20.08.2010.
Forskarna har kanske hittat världens bäst bevarade gravplats för gladiatorer.
13.08.2010.
En grupp forskare har av en ren slump hittat flera hundra sällsynta amforor på havsbottnen utanför Italien.
21.07.2010.
En ett halvt ton tung kista är kanske förnäma romares sista viloplats.
08.07.2010.
Enligt romarna offrade deras ärkefiender i staden Karthago i Nordafrika småbarn till gudarna. Arkeologer rentvår nu kartagerna från de romerska anklagelserna.
05.03.2010.
Mitt i Rom har arkeologer grävt ut en grupp byggnader med dyrbara mosaiker, pelargångar och bad. Det 1800 kvadratmeter stora lyxkomplexet är från omkring år 100 efter Kristus och har byggts ut ända fram till 400-talet.
09.02.2010.
I den antika hamnstaden Portus i Italien har brittiska arkeologer grävt ut en amfiteater som kan ha varit kejsarens privata arena.
22.12.2009.
På Palatinen i Rom har arkeologer hittat ruinerna av kejsar Neros sägenomspunna roterande matsal.
His nr. 9/2010 s. 30-37.
Det antika Rom var tudelat: De rika levde lyxliv i svala praktvillor högt över stadens gränder. De fattiga trängdes i fallfärdiga höghus i slumkvarteret Subura där mord hörde till vardagen och där kvinnor sålde sig för priset av ett glas vin.
His nr. 5/2006 s. 52-57.
De sista fria galliska krigarna för-skansar sig år 52 f.Kr. bakom murarna i staden Alesia, som Caesars 60.000 legionärer belägrar. På fem veckor fäller de tiotusentals träd och bygger 36 km palissader med vallgravar och torn kring staden. Det är upplagt för slutstriden och Caesars väg till maktens topp.
His nr. 13/2008 s. 58-61.
Efter mordet på Julius Caesar kastas Rom ut i inbördeskrig. När kriget är slut tar Caesars tidigare kavallerigeneral Marcus Antonius och Caesars adoptivson Octavianus var sin halva av romarriket. Men Octavianus vill bli ensam härskare och sprider ryktet att Antonius styrs av sin älskarinna, drottning Kleopatra av Egypten. Octavianus förklarar krig mot Antonius, som lider ett nederlag i det avgörande sjöslaget
vid Actium år 31 f.Kr.
His nr. 12/2007 s. 48-53.
År 64 e.Kr. lade en brand en fjärdedel av Rom i aska. Kejsar Nero konfiskerade snabbt en stor del av det ödelagda området för att förverkliga sin dröm: Domus aurea – ett av historiens största palats med över 300 överdådigt utsmyckade rum. Men bara 40 år senare hade palatset utplånats från jordens yta.
His nr. 14/2008 s. 42-47.
I över 600 år var de romerska läkarna ibland farligare för patienten än sjukdomen som hotade den sjuke. Men i mitten av första århundradet e.Kr. införde ”läkekonstens furste” Claudius Galenos helt nya tekniker som skulle bli standard för europeisk läkekonst i mer än tusen år.
His nr. 10/2008 s. 50-57.
På 300-talet f.Kr. börjar romarna anlägga
antikens mest avancerade vägnät. Via vägar ska tiotusentals romerska trupper blixtsnabbt kunna kan ta sig fram till krigszoner. Snart blir vägarna det kitt som binder samman imperiets många skilda folkslag.
His nr. 8/2007 s. 72-73.
Omkring år 265 f.Kr. är stadsstaten Karthago den dominerande stormakten vid Medelhavet. Stadens styrka vilar på en mäktig flotta och en armé av legosoldater. Men en konkurrent håller på att växa fram: Rom har skaffat sig kontrollen över den italienska halvön och vill nu ha Sicilien, som är en av Karthagos besittningar. Maktkampen mellan romarriket och Karthago leder till tre krig under åren 264–146 f.Kr. Efter krigen har romarriket blivit en enväldig stormakt som kan fortsätta sin expansion både kring Medelhavet
och norr om Alperna.
His nr. 8/2006 s. 22-29.
De var världens bästa soldater och kämpade mot allt från blodtörstiga germaner i de iskalla nordtyska skogarna till vilda nomadstammar i Nordafrikas heta öken. Bakom framgångarna låg benhård träning och en disciplin som upprätthölls med stränga straff.
His nr. 12/2008 s. 40-43.
År 9 e.Kr. väntar kejsar Augustus fortfarande på rätt ögonblick för att anfalla de motsträviga germanerna öster om Rhen.
Men tålamodet börjar tryta hos general Varus – Roms befälhavare i regionen. Utan medgivande från kejsaren låter han sina
tre legioner marschera in i fiendeland.
Alla hans 15.000 legionärer stupar.
Aldrig tidigare har Rom upplevt ett så omskakande nederlag.
His nr. 12/2006 s. 22-29.
Adelsmannen Julius Caesar ville ha makt. Till varje pris. Han spenderade förmögenheter, riskerade livet i politiska intriger och invaderade själva Rom för att nå sitt mål – att bli romarrikets absoluta envåldshärskare.
His nr. 7/2008 s. 16-21.
År 132 e.Kr. kastade sig den judiska nationen ut
i ett sista desperat uppror mot den romerska ockupationsmakten i Judeen. Krigets brutalitet
skakade till och med de krigsvana romarna och
ledde till mer än 1.800 års judisk exil.
His nr. 6/2008 s. 72-73.
På några få århundraden lyckades en liten grupp byar på den italienska halvön bli antikens supermakt. Romarna kombinerade en målmedveten utrikespolitik med en stark armé och organisatorisk talang
– och kunde kuva alla sina grannar. Under kejsar Trajanus (98-117 e.Kr.) uppnådde romarriket sin största utbredning; från Portugal
i väster till Irak i öster och från England i norr till Egypten i söder. Imperiet täckte 5,7 miljoner km2 och var hemvist för en fjärdedel
av världens befolkning.
Ny tidning: Läs om Nordens blodigaste slag, hämnden efter Cæsar, Grisbuktstaffären och nazisternas Nürnberglagar.
Frågesport och test: Gör vårt test och kolla – kanske blir du klokare....