Musköten började användas av spanska soldater cirka år 1520. Vapnet skilde sig från den tidigare arkebusen. Det var kraftigare och så tungt att det måste stöttas av en muskötgaffel, när man sköt.
I likhet med arkebusen fyrades musköten från början av med en glödande lunta som satt fast på en hane. När skytten tryckte på avtryckaren slog hanen ned glöden i tändkrutet, som var upphällt i ett litet hål intill loppet. Krutladdningen inne i loppet antändes och sköt iväg kulan mot målet.
Jämfört med 1400-talets handkanoner var tekniken avsevärt förbättrad. Tidigare måste skytten hålla vapnet med ena handen, medan han stack ned luntan mot tändkrutet med den andra och samtidigt försökte sikta. Resultatet blev ett vapen med oerhört dålig precision.
Musköten var både längre än och hade också större kaliber än sin föregångare arkebusen.
I slutet av 1600-talet fick musköten ett så kallat flintlås. I stället för en lunta satt en bit flinta vid hanen. När vapnet avfyrades slog det gnistor som antände tändkrutet.
I mitten av 1800-talet ersattes flintan med en knallhatt. Några decennier senare slutade man att använda musköten helt, till fördel för det bakladdade geväret. Där skedde hela avfyrningsprocessen inne i vapnet.
Nytt nummer: Världens Historia nr 8 har kommit ut. Läs bl a om de miljoner tyska barn i Hitlerjugend som hjärntvättades till soldater.
Världens Historia: Fantastisk bokserie tar dig på strövtåg genomhistoriens stora händelser. Du får första bandet NU för 20 kronor – spara 209 kronor.
Frågesport och test: Vad vet du om forntidens civilisationer? Testa vad du vet med tre snabba frågor.
Idéer: För den hängivne skämtaren är det inget som går upp mot aprilskämt.
Frågesport och test: Vill du utmana dig själv ytterligare? Se översikten över alla quiz och test här.
Prenumeration: Du får 4 nummer av Nordens största historietidning för endast 99 kronor.