Längs vägen till templet låg skatt­kamrarna tätt. De var stads­staternas värdedepåer och offeraltare. Till exempel förvarade den rika gruvstaden Sifnos 10 procent av allt sitt guld och silver här, lika säkert som i ett schweiziskt bankvalv – Apollon vakade över värdesakerna.

Delfi var den grekiska världens riksbank

Orakelstaden Delfi i centrala Grekland fungerade som ett bankvalv för många av de grekiska stadsstaterna. Här kunde städerna tryggt deponera sina värdeföremål under Apollons beskydd.

Delfi var en enda stor skattkammare

Apollontemplet i Delfi var fyllt med rikedomar från hela den grekiska världen. Där fanns konstverk i marmor, brons och guld utsmyckat med ädelstenar – allt var gåvor till oraklet som tack för goda råd.

Samtidigt byggde de rikaste stadsstaterna skattkammare på det heliga området omkring templet. Skattkamrarna var dels offerplatser där representanter för stadsstaterna kunde offra till Apollon, dels var de faktiska bankvalv där stadsstaterna deponerade värdeföremål. Till exempel byggde stadsstaten och gruvstaden Sifnos en skattkammare där staden varje år deponerade en tiondel av avkastningen från Sifnos silver- och guldgruvor.

Delfi skyddades av både människor och gudar

De många rikedomarna drog till sig tjuvar, men Delfi skyddades väl. Både av soldater från det Grekiska förbundet och av gudarna. När perserna t.ex. år 480 f.Kr. försökte sig på en räd mot staden, förhindrade ett våldsamt oväder och stora stenras de persiska soldaterna att nå upp till Delfi. Guden Apollon hade försvarat sin helgedom.

Läs hela artikeln om det rika Delfi och Apollons orakel som hade svar på precis allt i Världens Historia nr 8/2014.

NB! Du måste ha en profil på Världens Historia för att ladda ned artikeln. Det är gratis att skapa den, och det tar bara ett ögonblick. När du klickar på ladda ned-knappen får du möjlighet att skapa en profil.

Kanske är du intresserad av...