På de nordiska språken har dagarnas namn inspirerats av romarnas kalender.
Själva indelningen i veckor kommer från forna tiders Babylon och Egypten, där dagarna fick namn efter sju synliga himlakroppar. Skicket spred sig till de andra medelhavskulturerna. Rom fick till exempel en dag för krigsguden Mars, som också fick ge namn åt en planet.
Nordborna övertog de romerska dagar som förknippades med solen och månen. De romerska gudanamnen för fyra av de övriga dagarna ersattes med motsvarande nordiska gudar. Den romerske åskguden Jupiter blev således till Tor.
Skördeguden Saturnus fick dock inte plats i den nordiska veckan. På hans dag tvättade sig nordborna, och dagen fick namn efter det fornnordiska ordet för tvätt: ”laur”.
I latinska språk som spanska, franska och italienska kan namnen fortfarande anas. På spanska har Mars till exempel blivit till martes, och Venus till viernes.
Nytt nummer: Världens Historia nr 8 har kommit ut. Läs bl a om de miljoner tyska barn i Hitlerjugend som hjärntvättades till soldater.
Världens Historia: Fantastisk bokserie tar dig på strövtåg genomhistoriens stora händelser. Du får första bandet NU för 20 kronor – spara 209 kronor.
Frågesport och test: Vad vet du om forntidens civilisationer? Testa vad du vet med tre snabba frågor.
Idéer: För den hängivne skämtaren är det inget som går upp mot aprilskämt.
Frågesport och test: Vill du utmana dig själv ytterligare? Se översikten över alla quiz och test här.
Prenumeration: Du får 4 nummer av Nordens största historietidning för endast 99 kronor.