Athens största tempel blev krutförråd

År 1687 stod Athen under angrepp. Venedigs flotta bombarderade staden där de osmanska härskarna hade barrikaderat sig på Akropolisklippan mellan de antika templen. Det väl bevarade 2.000 år gamla templet Parthenon fylldes med kulor och krut ...

Paniken i Athen spred sig i takt med att horisonten fylldes med veneti­anska segel. Året var 1687. En kristen sammanslutning med Venedig i spetsen var redo för attack mot det osmanskkontrollerade Athen. I all hast upprättade osmanerna ett högkvarter på den gamla befästa klippan Akropolis mitt i staden. Kanonerna placerades mellan de antika byggnaderna, och Athenas gamla tempel Parthenon fylldes med kulor och krut. I september gick venetianerna i land täckta av ett häftigt bombardemang från sin flotta. Soldaterna tog sig upp på Philopapposkullarna bakom staden varifrån de började skjuta mot Akropolis med sina mörsare. Den 26 september inträffade katastrofen. En bomb från en mörsare slog igenom taket på Parthenon och antände krutförrådet.
Under den enorma explosionen kollapsade takkonstruktionen och flera av sydsidans 10,5 meter höga marmorkolonner. Hela templets inre totalförstördes. Den fullträffen avgjorde stridigheterna. Utan krut måste osmanerna dra sig bort från Akropolis och överge Athen.
När venetianerna anföll var templet Parthenon, trots sina 2.100 år, förhållandevis välbevarat. Byggnaden blev klar ca år 438 f.Kr. då athenarna invigde sin nya staty av krigsgudinnan Athena. Kultstatyn av guld och elfenben måste ju ha en ståndsmässig bostad – och det fick den: ett överdådigt utsmyckat, nästan 70 meter långt och drygt 30 meter brett tempel av marmor.
I nära tusen år var Parthenon både ett tempel för Athens skyddsgudinna Athena, och den rika stadens skattkammare. När stadsstatens storhetstid var över och de nya härskarna, romarna, officiellt blev kristna år 380 användes Parthenon som kyrka. Stadens nya makthavare lät bygga till en absid, en halvcirkelformad tillbyggnad, och förstörde de statyer som inte passade som kristna helgon och martyrer.
Så stod Parthenon i cirka tusen år tills osmanerna erövrade Athen år 1456. Nu gjordes Parthenon om till moské. Osmanerna lade bara till en minaret och bytte ut de kristna dekorationerna mot muslimska. I övrigt såg templet ut som under antiken – fram till anfallet 1687.
Venedigs högste befälhavare beklagade skadan på Parthenon – i alla fall officiellt: ”Det smärtade hans excellens att förstöra det vackra templet”, skrev en av hans generaler. Men personligen tycktes Morosini ha kommit över smärtan snabbt och han beskrev det avgörande skottet som ”en lyckträff”. Dessutom lät han skyndsamt föra bort templets statyer till Venedig. Bara ett halvår senare återtog osmanerna Athen där de härskade tills Grekland blev självständigt år 1832, och därför kunde de sälja många av konstföremålen på Akropolis. Franska och brittiska samlare var exalterade – inte minst britten lord Elgin som i början av 1800-talet lät hämta hem minst hälften av de kvarvarande statyerna och relieferna från Parthenon. Det gamla templet blev därefter en ödslig ruin.

Bakgrundsmaterial
I listan härnedan kan du se andra av de källor som har använts vid utarbetandet av ovannämnda artikel.

Listan har tillkommit som en service till dem av tidningens läsare som vill dyka djupare ned i det aktuella ämnet på egen hand. 
Vi har inte möjlighet att hjälpa till med ytterligare information. Av principiella skäl kan vi heller inte lämna ut telefonnummer eller adresser till författaren eller de forskare som intervjuats.

Websites:
http://odysseus.culture.gr/h/2/eh251.jsp?obj_id=912