Här överlevde kejsar Franz Josef ett attentat

En fridsam promenad på vallarna i Wien kunde ha slutat i tragedi för kejsar Franz Josef av Österrike. När en ungersk nationalist attackerade kejsaren med kniv höll dock Gud sin hand över honom. Som tack lät kejsarens bror bygga en praktfull kyrka.

Den 23-årige kejsar Franz Josef gick och strosade på Wiens vallar tillsammans med sin trogne vän och adjutant Maximilian Graf O’Donnell. Franz Josef njöt av utsikten över Wienerwald och bergen väster om staden. Han gick och filosoferade.
Året var 1853 och det var nu fyra år sedan han hade tagit över tronen. Sedan dess hade kungen av Sardinien besegrats, det ungerska upproret slagits ned och han hade satt stopp för de demokratiska reformerna i landet genom att utnämna sig själv till statsminister.
Franz Josef betraktade Wien i all dess elegans och prakt. Detta var en stad värdig en kejsare och ett imperium. Franz Josef väcktes bryskt ur sina tankar. I ögonvrån såg han en figur komma rusande. Ingen hann reagera när den ungerske nationalisten János Libényi drog fram en jaktkniv ur jackan och högg mot kejsarens strupe. Kejsaren gav ifrån sig ett skrik av smärta och förde händerna till halsen. Blodet forsade ut mellan fingrarna på hans vita handskar. Attentatsmannen höjde kniven för att hugga en gång till, men den här gången var Maximilian Graf O’Donnell snabb. Han drog sin sabel och högg den i gärningsmannens skuldra. Libényi skrek till och tappade kniven men plockade upp den igen. Innan han hann hugga igen kastade sig den förbipasserande slaktaren Joseph Ettenreich över honom och tvinga­de ned honom på grusstigen. Kejsar Franz Josef slapp undan med ett sticksår i halsen och överlevde tack vare sin tjocka och styva uniforms­krage. Såväl Franz Josef som hans bror, ärkehertig Ferdinand Maximilian, var säkra på att Gud hade haft ett finger med i spelet.
Ferdinand Maximilian uppmanade därför Österrikes invånare att skänka pengar till en ”Votivgabe” – en tack­gåva till Gud som också skulle bli ”ett monument över folkets patriotism och hängivenhet till kejsarfamiljen”. Trehundratusen österrikare hörsammade uppmaningen och donerade pengar till projektet. Arkitekttävlingen vanns av den blott 26 år gamle­ Heinrich von Ferstel. Han hade ritat en kyrka i gotisk stil. Franz Josef blev överförtjust i för­slaget som associerade till medeltidens tysk-romerska kejsare.
År 1854 började man ta bort den del av stadsmuren och vallen där attentatet ägt rum för att ge plats åt kyrkan.
Den 24 april 1879 invigdes Votivkyrkan med en storslagen ceremoni. Ett marmor­altare i italiensk gotisk stil var centrum i helgedomen och antika renässansaltare prydde kyrkans fyra sido­kapell. Ceremonin badade i solljus som strömmade in genom de stora, färgrika mosaikfönstren.
Efter högtiden blev Votivkyrkan garnisonskyrka för de många soldater som alltid fanns i Wien. I takt med att nya bostadsområden växte upp kring kyrkan blev den en välbesökt församlingskyrka.
I dag kan besökare njuta av såväl den vackra Votivkyrkan som dess goda akustik under någon av de många kyrkokonserterna.

Bakgrundsmaterial
I listan härnedan kan du se andra av de källor som har använts vid utarbetandet av ovannämnda artikel.

Listan har tillkommit som en service till dem av tidningens läsare som vill dyka djupare ned i det aktuella ämnet på egen hand. 
Vi har inte möjlighet att hjälpa till med ytterligare information. Av principiella skäl kan vi heller inte lämna ut telefonnummer eller adresser till författaren eller de forskare som intervjuats.

Websites:
www.aboutvienna.org