Wilhelm Schickard från Tyskland började år 1624 att bygga ett mekaniskt ”räkneur”, som kunde addera och subtrahera, men apparaten förstördes i en brand innan den var färdig, och Schickard gjorde aldrig någon ny.
Den som uppfann den första fungerande räknemaskinen blev därför den 22-årige franske vetenskapsmannen Blaise Pascal år 1645. Hans far var skatteindrivare, och ”pascalinen” skulle hjälpa honom och andra ämbetsmän med deras uträkningar.
Räknemaskinen togs emot med entusiasm i Europas vetenskapliga kretsar. Den fanns i flera versioner och kunde addera antingen decimaltal eller den tidens oregelbundna enheter för mått och valuta.
Trots det stora intresset för pascalinen var efterfrågan begränsad. Varje exemplar tillverkades för hand, och därför blev maskinen dyr. Samtidigt var det praktiska värdet begränsat, eftersom räknemaskinen varken kunde multiplicera eller dividera, och det krävdes att man räknade om i huvudet vid subtraktion.
Pascalinen blev därför mest en avancerad leksak för de välbeställda och tillverkades bara i 50 exemplar. Räknemaskinerna slog igenom först i slutet av 1800-talet, då komponenterna till dem kunde börja massproduceras.
Armen, som kallades ”sautoir”, fortplantade rörelser från ett kugghjul till nästa. Foto: Conservatoire National des Arts et Métiers
Nytt nummer: Världens Historia nr 8 har kommit ut. Läs bl a om de miljoner tyska barn i Hitlerjugend som hjärntvättades till soldater.
Världens Historia: Fantastisk bokserie tar dig på strövtåg genomhistoriens stora händelser. Du får första bandet NU för 20 kronor – spara 209 kronor.
Frågesport och test: Vad vet du om forntidens civilisationer? Testa vad du vet med tre snabba frågor.
Idéer: För den hängivne skämtaren är det inget som går upp mot aprilskämt.
Frågesport och test: Vill du utmana dig själv ytterligare? Se översikten över alla quiz och test här.
Prenumeration: Du får 4 nummer av Nordens största historietidning för endast 99 kronor.