Vikingarna

  • Sida 1 af 2Nästa
  • Genom att undersöka musselskal har forskarna med stor precision beräknat temperaturen i Nordatlanten under vikingatiden.

    Vikingakolonier frös och svalt i Nordatlanten

    09.07.2010.

    Ny forskning visar att temperaturen störtdök bara några år efter att vikingarna koloniserat Island och Grönland. Det kalla klimatet fick fatala konsekvenser.

  • Skeppsmasken äter långa gångar genom träet – även i skeppsvrak av historiskt värde.

    Maskinvasion hotar vikingarnas sjunkna skepp

    26.04.2010.

    Global uppvärmning banar väg för ovanligt aggressiv skeppsmask.

  • Vikingarna fruktade skottarna, men DNA-analyser avslöjar att de även levde sida vid sida och fick barn tillsammans.

    Vikingarna var rädda för skottar

    31.01.2010.

    Via 800 år gamla sagor har isländska forskare kommit fram till att vikingarna troligen inte alls var så orädda som antytts.

  • Danmarks vikingaborgar

    His nr. 7/2010 s. 14-21.

    Landets främsta matematiska snillen, tusentals arbetare och en mängd virke som förvandlade en
    hel landsända till kalhygge – den danske kungen Harald Blåtands fyra vikinga­borgar från 980-talet var ett ingenjörsmässigt stordåd. Men till arkeologernas stora förvåning förstördes de imponerande byggnadsverken bara några år efter att de byggts upp.

  • Kejsarens livvakter

    His nr. 17/2008 s. 54-59.

    I över 200 år utgjorde legosoldater från Skandinavien – väringagardet – ryggraden i den bysantinska armén i Konstantinopel. Väringarna var överlägsna i strid och krossade gång på gång sina fiender. De fick ansvaret för kejsarens liv.

  • Vikingarnas störste superhjälte

    His nr. 14/2007 s. 60-63.

    Hjälten i dikten Beowulf dödade skräckinjagande odjur och försvarade ädla men svaga kungar – och gav Tolkien stoff till hans succéroman. Historien har överlevt i ett 1.000 år gammalt hjältekväde.

  • Vikingaskeppet gjorde skandinaverna oövervinnliga

    His nr. 13/2008 s. 42-49.

    Genom plundringar och handel placerade vikingarna Norden på världskartan. Resor till sjöss och möten med främmande folkslag ledde till nya idéer och seder som förändrade Norden för alltid. Triumferna berodde till stor del på ett av historiens mest framgångsrika skepp.

  • skepp, svärd & skinn

    His nr. 8/2006 s. 52-59.

    Ordet viking för tankarna till blod och bärsärkagång, våldtäkter och klosterplundringar. Men vikingarna var mer än brutala pirater och våldtäktsmän. I vissa områden i världen var de upptäcktsresande och kolonister, i andra skickliga handelsmän med internationella kontakter. Vikingarna från Sverige, Norge och Danmark fick inflytande i hela Europa men deras värld var större än så. Under loppet av tre århundraden nådde de från Amerika i väster till Afrika i söder och de muslimska rikena i öster.

  • Erövringen av England som tecknad serie

    His nr. 6/2006 s. 26-33.

    Året är 1064. Hertig Vilhelm av Normandie och den engelske earlen Harald Godwinsson vill båda erövra Englands tron. Bayeuxtapeten berättar om arvsstriden, slaget vid Hastings och Vilhelms tronövertagande – sett med segrarens ögon.

  • Vikingarna ville erövra Rom

    His nr. 6/2008 s. 22-27.

    År 859 seglar 62 vikingaskepp söderut mot Medelhavet. Ledda av hövdingarna Björn Järnsida och Hasting tänker krigarna från Norden plundra Rom – världens mäktigaste och rikaste stad. Men staden är välbevakad och vikingarna måste följa en utstuderad plan för att komma åt alla rikedomarna.

  • Siste vikingen

    His nr. 4/2007 s. 40-45.

    Harald Hårdråde hann med allt. Han gav sig ut på krigsäventyr i fjärran länder, han blev älskare till en kejsarinna och han blev så rik att han kunde köpa sig kungakronan i Norge. Men lyckan vände när det var dags att erövra England. Hårdrådes svidande nederlag ledde inte bara till hans död – det blev också sista gången en vikingakung försökte lägga ett främmande land under sig.

  • Slaget vid Svolder

    His nr. 5/2007 s. 18-25.

    År 999 drabbade Skandinaviens tre kungar samman i ett gigantiskt slag vid ön Svolder. Det blev en blodig kamp. När striden äntligen var över var den norske kungen Olav I Tryggvason död och hans land övertogs av Danmark och Sverige. Sjöslaget avgjorde maktbalansen i Skandinavien för många år framöver och gav vikingarna ro att plundra i England.

  • Gotland var världens centrum

    His nr. 5/2006 s. 14-19.

    Gotland utgör mindre än en procent av Sveriges areal. Trots det har två tredjedelar av alla svenska vikingaskatter hittats här. Utgrävningar av hamn-staden Fröjel bekräftar nu att Gotland var centrum i ett vitt förgrenat handelsnätverk som sträckte sig från Birka till Bysans. Öns storhetstid slutade med Valdemar Atterdags invasion år 1361.

  • Vikingarna i England

    His nr. 6/2010 s. 72-73.

    I östra England ligger den lilla byn Fryrup. Namnet är en förvanskning av det namn som vikingarna gav byn för tusen år sedan: Freyjahop – Frejas lilla dal – döpt efter vikingarnas kärleksgudinna. Fryrup ligger i socknen Danby, danskbyn som i sin tur ligger i Scar­borough, en tidigare borg som tillhörde en harmynt isländsk viking – Skarthas borg. Mönstret upprepar sig över stora delar av Wales, Skottland, Irland och England, där forn­västnordiska ortsnamn vittnar om den tid då vikingarna bodde på de brittiska öarna.

  • Vikingarnas handel

    His nr. 4/2009 s. 72-73.

    Nordbornas köpmän seglade med varor till Grönland i väster och Kaspiska havet i öster.
    De lastade skeppen med allt som gick att göra vinst på, från tjära och timmer till siden och slavar. Grunden i hela handels­imperiet var vikingarnas allsidiga flotta. På sina flatbottnade pråmar kunde köp­männen utan svårig­heter segla upp och ned längs Östeuropas floder och i 30 meter långa skepp kunde de tryggt korsa Atlanten med 35 ton varor
    i lasten.

  • Vikingarna blev amerikaner

    His nr. 4/2010 s. 14-21.

    När Leif den lyckosamme slog sig ned på Nordamerikas kust började en sagolik handelsperiod för vikingarna. Femhundra år före Columbus landstigning blev de förmögna på att exportera skinn och horn från ”enhörningar” till Europas kungahus.

  • (sms) på runor

    His nr. 3/2010 s. 28-29.

    När vi tänker på runor associerar vi nog främst till väldiga runstenar utspridda över Skandinavien – stora block med berättelser om hederliga män, gärningar
    och död. Men runor kan även berätta om nära ting.
    På träbitar, benstumpar och verktyg ristade vikingarna och deras avkomlingar in vad de hade på hjärtat.

  • Vikingarna kommer!

    His nr. 10/2009 s. 26-31.

    De roffade åt sig allt av värde och tog befolkningen som slavar. Engelsmännen fick inte vara i fred för vikingarna någonstans och med tiden började de
    brutala skandinaverna även erövra landområden.
    Kriget om England blev oändligt – och blodigt.

  • Sida 1 af 2Nästa

Historia nr 14 har kommit ut

Ny tidning: Läs om Nordens blodigaste slag, hämnden efter Cæsar, Grisbuktstaffären och nazisternas Nürnberglagar.

Anmäl till nyhetsbrev

Gratis nyhetsbrev från Världens Historia. Registrera dig här:

Omröstning

Vilken krigstidsledare var enligt din uppfattning 1900-talets mest inflytelserika?


Vad vet du om nordiska städers historia

Stadens domkyrka har ett berömt astronomiskt ur, byggt omkring 1424.

Frågesport och test: Gör vårt test och kolla – kanske blir du klokare....

Her er vinderne

Frågesport och test: Se vem som vann i Världens historias VM-tävling.