresser till författaren eller de forskare som intervjuats.

Websites:
http://www.lonelyplanet.com/usa/new-york-city/history