Egyptierna menade att grisar hade nästan lika bra syn som människor och därför kunde bota de blinda.

Sjuka egyptier fick hjälp av djuren

Grisögon ger synen tillbaka och mussvansar tar kål på parasiter. Den 3 500 år gamla skriften Papyrus Ebers innehåller massor med råd från egyptiska läkare. Doktorerna kunde till och med behandla skall­frakturer – med två strutsägg.

3 september 2015 av Annette Birch

Honung från bin: Egyptiernas favoritmedicin

Egyptierna menade att honung kunde bota vilken åkomma som helst. De använde exempelvis honung mot infektioner i öppna sår och vid brännskador. Vid infektion skulle läkaren behandla såret med färskt djurkött och därefter med honung.

För egyptierna var det solklart att honung var bra mot infektioner eftersom honungens färg och konsistens påminner om var. Enligt den medicinska papyrusen använde egyptierna dessutom honung eftersom den höll onda demoner borta.

Strutsägg: Läkaren botade öppen skallfraktur med två ägg

Ett strutsägg har vissa likheter med ett mänskligt kranium, upp­täckte egyptierna. Därför användes just detta stora fågelägg när läkarna skulle bota en öppen skallfraktur. Enligt Papyrus Ebers måste läkaren ha två strutsägg och smörja in det ena med fett. Därefter skulle det delas och läggas på såret.

Det andra ägget lades som ett omslag runt kraniet. Samtidigt som läkaren gjorde detta skulle han åkalla himla­guden Horus och natur- och magi­gudinnan Isis, medan han be­svor ”fienden i såret” och ”det onda i blodet”. Efter fyra dagar kunde läkaren plocka bort om­slaget och smörja en mixtur av fikon, fett och honung på såret. Efter den behand­lingen skulle skallen ha läkt ihop.

Örat från en gasell: Hörseln blev bättre med örat från en gasell

Egyptierna menade att en gasell kunde bota lomhördhet.

Om en egyptier hörde dåligt kunde örat från en gasell råda bot på problemet. Läkaren skulle, enligt Papyrus Ebers, skära örat av en gasell och krossa det tillsammans med en växt, flagor av en sköldpaddssköld och ett djurhuvud.

Därefter skulle blandningen tryckas in i örat och ett tygstycke lindas kring patientens huvud. Sedan kunde läkaren åkalla luftguden Shu, som förhoppningsvis sände ned helande krafter över jorden.

Ögon från en gris: Grisögon skulle ge blinda synen tillbaka

I den 20 meter långa Papyrus Ebers finns även en kur mot blindhet – en blandning av bly, honung och grisögon.

Två torkade grisögon mals och blandas med rött bly och honung. Enligt Papyrus Ebers ska det vara läkarnas bästa medel mot blindhet. Grisens ögon är nästan lika bra som människans och kan därför bota blindhet.

När läkaren blandat sin mixtur skulle han pensla den på den blinda patientens ögon medan han läste denna ramsa högt två gånger: ”Jag har tagit detta föremål och placerat det i den sjukes ställe. Krokodilen är svag och maktlös.” Enligt egyptierna var blindhet gudarnas straff över människan. Ramsan vände sig därför till för­ödelsens gud Seth, som ofta visade sig i krokodilskepnad.

Genom besvärjelsen kunde läkaren bryta det ondas makt över den blinde och driva ut demonen ur de sjuka ögonen. När läkaren utfört behandlingen fick den blinde till­baka synen. Det utlovade texten i Papyrus Ebers.

Mussvansar i småbitar: Möss mot parasiter

I det stillastående vattnet vid Nilens stränder och i bevattningskanalerna levde mikroskopiska grå och vita snigelparasiter som kunde tränga in genom huden och via blodkärlen nå levern och urinblåsan. Parasitinfektionen orsakade feber, diarré och allvarliga leversjukdomar.

Papyrus Ebers rekommenderade att parasiterna bekämpades med en dryck gjord på mussvansar. Läkaren skar svansarna i småbitar och blandade dem med lök, mjöl, honung och vatten. Sedan skulle patienten dricka vätskan i fyra dagar. Efter 2–10 veckor utlovades att parasiterna skulle vara borta.

Egyptiernas medicinska bibel

Omkring år 1500 f.Kr. skrev egyptiska läkare ned drygt 700 olika behandlingar och metoder för att bota sjukdomar. Skriften upptäcktes och översattes i slutet av 1800-talet av egyptologen Georg Ebers, som senare fick det 20 meter långa uppslagsverket uppkallat efter sig. I dag finns papyrusen på universitetet i Leipzig.

Kanske är du intresserad av...