På Aristoteles tid var det bara filosofer som hade skägg.

© Shutterstock

Historisk snabbkurs: Vem var filosofen Aristoteles?

”Tvivel är vetandets begynnelse”, sade Aristoteles. Men vem var han egentligen? Vi berättar allt som är värt att veta om den grekiske filosofen – och det tar inte mer än fem minuter.

12 juni 2017

Aristoteles i korthet:

Född i: Stagira i Grekland.

Studier: Filosofi vid Platons akademi i Aten. Självstudier i zoologi, botanik och andra naturvetenskapliga ämnen.

Jobb: Filosof, naturvetare, lärare och politisk tänkare.

Mest kända verk: Boken Politiken som handlar om hur en stat bäst organiseras.

Civilstånd: Gift och far till två eller tre barn.

Tre höjdpunkter för Aristoteles

  • Den kunskapstörstande Aristoteles älskade att lära sig nya saker. Han undervisades vid det makedonska hovet där Aristoteles far var anställd som livläkare.


  • Som 18-åring skickades Aristoteles till Aten. Där studerade han för den kände tänkaren Platon. Han tyckte så mycket om sin elev att han fick smeknamnet ”Förnuftet”.


  • År 343 f.Kr. behövde den makedonske kungen en lärare till sonen Alexander, den blivande Alexander den store. Aristoteles var glad och stolt över att få jobbet.

...Och en motgång

Aristoteles fruktade för sitt liv när Aten drabbades av upp­ror efter Alexander den stores död år 323 f.Kr. Filosofen fick fly ­staden och dog förbittrad året därpå. 

Aristoteles: Hans viktigaste tankar

  • Världen ska undersökas!
    Före Aristoteles tid menade tänkarna att idéer var viktigare än den verkliga världen. Några sa till och med att det som omger oss inte existerade utan bara var fantasi. Aristoteles ansåg att all kunskap kom från undersökningar av den fysiska världen, t.ex. solens och månens rörelser


  • Allt sker enligt en plan
    Världen förändras hela tiden, men inget sker av en slump. Att planeterna rör sig regelbundet över himlen och att solen varje dag går upp beror på att allt i universum styrs av det gudomliga. För Aristoteles var gud dock inte ett väsen som handlar och ingriper i världens gång utan en princip som stod för stabilitet och balans.


  • Människor är politiska djur

    Aristoteles menade att politiska gemenskaper är naturliga för människor, då de endast på så vis kan uppnå sina mål.

    Politikens viktigaste mål är att uppnå största möjliga rättvisa. Staten ska därför beskydda både rika och fattiga.

    Alla fria män ska vara med och bestämma hur staten ska organiseras. Alla har dock inte lika mycket att säga till om.

    Filosofer och andra lärda ska ha den största delen av makten eftersom de förstår politiken bäst.

    Människor som till exempel bönder ska dock inte stängas ute då deras upplevelser och åsikter också kan vara viktiga. Genom att inkludera de olika samhällsklasserna ska staten öka den samlade kunskapen och på så vis kunna fatta så bra beslut som möjligt.

    Aristoteles menade dessutom att staten bör vara självförsörjande. Självförsörjning skulle göra staten oberoende av omvärlden och stärka sammanhållningen mellan invånarna i riket.

Aristoteles fick inverkan på naturvetenskapen

Aristoteles grundade världens första forskningsbibliotek – ett koncept som senare kopierades i bland annat Alexandria.

© Getty Images & iamsnyg.com

... då han systematiskt samlade in information om till exempel växt- och djurliv. 

Före Aristoteles tid hade vetenskapsmän utvecklat teorier utifrån sina tankar och utan att undersöka den fysiska världen. Aristoteles metod lade grunden för modern vetenskap och används än idag.

Vad få vet om Aristoteles är att ...

... Han ivrigt studerade fågelägg som han hittade på den grekiska ön Lesbos. Genom att dissekera äggen kunde han följa fågelfostrets utveckling genom alla stadier. 

Ditintills hade vetenskapen menat att foster var färdigutvecklade från början och bara skulle växa; det kunde Aristoteles nu motbevisa.

Kanske är du intresserad av...