Romarna

  • Sida 1 af 3Nästa
  • Några skelett hade märken efter hammarslag – antagligen efter en nådastöt i slutet av de blodiga striderna.

    Lejonbett avslöjar romerska gladiatorer

    20.08.2010.

    Forskarna har kanske hittat världens bäst bevarade gravplats för gladiatorer.

  • Amfororna hittades på havsbotten på 500 meters djup. Fem av krukorna har bärgats av forskarna och ska nu undersökas närmare.

    Sällsynta amforor funna i Medelhavet

    13.08.2010.

    En grupp forskare har av en ren slump hittat flera hundra sällsynta amforor på havsbottnen utanför Italien.

  • Till skillnad från blykistor som tidigare hittats är kistan från Gabii vikt runt den döde. Arkeologer kallar den ”burritokistan”.

    Gåtfull blykista förvånar forskare

    21.07.2010.

    En ett halvt ton tung kista är kanske förnäma romares sista viloplats.

  • Enligt myten brändes de kartagiska pojkarna i en ihålig staty av guden Baal Hammon.

    Karthago offer för romerskt mord

    08.07.2010.

    Enligt romarna offrade deras ärkefiender i staden Karthago i Nordafrika småbarn till gudarna. Arkeologer rentvår nu kartagerna från de romerska anklagelserna.

  • De överdådiga dekorationerna visar att komplexet frekventerades av överklassen. Nu håller arkeologer på att renovera byggnaderna.

    Lyxiga romerska bad förbluffar forskarna

    05.03.2010.

    Mitt i Rom har arkeologer grävt ut en grupp byggnader med dyrbara mosaiker, pelargångar och bad. Det 1800 kvadratmeter stora lyxkomplexet är från omkring år 100 efter Kristus och har byggts ut ända fram till 400-talet.

  • Forskare på jakt i romarnas kloaker

    26.02.2010.

    Arkeologer går på skattjakt i smutsen.

  • De rekonstruktioner man hittills gjort visar att teatern var 42 meter lång och 38 meter bred.

    Arkeologer hittar kejserlig amfiteater

    09.02.2010.

    I den antika hamnstaden Portus i Italien har brittiska arkeologer grävt ut en amfiteater som kan ha varit kejsarens privata arena.

  • Det roterande trägolvet vilade förmodligen på stenklot. Det kan ha varit slavar som drog det runtom en tjock pelare (i bakgrunden).

    Neros festsal utgrävd i Rom

    22.12.2009.

    På Palatinen i Rom har arkeologer hittat ruinerna av kejsar Neros sägenomspunna roterande matsal.

  • En dag i det gamla Rom

    His nr. 9/2010 s. 30-37.

    Det antika Rom var tudelat: De rika levde lyxliv i svala praktvillor högt över stadens gränder. De fattiga trängdes i fallfärdiga höghus i slumkvarteret Subura där mord hörde till vardagen och där kvinnor sålde sig för priset av ett glas vin.

  • Caesar reser galler om galler

    His nr. 5/2006 s. 52-57.

    De sista fria galliska krigarna för-skansar sig år 52 f.Kr. bakom murarna i staden Alesia, som Caesars 60.000 legionärer belägrar. På fem veckor fäller de tiotusentals träd och bygger 36 km palissader med vallgravar och torn kring staden. Det är upplagt för slutstriden och Caesars väg till maktens topp.

  • Kleopatra inte lagt näsan i blöt

    His nr. 13/2008 s. 58-61.

    Efter mordet på Julius Caesar kastas Rom ut i inbördeskrig. När kriget är slut tar Caesars tidigare kavallerigeneral Marcus Antonius och Caesars adoptivson Octavianus var sin halva av romarriket. Men Octavianus vill bli ensam härskare och sprider ryktet att Antonius styrs av sin älskarinna, drottning Kleopatra av Egypten. Octavianus förklarar krig mot Antonius, som lider ett nederlag i det avgörande sjöslaget
    vid Actium år 31 f.Kr.

  • Galen kejsare byggde Roms största palats

    His nr. 12/2007 s. 48-53.

    År 64 e.Kr. lade en brand en fjärdedel av Rom i aska. Kejsar Nero konfiskerade snabbt en stor del av det ödelagda området för att förverkliga sin dröm: Domus aurea – ett av historiens största palats med över 300 överdådigt utsmyckade rum. Men bara 40 år senare hade palatset utplånats från jordens yta.

  • Romarrikets läkare skar in till benet

    His nr. 14/2008 s. 42-47.

    I över 600 år var de romerska läkarna ibland farligare för patienten än sjukdomen som hotade den sjuke. Men i mitten av första århundradet e.Kr. införde ”läkekonstens furste” Claudius Galenos helt nya tekniker som skulle bli standard för europeisk läkekonst i mer än tusen år.

  • 8.000 mil vägar ledde Rom till storhet

    His nr. 10/2008 s. 50-57.

    På 300-talet f.Kr. börjar romarna anlägga
    antikens mest avancerade vägnät. Via vägar ska tiotusentals romerska trupper blixtsnabbt kunna kan ta sig fram till krigszoner. Snart blir vägarna det kitt som binder samman imperiets många skilda folkslag.

  • De puniska krigen

    His nr. 8/2007 s. 72-73.

    Omkring år 265 f.Kr. är stadsstaten Karthago den dominerande stormakten vid Medelhavet. Stadens styrka vilar på en mäktig flotta och en armé av legosoldater. Men en konkurrent håller på att växa fram: Rom har skaffat sig kontrollen över den italienska halvön och vill nu ha Sicilien, som är en av Karthagos besittningar. Makt­kampen mellan romar­riket och Karthago leder till tre krig under åren 264–146 f.Kr. Efter krigen har romarriket blivit en enväldig stormakt som kan fortsätta sin expansion både kring Medelhavet
    och norr om Alperna.

  • Romarrikets elitsoldater

    His nr. 8/2006 s. 22-29.

    De var världens bästa soldater och kämpade mot allt från blod­törs­tiga germaner i de iskalla nordtyska skogarna till vilda nomadstammar i Nordafrikas heta öken. Bakom framgångarna låg benhård träning och en disciplin som upprätthölls med stränga straff.

  • Rom hade segrat över germanerna

    His nr. 12/2008 s. 40-43.

    År 9 e.Kr. väntar kejsar Augustus fortfarande på rätt ögonblick för att anfalla de motsträviga germanerna öster om Rhen.
    Men tålamodet börjar tryta hos general Varus – Roms befälhavare i regionen. Utan medgivande från kejsaren låter han sina
    tre legioner marschera in i fiendeland.
    Alla hans 15.000 legionärer stupar.
    Aldrig tidigare har Rom upplevt ett så omskakande nederlag.

  • Julius Cæsar satsade allt i kampen om Rom

    His nr. 12/2006 s. 22-29.

    Adelsmannen Julius Caesar ville ha makt. Till varje pris. Han spenderade förmögenheter, riskerade livet i politiska intriger och invaderade själva Rom för att nå sitt mål – att bli romarrikets absoluta envåldshärskare.

  • Rom utplånade judarnas land

    His nr. 7/2008 s. 16-21.

    År 132 e.Kr. kastade sig den judiska nationen ut
    i ett sista desperat uppror mot den romerska ockupationsmakten i Judeen. Krigets brutalitet
    skakade till och med de krigsvana romarna och
    ledde till mer än 1.800 års judisk exil.

  • Roms väg till storhet

    His nr. 6/2008 s. 72-73.

    På några få århundraden lyckades en liten grupp byar på den italienska halvön bli antikens supermakt. Romarna kombinerade en målmedveten utrikespolitik med en stark armé och organisatorisk talang
    – och kunde kuva alla sina grannar. Under kejsar Trajanus (98-117 e.Kr.) uppnådde romarriket sin största utbredning; från Portugal
    i väster till Irak i öster och från England i norr till Egypten i söder. Imperiet täckte 5,7 miljoner km2 och var hemvist för en fjärdedel
    av världens befolkning.

  • Sida 1 af 3Nästa

Historia nr 14 har kommit ut

Ny tidning: Läs om Nordens blodigaste slag, hämnden efter Cæsar, Grisbuktstaffären och nazisternas Nürnberglagar.

Anmäl till nyhetsbrev

Gratis nyhetsbrev från Världens Historia. Registrera dig här:

Omröstning

Vilken krigstidsledare var enligt din uppfattning 1900-talets mest inflytelserika?


Vad vet du om nordiska städers historia

Stadens domkyrka har ett berömt astronomiskt ur, byggt omkring 1424.

Frågesport och test: Gör vårt test och kolla – kanske blir du klokare....

Her er vinderne

Frågesport och test: Se vem som vann i Världens historias VM-tävling.