Nio pyramider finns i dag i Giza. Byggnaderna ­uppfördes av kalksten från området. 

© Pichaus.com

Lista: Faraonernas tio största framgångar

Det gamla Egyptens härskare lät bygga storslagna tempel, statyer och gravar för att hedra gudarna och sig själva. Vi har valt ut de tio viktigaste monumenten som finns kvar – efter flera tusen år.

20 oktober 2017 av Emil Maischnack Jensen

10) Kom Ombo: Krokodiler avgudades

Till de nyaste egyptiska templen hör Kom Ombo, som ptoleméerna byggde för 2100 år sedan. 

Byggnaden utmärker sig genom att vara ett dubbel­tempel för falkguden Horus och krokodilguden Sobek, som egyptierna betraktade som en av jordens skapare.

En stringent symmetri präglar Kom Ombo, vars norra och södra halva speglar sig i varandra. Samtliga rum har därför en identisk ”tvilling” i den ­motsatta halvan.

I tempeldelen till guden Sobeks ära har arkeologerna funnit mer än 300 mumifierade krokodiler, varav en del är utställda på ett närbeläget krokodilmuseum.

Mumifierade krokodiler hyllade guden Sobek.

© CREATIVE COMMONS

Kan du inte få nog av Egypten?

Följ med VÄRLDENS HISTORIA på den ultimata VIP-resan till faraonernas rike.

9) Abu Simbel: Ramses II fick en ansiktslyftning

När vattenmassor på 1960-talet hotade att översvämma två tempel i Abu Simbel skars byggnaderna upp i 1042 flera ton tunga bitar, som lyftes 65 meter och sattes ihop igen som en byggsats.

På 1960-talet flyttade FN-organisationen UNESCO två unika och mer än 3000 år gamla tempel i Abu Simbel. 

Orsaken var att byggandet av Assuan-dammen hotade att översvämma templen. Från flera länder hade det kommit förslag på hur man skulle kunna rädda templen. 

Valet föll på en svensk lösning, som gick ut på att ”evakuera” monumenten. Templen sågades i stycken på 20–30 ton, som ­flyttades 210 meter längre in i landet och monterades ihop igen.

Farao Ramses II lät bygga båda templen, som ingick i framställningen av härskaren som en gud. 

Det största av templen i Abu Simbel höggs 60 meter in i en bergvägg och placerades så att solens strålar två gånger om året – den 22 februari och den 22 oktober – lyser upp helgedomens inre och badar statyer av gudarna Amun-Re, Re-Harakhte, Ptah och Ramses II i ljus. 

De sittande, 20 meter höga Ramses II-statyerna är från 1270 f.Kr.

© BRIDGEMAN IMAGES

8) Ramses II:s staty: Trasig staty fick nytt liv

År 1820 fann en italiensk arkeolog en Ramses II-staty i delar i Memfis. 

Först 130 år senare lyckades man foga samman och sätta upp den elva meter höga statyn i Kairo. 

Myndigheterna har planer på att under 2018 flytta figuren till ett nytt museum i Giza.

Ramses II-statyn från Memfis väger 86 ton.

© GETTY IMAGES

7)  Djosers pyramid: Farao byggde trappa till himlen

Trappstegspyramiden i Sakkara står efter 4600 år som ett av Egyptens viktigaste fornminnen. 

Byggnadens arkitekt – Imhotep – var överstepräst och vesir hos farao Djoser, som regerade Egypten kring år 2600 före Kristus. 

Imhotep byggde pyramiden som en gravplats för Djoser, och konstruktionen beror troligen på att man trodde att faraon efter sin död skulle kunna använda trappstegen för att nå himlen.

Pyramiden omges av innergårdar, tempel och gravar samt en hög mur. 

Bygget vittnar om ett högt administrativt och tekniskt kunnande under ­Djosers ­regeringstid, som inte överträffats i Egyptens senare historia.

© BRIDGEMAN IMAGES

6) Hatschepsuts tempel: Kvinna utropade sig till kung

Vid klipporna i Deir al-Bahri nära Konungarnas dal ligger farao Hat­schepsuts imponerande dödstempel trots senare härskares försök att förstöra monumentet.

Till skillnad från andra kvinnliga härskare, som satt på tronen endast kortvarigt, regerade Hatschepsut i mer än 20 år. 

Hon var gift med halvbrodern – farao Thutmosis II – men när han dog tog Hat­schepsut över å styvsonen Thutmosis III:s vägnar, eftersom han var ett barn.

När styvsonen var gammal nog att ta makten, utropade drottningen sig själv till kung och regerade tillsammans med Thutmosis III, tills hon avled år 1458 före Kristus.

Nästan alla större egyptologiska museer i världen har statyer av drottning Hatschepsut. 

© PUBLIC DOMAIN

5) Konungarnas dal: Pyramider blev omoderna

Faraonerna i de sena rikena begravdes inte längre i stora pyramider utan ”gömdes undan” i Konungarnas dal – kanske för att gäcka gravplundrare.

Medan egyptierna begravde de tidigaste faraonerna i pyramider, som stod som gigantiska monument över tidigare härskare, växte en ny trend fram i de senare rikena. 

Kungagravarna var som tidigare fyllda med stora rikedomar, men gömdes för allmän­heten – kanske i ett fruktlöst försök att undgå gravstölder. 

Egyptierna byggde ­tempel i mer tätbefolkade områden, där folket kunde tillbe och minnas härskarna, medan faraonernas mumier och rikedomar samtidigt gömdes undan.

>> Vill du lära dig ännu mer om Egypten? Följ då med Världens Historia till faraonernas rike

Från cirka 1500 före Kristus och 500 år framåt i tiden utvecklades gravområdet Konungarnas dal nära den dåvarande huvudstaden Thebe. 

Där begravdes härskarna med dyrbara ägodelar i gravkammare huggna djupt in i berget. Bäst känd är den gigantiska graven tillhörande Seti I och Tut­ankh­amuns enklare, men mycket väl­bevarade grav. 

Trots att Tutankhamuns grav plundrats vid två tillfällen innehöll den stora rikedomar, när arkeologerna Howard Carter och lord Carnarvon fanns den år 1922. 

De arkeologiska skatterna ger en bra inblick i hur överdådigt de egyptiska ­kungarna begravdes.

Konungarnas dal består av mer än 60 gravkammare i varierande storlek.

© SHUTTERSTOCK

4) Karnaktemplen: Guden Amun befordrades

Guden Amun var från början en lokal gud för Thebe, men blev sedan alla egyptiers gud. 

Templet för Amun är den viktigaste helgedomen i det stora tempelkomplexet i Karnak strax utanför Luxor. 

Komplexet på 128 hektar är det största bevarade religiösa området i Egypten. 

Bygget tros ha påbörjats omkring 2000 år före ­Kristus och byggdes sedan ut med ­tempel, som är vigda åt många olika gudar. 

Ett område inrättades till exempel för dyrkan av Osiris, som var kung över och domare i underjorden.

Guden Amun avbildades ofta som en människa sittande på en tron och med en hög fjäderkrona.

© SHUTTERSTOCK

3) Luxortemplet: Härskare återföds varje år

Opet var den största bland många religiösa festivaler i Egyptens huvudstad Thebe. 

Under festivalen förde egyptierna gudafigurer från templet i Karnak längs Nilen ned till dåvarande Thebe, där faraon varje år skulle återfödas och hans rätt till tronen bekräftas. Luxortemplet var centralt för Opet-festivalen. 

Byggnaden i sin nuvarande form uppfördes huvudsakligen av Ramses II cirka år 1200 före Kristus, och han har i hög grad satt sin personliga prägel på templet. 

Från början stod fyra stående och två sittande statyer av Ramses II vid templets ingång tillsammans med två imponerande obelisker. 

Den ena av dessa står nu på Place de la Concorde i Paris.

Gudªfigurer bars i procession från templet i Karnak till templet i Luxor.

© BRIDGEMAN IMAGES

2) Sfinxen: Sfinxen gav Thutmosis makten

Den 73 meter långa och 20 meter höga sfinxen i Giza är ett liggande lejon med människoansikte och anses ha skapats 2500 år före Kristus. Vissa geologer tror dock att den är ännu äldre.

Figuren är skuren ur ett enda, gigantiskt stycke kalksten, och de bitar som höggs loss använde egyptierna till att bygga templet ­framför sfinxen.

En del forskare anser att figurens ansikte föreställer faraon Chefren, som även har låtit uppföra en av pyramiderna i området.

Farao Thutmosis IV, som regerade åren 1401–1391 före Kristus, hade en särskild relation till sfinxen, som efter cirka 1000 år var så täckt att endast ryggen och huvudet syntes. 

Thutmosis ska som ung prins ha lagt sig i skuggan av figuren för att vila ut efter en resa omkring 1400 före Kristus. 

Prinsen somnade och drömde att sfinxen plötsligt talade till honom. Sfinxen förklarade att den skulle göra prinsen till farao, om han avlägsnade sanden.

Thutmosis, som inte var kronprins, såg till att sfinxen grävdes fram. Mellan figurens tassar satte faraon senare en sten, som berättade historien om hur han blev Thutmosis IV.

Enligt myten gjorde sfinxen vid Giza Thutmosis IV till farao över Egypten.

© SHUTTERSTOCK

1) Pyramiderna i Giza: Kung byggde jättepyramid

Farao Cheops var trött på att stå i skuggan av sin far och byggde ett av forntidens sju underverk med hjälp av 5000 arbetare.

Kungasonen Cheops hade ett enda mål, när han som 40-åring fick makten över Egypten: att överträffa fadern, den omtyckte Sneferu. 

Som faraons fjärde son var Cheops mer än van vid att stå i skuggan av andra, men som regent ville han visa världen något enastående. ­

Cheops inledde därför arbetet på ett ­gigantiskt gravmonument, som skulle bli det första – och största – av världens sju underverk: den stora pyramiden i Giza. 

Med sina raka och släta sidor klädda med vit kalksten, som reflekterade solens ­strålar, påminde gravmonumentet om Sneferus viloplats. 

Cheops pyramid var dock 41 meter högre än faderns och hade en liten pyramid av guld på toppen.

I tjugo år slet arbetare med att bygga gravmonumentet, och runt byggarbetsplatsen växte en stad med 25000 invånare upp. 

Utöver av cirka 5000 arbetare med barn och makar bestod staden av personer som producerade mat och ­verktyg som behövdes för bygget.

Senare härskare byggde också pyramider i området, men ingen av dem över­träffar Cheops. 

Under de följande seklen koncentrerade faraonerna sig nämligen i högre grad på att bygga stora tempel i stället för egna gravmonument.

Nio pyramider finns i dag i Giza. Byggnaderna ­uppfördes av kalksten från området. 

© PICHAUS.COM

Kanske är du intresserad av...