Ceasars råd til dig: Vågar du satsa stort för en ännu större vinst? Ta då chansen när möjligheten visar sig.

© Louvre/Bridgeman Images & Illustration by Kava Giuseppe

Karriärguide: Caesars nio råd för att nå toppen

Julius Caesars väg till toppen var hård. Tack vare en vilja av stål, en förkärlek för att skryta samt en exotisk drottning bytte han sin position som soldat mot titeln diktator. Här får du den romerske generalens bästa tips för hur DU når toppen på karriärstegen.

21 december 2017 av Trine Jerichau Roslev

Har du något att skryta med – så gör det

Caesar gjorde en dygd av att framställa sig som en framgångsrik och segerrik fältherre.

Hans skrytsamma kommentar efter att han krossat kung Farnakes av Pontos armé under slaget vid Zela år 47 före Kristus står som ett tydligt bevis på Caesars förmåga att sälja sig själv.

Enligt den grekiske historikern Appianos skrev Caesar efter slaget ett brev till den romerska ­senaten med de berömda orden ”Veni, vidi, vici” (Jag kom, jag såg, jag segrade) – vilket skulle visa hans fiender i Rom hur över­lägsen han var på slagfältet.

Caesar lät sig även gärna hyllas med stora processioner. Det visade han samma år efter sin seger vid Alex­andria i Egypten. 

Med Kleopatra och 400 fartyg seglade han efteråt i procession på Nilen för att fira triumfen.


Caesar for fram på slagfältet

I synnerhet tre stora slag var avgörande för den romerske härförarens politiska karriär:

  • Slaget vid Alesia
    Caesars seger över de galliska stammarna banade väg för erövringen av hela Gallien år 52 före Kristus och flyttade den romerska republikens gränser i norr upp till Rhen.

  • Slaget vid Thapsus
    År 46 före Kristus vann Caesar en avgörande seger, när han under inbördeskriget från år 49 till 45 besegrade sina motståndare i dagens Tunisien. Segern förde Caesar ett stort steg närmare rollen som envåldshärskare i Rom.

  • Slaget vid Munda
    Bara ett år senare vann Caesar sin karriärs mest avgörande militära seger. Han segrade i inbördeskrigets sista slag i Spanien och utnämndes därefter till diktator i Rom. 

Sälj dig inte för billigt

En grupp sicilianska pirater tog år 75 före Kristus Caesar till fånga på Egeiska havet. 

Enligt den grekiske författaren Plutarchos skrattade romaren åt piraterna, när de i lösen krävde 20 talenter silver – motsvarande 500 kilo. 

”De visste inte vem de tagit till fånga”, berättade Caesar.

I stället krävde han att summan höjdes till 50 talenter. En så stor lösesumma skulle imponera på hans politiska motståndare i Rom.

De förvånade piraterna accepterade utan vidare förhandling det högre beloppet, och Caesar skickade iväg sin besättning för att skaffa fram silvret. 

Plutarchos berättar att den blivande diktatorn betedde sig mer som piraternas ledare än som deras fånge – han fördrev till exempel tiden med att skriva tal, som han krävde att de skulle lyssna på.

Caesar utfärdade själv mynt efter sitt maktövertagande.

© Tnterfoto/Imageselect

Välj som ung ut en framgångsrik förebild

Trots att Gajus Julius Caesar föddes i en adlig familj år 100 före Kristus var det inget som antydde en framtid som envåldshärskare över den romerska republiken. 

Han växte upp i ett arbetarkvarter på Roms östsida nära den plats där Colosseum skulle komma att stå, och hans far blev aldrig mer än prokonsul i provinsen Asia – dagens västra Turkiet.

I stället fann Caesar inspiration till ett politiskt liv hos en annan släkting – fasterns make Gajus ­Marius. 

Denne var en av samtidens mest framgångsrika romerska statsmän och generaler, som bland annat reformerade och utökade den romerska armén. 

Sju gånger valdes han till konsul i Rom – stadens ­högsta politiska ämbete.

Caesar började i den romerska armén, men återvände 78 före Kristus till Rom, där han inledde sin politiska karriär med att arbeta som advokat.

Satsa alltid på att vara nummer ett

Tillsammans med sina legionärer var Caesar år 61 före Kristus i färd med att korsa Alperna. 

Han var på väg mot Hispania Ulterior – den romerska provins i mellers­ta och södra Spanien som ­Caesar valts till guvernör för.

Längs vägen passerade armén en relativt liten och tillsynes sorglig by. Synen av byn fick Caesars män att skratta, och en av dem utbrast sarkastiskt:

”Det är ingen tvekan om att du även här kan hitta människor som är ute efter en högt uppsatt ­position. Även här slåss man om förstaplatsen och det råder rivalitet mellan stora män”.

Det väckte ytterligare munterhet bland de andra soldaterna, medan de marscherade förbi den sömniga byn. 

Caesar skrattade inte. Enligt Plutarchos vände han sig i stället om mot den humoristiske soldaten och sade:

”Jag kan försäkra dig: Jag är hellre nummer ett här än jag är nummer två i Rom”.

Välj dina strider

Under större delen av sitt liv tjänade Caesar den romerska republiken. När senaten försökte tvinga honom att ge upp sin militära makt stod han därför inför sitt livs svåraste beslut.

När de galliska krigen var över år 50 före Kristus beordrade senaten hem Caesar till republik­en, där han skulle ge upp sin militära makt. 

Caesar vägrade att lyda, om inte hans rival och senatens favorit, Pompejus, gav upp sin styrka.

Den 10 januari år 49 före Kristus stod Caesar därför med sina 6000 legionärer vid floden Rubicon i nordöstra Italien. 

Floden skiljde den galliska provinsen i norr, som ­Caesar styrde, från den romerska republiken i söder – som styrdes av senaten och general Pompejus.

Caesar visste att han skulle utlösa ett inbördeskrig om han korsade floden. Senatens armé var dessutom dubbelt så stor – även om Caesars styrkor hade större erfarenhet av strid. 

Ett nederlag skulle kosta honom allt, men lydde han senaten skulle han sannolikt mista sin militära och politiska makt. 

Medan Caesar funderade på sitt beslut, hörde han enligt Plutarchos en ­herdeflöjt spela det ljud som ­vanligtvis var en uppmaning till ­styrkorna att rycka fram:

”Låt oss se det som ett tecken från gudarna. Tärningen är kastad” lär Caesar ha ropat, när han ­korsade floden.

Därmed inleddes inbördeskriget. 

Trots att oddsen inledningsvis inte var på Caesars sida segrade han till slut i striden och tilldelades efter det titeln diktator.

Genom att korsa floden Rubicon satsade Caesar allt för att bli envåldshärskare i Rom.

© Alamy/Imageselect

Gå i täten

Trots att Caesar var högste befälhavare för mer än 50000 soldater – samt led av migrän och epilepsi – levde han som en menig soldat under sina fälttåg. 

”Han marscherade utan stopp, åt enkel mat, sov utomhus och uthärdade varje lidande”, enligt Plutarchos.

Plutarchos berättar att Caesar fick styrka av att pressa sig själv. 

Han kunde dessutom lita på soldaterna, som följde honom i alla väder, vilket gjorde dem till rena superarmén: Oavsett väder och trots matbrist marscherade de fortare än alla andra, eftersom deras ledare gick i täten. 

En romersk armé gick i regel cirka 14 kilometer om dagen, medan Caesars ofta klarade 30 kilometer.

Studera dina konkurrenter

Under invasionen av England år 55 före Kristus fick Caesars styrkor uppleva stridsvagnar användas i strid. 

I sina memoarer beskriver han hur de brittiska kuskarna ”kör i alla riktningar och ­slungar iväg kastspjut, medan hästarna och ­oväsendet från hjulen skapar stor förvirring”.

Caesar behöll dock fattningen och besegrade britterna – trots att de förfogade över 4000 stridsvagnar. 

Sin fascination till trots tog Caesar inte till sig de hjulförsedda krigsmaskinerna. 

I gengäld tog han med sig en annan uppfinning från England. 

Under inbördeskriget kopierade han en båt flätad av trä och skinn, som han sett hos britterna.

Tack vare den kunde hans armé korsa en flod i Spanien och nå sitt förråd.

Få ännu fler historier från antiken

  • Beställ en prenumeration på VÄRLDENS HISTORIA – få till exempel tre nummer för endast 49 kr.

  • Som prenumerant får du även tillgång till vår digitala tidskrift.

  • Eller köp tidskriften i butiker runt om i landet för 76:95 kr.

Gå sängvägen

Ibland avgörs politiska och militära strider i sovrummet – en läxa Caesar lärde sig som ung och tillämpade under sin karriär.

Redan som 16-årig stiftade ­Caesar bekantskap med ­sovrummets avgörande makt.

Hans äktenskap med adelskvinnan Cornelia ingicks för att stärka alliansen mellan brudens far Lucius Cornelius Cinna och Caesars fasters make Gajus Marius. 

De båda politikerna knöt därmed ett närmare band och stärkte oppositionen till diktatorn Sulla.

År 48 före Kristus visade Caesar att han hade lärt sig av det, när han inledde en relation med den egyptiska drottningen Kleopatra. 

Hon skulle fungera som en bricka i spelet mellan Caesar och hennes bror Ptolemaios XIII. Den unge kungen hade hals­huggit Caesars fiende Pompejus i hopp om att stå på god fot med den romerske generalen.

Caesar begrät emellertid sin döde rival, och för att hämnas slog han sig i stället ihop med Kleopatra mot kungen. 

Tillsammans besegrade de Ptolemaios styrkor i slaget vid Nilen år 47 före Kristus, och Kleopatra intog Egyptens tron.

Mycket tyder dock på att relationen inte var enbart av praktisk ­karaktär – utan att Caesar tyckte om henne. De fortsatte sin relation, och Kleopatra besökte flera gånger Caesar i Rom.

Relationen till Kleopatra lär ha resulterat i en son – Caesarion – men Caesar erkände aldrig officiellt faderskapet.

© Bridgeman Images/Musee des Beaux-Arts

Tänk alltid igenom dina beslut

Till skillnad från rivalen Crassus var Caesars beslut i regel genomtänkta – inte präglade av känsloladdade impulser. När han väl fattat ett beslut drev han beslutsamt igenom det:


Julius Caesar

  • År 52 före Kristus tvingar Caesar sina styrkor över bergskedjan Cevennerna, som täcks av två meter djup snö. Den ­alternativa rutten överraskar hans galliska fiender, som snabbt besegras.

  • Innan Caesar år 49 före Kristus korsar Rubicon överväger han sina alternativ. Som romare smärtar det honom att kriga mot staten, men han ser ingen utväg.

  • Under inbördeskriget samma år går Caesars armé från Italien till Pyreneiska halvön på endast 27 dagar. De segrar stort och erövrar de spanska provinserna.


Marcus Licinius Crassus

  • År 80 före Kristus delar Caesar, Pompejus och Crassus makten i Rom – det så kallade triumviratet. Crassus avund efter Caesars framgångar i det galliska kriget hotar dock alliansen, eftersom han vill hyllas för sin militära förmåga.

  • När Crassus år 54 före Kristus utses till guvernör för provinsen Syrien, lovar han att göra provinsen rik, men inleder i ­stället ett krig mot Partherriket.

  • Crassus har dock inte undersökt ­parthernas styrka och stupar med många tusen av sina män.

Läs mer

Bill Yenne: Julius Caesar: Lessons in Leadership from the Great Conqueror, Palgrave Macmillan, 2012. Alan Axelrod: Julius Caesar – CEO, Sterling Publishing, 2012.

Kanske är du intresserad av...