På Atens gymnasion kunde några få utvalda få jobb som gymnasiarker – ett jobb som bestod av att tvätta atleterna rena från smuts och olja.

© Scala Archives, Rex/All Over & Akg images

Antikens arbetsförmedling: Vi anställer bara de fattigaste

Antikens athenare arbetade mycket, mycket motvilligt – och under inga omständigheter som löntagare. Fysiskt arbete var något som slavar och utlänningar sysslade med. Athenarna vårdade konsten och demokratin.

8 juli 2016 av Benjamin Thomas Christensen

Fysiskt arbete var direkt ovärdigt för många athenare. För dem var en fri mans sanna mål i tillvaron att delta i stadens politiska församling och att närvara vid dryckeslag i sällskapslivet.

Men det var bara de rikaste av Athens cirka 40 000 fria män som hade möjligheten att slippa arbeta. De allra flesta var tvungna att ha ett jobb för att försörja ­familjen. 

De ville dock helst ha arbete som självständiga affärsidkare, för det var under en athenares värdighet att vara löntagare och ta order av andra – även om till och med den store grekiske statsmannen Solon (ca 640–560 f.Kr.) hade försörjt sig som köpman en gång i tiden.

Denna frihetssträvan öppnade för ett otal yrkeskategorier som måste till för att storstaden skulle kunna fungera. ­Bagare, smeder, skräddare, skrivare och många andra drev egna rörelser. 

Sedan anställde athenarna utlänningar, som ­inte hade rösträtt, och det värsta slitet fick slavar ta hand om. 

Skicka ned din son i gruvorna

En stor del av sin rikedom hämtade Athen från silvergruvorna i Laurion. Medborgare kunde köpa rätten att utvinna silver – genom att betala en avgift till stadsstaten som ägde gruvan.

Jobbet som gruvarbetare räknades till Greklands uslaste och lockade bara personer från samhällets botten. Lönen var låg och arbetet farligt. Gruvgångarna var så trånga att bara barn kunde krypa genom dem. 

Därför riktades erbjudandena särskilt till slavars och de fattigas söner. En gruvarbetares genomsnittliga överlevnadstid var bara fyra år p.g.a. olyckor med läckande gas och ras i gångarna. Arbets­tillfällena var därför goda i Laurion.

Sökes: Gruvarbetare

Vi erbjuder: Fast arbete i Laurions silvergruvor söder om staden. Arbetet sker under jord och kräver inga förkunskaper. 

Vi förväntar oss att:  

  • Den sökande är stark.
  • Han inte är längre än fem fot (150 cm).
  • Han varken lider av klaustrofobi eller lygofobi (mörkerskräck) och att han inte dristar sig till att ­stjäla från gruvan.

En gruvarbetare överlevde sällan längre än fyra år.

© Granger/Polfoto

Stå i spetsen för OS-laget i Athen

Visserligen ville rika athenare helst inte göra något alls, men ett jobb slogs de om: posten som gymna­siark, det vill säga ledare för ett gymnasion där stadens idrottsstjärnor tränade. Posten var så avundsvärd att endast medlemmar ur fina och rika familjer kom på fråga. 

Förmögenhet var också en nödvändighet eftersom gymnasiarken skulle skjuta till pengar ur egen kassa till idrottsmännens utgifter. Dessutom skulle gymna­siarken ansvara för ordningen på anläggningen, uppmuntra träningen och bestraffa bråkmakare.

För pengarna och besväret kunde gymnasiarken sola sig i glansen från atleterna under de idrotts­evenemang som Olympia och tre andra grekiska städer turades om att arrangera.

Sökes: Gymnasiark

Vi erbjuder: Den prestigefyllda posten som föreståndare för Athens gymnasion. Jobbet är oav­lönat och tidsbegränsat.

Vi förväntar oss att:

  • Du är en fri medborgare.
  • Du är extremt förmögen och står för alla utgifter.
  • Du tvättar och torkar idrottarna efter träningen.

Flickor till fest och förnöjelse

Flöjtflickor, tillsammans med harp- och lyrflickor, var ett fast inslag på fester i Athen. Men allt eftersom kvällen gick minskade behovet av musik. I stället förväntade sig värden att de unga flickorna skulle utföra sexuella tjänster.

De unga musikanterna uppträdde även på Athens stora idrottsplats, gymnasion, där musiken skulle peppa idrottarna under den hårda fysiska träningen.

Sökes: Flöjtflickor

Vi erbjuder: Ett omväxlande jobb som flöjtflicka vid fester och religiösa högtider.

Vi förväntar oss att:

  • Du är purung, men könsmogen.
  • Du är presentabel och vill visa upp dina behag.
  • Du är musikalisk och kan hantera din flöjt.

Männen i Athen krävde en hel del av de unga flöjtflickorna.

© M. Evans/Scanpix

Kan du hålla mig frisk?

Även om Grekland var känt för sin högt utvecklade läkekonst, och Athen hade ett stort antal privatpraktiserande läkare, tydde sig många invånare ändå till en ”klok gumma”, om de drabbades av sjukdom. 

Några av stadens rikaste medborgare hade till och med sin egen kloka gumma anställd som en fast medlem av hushållet.

Kvinnorna började dagen tidigt med att gå ut i lundarna kring staden för att samla ihop de örter och växter som ingick i deras mix turer. Det kunde vara medel mot håravfall, magknip och hundratals andra besvär. Den kloka gumman skulle dessutom sköta och lägga om sår.

Sökes: Klok gumma

Jag erbjuder: En betrodd position som ”klok gumma” i min familj, där du också ingår i hushållet.

Jag förväntar mig att:

  • Du känner till alla läkande örter och vet vilka gudar du ska offra till.
  • Du är änka eller ogift.

Få mina ägor att blomstra

Athens rika medborgare hade gärna stora jordegendomar ute på landsbygden – men arbetet med att driva lantbruk överlät de till en förvaltare.

De som sökte sådana tjänster kom ofta själva från Athens medelklass – trots att man såg ned på en fri medborgare som arbetade för en annan. Fördelen med det här jobbet var en stor självständighet.

För att klara arbetet måste förvaltaren vara en kunnig bonde och skicklig på administration. Positionen var så välavlönad att förvaltaren kunde spara pengar och senare själv köpa en egendom – som han naturligtvis överlät till en förvaltare.

Sökes: Förvaltare

Jag erbjuder: En välavlönad ställning som förvaltare av en lant­egendom. Goda förtjänst­möjligheter. Arbetet disponerar du fritt.

Jag förväntar mig att:

  • Du vet allt om lantbruk.
  • Du kan räkna.
  • Du bor på egendomen med din familj.

Förvaltaren drev egendomen åt en rik athenare som hade fullt upp med att göra ingenting.

© Scala Archives

Lärling med konstnärlig talang

Om en ung man hade tur kunde han anställas i en av Athens krukmakarverkstäder.

Och om han var flitig och hade tillräcklig talang kunde han en dag hoppas på att själv få tillverka de vackra, dekorerade faten och krukorna som staden var känd för. 

Innan den unge mannen nådde sitt mål måste han gå igenom en lång lärlingstid som springpojke på verkstaden. 

Lönen utgjordes delvis av kost och logi, men det förväntades också att lärlingen hjälpte till i sin mästers hushåll.

På 400-talet blomstrade Athens krukmakarskrå med en enorm kreativitet och tekniskt kunnande. Krukmakaren var noga med att sätta sin signatur på varorna för att undvika piratkopiering.

Tillsammans med krukmakaren arbetade en målare, som dekorerade keramiken med motiv från vardagsliv, hjältesagor och mytologi.

Sökes: Krukmakare

Jag erbjuder: I första hand en plats som lärling. Du ska bära lera och underhålla elden i ugnen. Du kommer att få bo i mitt hus.

Jag förväntar mig att:

  • Du kan arbeta hårt.
  • Du har fallenhet för hantverket och kan rita.

Kanske är du intresserad av...