Aristoteles bildade en egen filosofisk skola i Athen: Lykeion. Den lockade elever från både när och fjärran. Flera av Aristoteles verk inom bl.a. naturvetenskap var obligatorisk kurslitteratur vid europeiska universitet i 2 000 år.

Aristoteles: Filosofins mästare

Grekiska tänkare och statsmän lade grunden till den västliga civilisationen. Ingen var större än Aristoteles; hans tankar präglar oss fort­farande – 2 310 år efter hans död.

9 juli 2015 av Jesper Rovsing Olsen

På en smal halvö i norra Grekland gömmer det bergiga landskapet några få, söndervittrade ruiner av en gammal kuststad. Det finns många vackrare och mer välbevarade forntidsminnen än detta, men resterna av Stageira är mycket spe­ciella. Här föddes nämligen Greklands intellektuella storhet Aristoteles för nästan 2 400 år sedan. Hela den västliga filosofin och idévärlden – vårt sätt att tänka och uppfatta världen på – skulle ha varit annorlunda om inte han hade levat.

Privilegierad uppväxt

Aristoteles föddes år 384 f.Kr. och från första början spåddes pojken ett framgångsrikt liv. Fadern var livläkare åt den makedonske kungen, en tjänst som gått i arv i familjen i flera generationer. Aristoteles växte upp under privilegierade förhållanden tillsammans med andra adliga barn i Makedonien och fick bästa tänkbara utbildning.

Det blev snart uppenbart att livläkarens son hade en alldeles unik begåvning inom i stort sett alla ämnen. Fysik, biologi, psykologi, matematik – allt intresserade den unge greken som sög i sig all kunskap med sådan glupskhet att hans lärare till sist tvingades ge upp. De kunde helt enkelt inte lära honom mer. Vid 18 års ålder skickades Aristoteles till Athen för att studera vid den främsta skolan i hela den antika världen: Platons akademi.

Oense med Platon

Studietiden på akademin blev Aristoteles genombrott. Platon hade varit elev hos ­filosofen Sokrates och hans skola var den första institutionen för högre utbildning i västvärlden. Aristoteles blev snart en av filosofens skickligaste elever och Platon kallade honom respektfullt för ”förnuftet”.

De båda männen var dock långtifrån överens om allt. Aristoteles såg det som sitt mål att förklara den fysiska världens grundprinciper genom att undersöka föremål och företeelser. Platon där­emot såg den fysiska världen som en skuggbild av den andliga världen som var målet för hans filosofiska idéer.

När Platon dog år 347 f.Kr. blev det därför inte Aristoteles som tog över skolan, utan en annan av filosofens elever. Strax dessförinnan hade Aristoteles, nu 37 år gammal, lämnat Athen och bosatt sig på ön Lesbos där han ägnade sin tid åt att utforska naturen.

Med enorm energi började han studera öns flora och inte minst djurlivet i Egeiska havet. Varenda växt och vartenda djur granskades noga, och genom sina studier kom Aristoteles att bli en av zoologins pionjärer.

Aristoteles visste allt

År 343 f.Kr. kallades Aristoteles till Makedonien, där han blev lärare och uppfostrare åt den makedonske kungens son – den blivande Alexander den store. Aristoteles undervisade kungasonen i såväl retorik som naturvetenskap och politik och fick på så vis ett stort inflytande i den unge makedonierns stormiga liv.

Tre år senare återvände Aristoteles till Athen och grundade där en egen skola – Lykeion. Här samlade han skrifter och byggde upp det första egentliga forskningsbiblioteket i västvärlden. Och det var som chef för Lykeion han skapade flera av sina viktigaste verk.

Aristoteles satte sig in i praktiskt taget vartenda ett av samtidens ämnesområden och etablerade den grund­läggande metodlära som senare kom att utgöra basen för i stort sett allt vetenskapligt arbete i Europa.

Hans filosofiska tankar kring bland annat etik, moral och teologi spred sig till Mellanöstern och fick en av­görande betydelse för utvecklingen av kristendomens och islams etik. Och hans vetenskapliga teorier inom astronomi, zoologi, anatomi och ­fysik kom att dominera i stort sett alla intellektuella tankegångar i Europa ända fram till 1600-talet.

Filosofens enorma spännvidd har fått vissa forskare att hävda att Aristoteles visste allt som var värt att veta, och att ingen senare har lyckats överträffa honom.

Flydde för sitt liv

År 323 tog Aristoteles karriär i Athen slut, då Alexander den store dog under sitt fälttåg i öster. Athen hade stått under makedonskt herravälde men nu såg invånarna i stadsstaten en chans att få tillbaka sin frihet. På grund av Aristoteles nära relation till det makedonska kunga­huset började stämningen bli mycket hotfull.

Till slut blev Aristoteles tvungen att fly ut ur staden. Han visste alltför väl hur invånarna i Athen 76 år tidigare hade avrättat filosofen ­Sokrates: ”Jag ville inte låta athenarna försynda sig mot filosofin en andra gång”, sade Aristoteles torrt.

Den gamle filosofen reste därför till familjens lantegendom i norra Grekland. År 322 f.Kr. dog han en naturlig död. Aristoteles blev 61 år gammal.

Kanske är du intresserad av...