Den romerska staten gav inte kvinnorna några rättigheter. De hade bara rätt till vad fadern och den äkte mannen tillät och drogs därför främst med plikter. Kvinnor skulle framför allt föda barn och många kvinnor dog i barnsäng när de var runt 20–30 år.
Såväl i de högre som lägre samhällsklasserna arrangerades äktenskapen av fadern som alltid var på jakt efter ett gott parti. Det var otänkbart för en mäktig romersk man att inte gifta in sig i en annan mäktig familj. När det gällde de lägre samhällsklasserna skulle mannen helst ha ett bra arbete eller en liten rörelse som kunde försörja hustrun och en stor barnaskara.
Trots att det romerska riket existerade i långt över 500 år förändrades kvinnornas livsvillkor ytterst lite. Det finns till exempel inga exempel på att kvinnor gav uttryck för politiska åsikter i tryck.
Om kvinnan skilde sig hade hon ingen rätt till vare sig sina egna barn, pengar eller andra tillgångar i hemmet. Efter en skilsmässa var det hennes far som fick tillbaka ansvaret att försörja henne igen.
En typisk gravskrift för en kvinna kunde lyda: ”Hon gifte sig elva år gammal, födde sex barn och dog när hon var 27.”
Ny tidning: Möt Europas problembarn nummer ett: Napoleon Bonaparte i ett 20-sidigt tema. Besök även medeltidens arbetsförmedling – och följ Arkimedes kamp mot Rom år 214 före Kristus.
Frågesport och test: Gör vårt test och kolla – kanske blir du klokare....
Frågesport och test: Testa dina kunskaper i historia och delta i tävlingen om DVD-boxar om andra världskriget.