Här rullade de kungliga huvudena

Place de la Concorde i Paris var en ruskig plats under franska revolutionen. Här avrättades nära 3.000 människor under åren 1793–94 – bland andra kung Ludvig XVI och hans drottning Marie-Antoinette.

På morgonen den 16 okto­ber 1793 gick vakten­ in i Marie-Antoinettes trånga cell i fängelset La Conciergerie vid Seines strand. Utan ett ord klippte han av håret på den avsatta drottningen och därefter band han hennes händer hårt bakom ryggen. Brutalt knuffade han ut Marie Antoinette till en väntande öppen vagn som långsamt körde henne runt på Paris gator. Hon möttes av avsky och hånfulla burop från alla de tio­tusentals paris­bor som hade samlats på gatorna för att få en skymt av den impopulära drottningen. I flera år hade Frankrike surrat av rykten om drottningens sexuella perversioner och hämningslösa slöseri.
Efter över en timme kom vagnen fram till Place de la Concorde där giljotinen hade sin fasta plats. En präst hjälpte henne ned från vagnen med orden: ”Detta, madame, är rätt tid att vara modig.” Marie-Antoinette svarade lätt leende: ”Mod? Det ögonblick då alla mina lidanden ska ta slut är inte den tidpunkt då modet kommer att svika mig.” Bödeln sköt bryskt prästen åt sidan och slet som en extra förödmjukelse kläderna av drottningen. Naken fördes hon upp på schavotten och ett upphetsat mummel spred sig bland folket som hade kommit för att beskåda drott­ningens sista stund. Prästen gav henne syndernas förlåtelse och hon beordrades ned på knä. Hon lade halsen i giljotinens fördjupning och folkmängdens mummel dog sakta ut. Tystnaden var total. Exakt klockan 12.15 slet bödeln loss den kil som höll fast giljotinens tunga vassa blad. Bara ett par sekunder senare kunde han triumferande hålla upp det avhuggna huvudet medan blodet ännu pulserade från drottningens hals. Folkmassan jublade.
Innan franska revolutionen bröt ut 1789 bar Place de la Concorde namn efter Marie-Antoinettes makes farfar, Ludvig XV. När platsen anlades år 1755 var det ingen giljotin utan en jättelik ryttarstaty av den franske regenten som tronade mitt på torget. Då som nu fungerade platsen som trafikknutpunkt men under revolutionen var den centrum för de många avrättningarna av kungliga och adliga. Ledarna för upp­roret döpte om platsen till ”Place de la Révolution” – revolutionsplatsen – och statyn av Ludvig XV vältes. Under det gamla styret rådbråkades och steglades tusentals franska undersåtar. De ställdes vid skampålen eller avrättades under fruktansvärda plågor på Place de Grève,­ Strejkplatsen. För att göra upp med det förflutnas orättvisor bestämde sig revolutionsrådet för att införa en ny och mer human­ avrättningsmetod på Place de la Révolution: giljotinering. Den första prominente fången som fick sätta livet till var Marie-Antoinettes make, Ludvig XVI. Den 21 januari 1793 gick han i döden under hån och burop från tusentals åskådare.
Avrättningen av landets kungafamilj blev startskottet för la Terreur, skräckväldet. Systematiskt utrotade revolutionärerna alla sina fiender, såväl inbillade som verkliga. Åren 1793–94 dödades upp emot 40.000 personer, de flesta utan egentlig rätte­gång. Ännu fler flydde. Skräckväldet kulminerade sommaren 1794, då 1.300 personer avrättades under en enda månad på Place de la Révolution. Allt som allt fick nära 3.000 personer sätta livet till på platsen. Efter revolutionen bytte­ platsen namn till Place de la Concorde – platsen för enighet och sämja – för att symbolisera början på en ny och fredlig era.

Bakgrundsmaterial
I listan härnedan kan du se andra av de källor som har använts vid utarbetandet av ovannämnda artikel.

Listan har tillkommit som en service till dem av tidningens läsare som vill dyka djupare ned i det aktuella ämnet på egen hand. 
Vi har inte möjlighet att hjälpa till med ytterligare information. Av principiella skäl kan vi heller inte lämna ut telefonnummer eller adresser till författaren eller de forskare som intervjuats.

Websites:
http://dk.franceguide.com