Grekerna
-
Spartanerna går till sjöss
His nr. 16/2011 s. 54-59.
Spartas krigare är kända i hela Grekland – de lär vara oövervinneliga. Därför vägrar sjöfartsstaden Athen att möta dem på slagfältet. Men då börjar debeslutsamma spartanerna i stället att bygga krigsfartyg och lära sig segla.
-
Historiens fader var en lögnare
His nr. 12/2011 s. 44-45.
Under 60 år såg och beskrev Herodotos den antika världen. På grund av sina reseskildringar kallades han ”historiens fader” men de ibland alltför fantasifulla anekdoterna och berättelserna gav honom även öknamnet ”lögnens fader”.
-
Film: "300"
13.04.2011.
Hollywood vs historien: Filmen skildrar hur den spartanske kungen Leonidas och 300 utvalda män i ett bergspass försvarar sin stad mot perserna i två dagar.
-
Film: "Troja"
13.04.2011.
Hollywood vs historien: Omkring 1200 f Kr förälskar sig prins Paris i den spartanska drottningen Helena och tar henne med till sin hemstad Troja. Med Akilles i spetsen ger sig den grekiska armén av för att hämta tillbaka drottningen.
-
Video: Slaget vid Marathon
22.02.2011.
Upplev i detta häftiga videoklipp hur greker och perser utkämpar slaget vid Marathon.
-
Mytisk labyrint funnen på Kreta
20.01.2010.
På Kreta har forskare hittat ett stenbrott med ett snillrikt system av fem kilometer underjordiska tunnlar.
-
Segern räknades
His nr. 12/2008 s. 14-21.
I Olympia handlade det om att vinna – inte om att
kämpa väl. De grekiska idrottsmännen lurade och mutade
sina motståndare för att komma närmare en seger som
gav hemstaden prestige och dem själva ett liv i lyx.
Och grekerna älskade sport. Vart fjärde år strömmade
50.000 åskådare till de olympiska spelen. -
Klyftig sköka trollband maktens män
His nr. 4/2006 s. 64-67.
Aspasia växte upp i det antika Grekland i ett tempel där erotik var en del av gudstjänsten. Senare levde den vackra glädjeflickan tillsammans med en av Athens ledande statsmän och hon lärde filosofen Sokrates att hålla välformulerade tal. Som mäktig prostituerad fick hon inflytande över såväl politik och erotik som retorik i dåtidens athenska samhälle.
-
Tyfus satte punkt för Athens storhetstid
His nr. 7/2006 s. 46-47.
Medan kriget mot Sparta rasade drabbades Athen av ett dräpande dråpslag – en epidemi som dödade var tredje invånare. Hittills har man ansett att det var pesten som härjade, men nu har forskare funnit DNA från tyfusbakterier i en massgrav.
-
Antikens övermänniskor
His nr. 9/2006 s. 18-25.
Spartanerna gjorde allt för att avla fram den fulländade krigarrasen. Svaga spädbarn dödades och när en spartansk pojke fyllde sju år skickades han på militärskola och kom aldrig hem igen. På schemat stod stryk, svält och att mörda slavar. Den hårda utbildningen skapade en armé som under
400 år dominerade över alla andra grekiska stadsstater. -
Här gick forn tidens genier i skola
His nr. 2/2005 s. 20-25.
Världens första centrum för forskning och forntidens största bibliotek fanns i den egyptiska staden Alexandria.
Hit vallfärdade den tidens stora vetenskapsmän.
De beräknade bland annat jordens omkrets, uppfann ångmaskinen, kartlade nerver i människokroppen och ritade världskartor. -
Grekernas gudar
His nr. 5/2009 s. 72-73.
Enligt mytologin slukade den jättelike titanen Kronos alla sina barn så snart de kom till världen. För att rädda den yngste sonen Zeus från sin far svepte Kronos hustru Rhea en sten i ett tygstycke och gav den till jätten som slukade stenen i tron att det var Zeus. När Zeus blivit vuxen sökte han upp sin far, sprättade upp hans mage och slet ut sina syskon igen – bland dem Hades och Poseidon. Efter hårda strider mot titaner och gudar installerade Zeus sig själv som kung över gudarna på berget Olympen.
De största grekiska tänkarna
His nr. 1/2009 s. 72-73.
Antikens filosofer och vetenskapsmän var de första som försökte förklara världen med hjälp av sunt förnuft och logiska slutsatser.
Från Thales till Arkimedes förkastade de samtidens religiösa dogmer och skakade på huvudet åt
alla lösningar som inte
var rationella. Deras banbrytande tankar om logik, moral, fysik och matematik lade grunden till all vetenskaplig forskning, den moderna västerländska kulturen och våra dagars demokrati.De grekiska stadsstaterna
His nr. 9/2009 s. 72-73.
Omkring år 800 f.Kr. växte små självständiga stadsstater, poliser, fram på den grekiska halvön. Antikens poliser blev centrum för handeln kring Medelhavet, och konst och arkitektur blomstrade i de rika städerna. I Athen frambringade Platon och Sokrates filosofiska mästerverk medan Arkimedes och Demokritos var nytänkare inom naturvetenskapen.
Som skydd mot yttre fiender ingick städerna starka militärförbund och med krigarstaten Sparta i täten krossade grekerna flera persiska arméer och avvärjde hotet från öster.-
Spartas fiender avväpnades med ord
His nr. 14/2009 s. 38-41.
Den grekiska stadsstaten Sparta fostrade skoningslösa krigare. Men fienderna fruktade mer än deras vassa svärd: Spartanernas förmåga att svara lakoniskt – kort och dräpande – var ett lika fruktat vapen.
- Mest lästa
- Senaste
Hitlerjugend blev kanonmat
Nytt nummer: Världens Historia nr 8 har kommit ut. Läs bl a om de miljoner tyska barn i Hitlerjugend som hjärntvättades till soldater.
Köp "Historiens vändpunkter"
Världens Historia: Fantastisk bokserie tar dig på strövtåg genomhistoriens stora händelser. Du får första bandet NU för 20 kronor – spara 209 kronor.
Omröstning
Quiz: Tre snabba om forntidens civilisationer
Frågesport och test: Vad vet du om forntidens civilisationer? Testa vad du vet med tre snabba frågor.
Vem uppfann aprilskämtet?
Idéer: För den hängivne skämtaren är det inget som går upp mot aprilskämt.
Fler quiz och test
Frågesport och test: Vill du utmana dig själv ytterligare? Se översikten över alla quiz och test här.
Pröva Världens Historia
Prenumeration: Du får 4 nummer av Nordens största historietidning för endast 99 kronor.
