I den fornegyptiska arbetarstaden Deir al-Medina har arkeologer hittat många krukskärvor och stenar med halverotiska teckningar.

© Scala Archives

Egyptierna avbildade porr på papyrus

När en 3000 år gammal papyrusrulle med vilda sexscener dök upp på ett museum på 1800-talet gömdes den undan. Dokumentet visade en sida av det gamla Egypten som forskarna helst ville vara utan.

16 februari 2017 av Tim Panduro & Niels-Peter Granzow Busch

Den bildade fransmannen Jean-François Champollion hade sett det mesta under sin karriär och få visste mer om det forna Egypten än han. 

År 1822 hade han lyckats knäcka koden till egyptiernas gåtfulla hieroglyfskrift och därmed öppnat upp en okänd värld där över 4000 år gamla röster fick höras igen. 

Efter upptäckten hade Champollion läst och granskat hundratals egyptiska papyrustexter.

Men hans uppfattning om antikens egyptier som nobla och upphöjda förändrades en dag när han satt med en särskild papyrusrulle framför sig i magasinet på Turins egyptiska museum. 

Papyrusens första tredjedel var underhållande, men också ovanlig: Satirteckningar föreställande djur som betedde sig som människor i olika vardagssituationer. Men sedan förändrades teckningarnas karaktär abrupt.

På den slitna, nästan 3000 år gamla papyrusrullen hade en okänd konstnär avbildat den ena sexscenen efter den andra. 

De visade män med förvridna ansikten och groteskt stora penisar som hade sex med kvinnor i ett otal olika ställningar.

Det enda som var lämnat åt fantasin fanns i de hål och revor som tillkommit med tiden. 

Men de fragmenterade teckningarna var mer än nog för att chockera och förarga den mycket ­religiöse fransmannen.

”Bilderna föreställde monstruösa oanständigheter som gav mig en mycket besynnerlig bild av den egyptiska vis­domen”, skrev den upprörde egyptologen i ett brev till sin bror år 1824.

Dokumentet gömdes

Det erotiska dokumentet på Turins museum kallas officiellt ”Papyrus 55001” och är en av de mest gåtfulla och omdiskuterade papyrusrullarna från det antikens Egypten. 

Varken förr eller senare har liknande papyrusar hittats. Än idag, 200 år efter upptäckten, är dokumentets tillkomst ett mysterium.

Den nästan tre meter långa papyrusen ska ha hittats nära gravområdet Konungarnas dal i början av 1800-talet och hamnade till slut på Turins museum samma år som Champollion kom på besök. 

Teckningarna visar tolv sexscener där halvgamla, ovårdade män och vackra unga kvinnor har sex i avancerade ställningar. 

Bland annat visar en av scenerna en man med en enorm penis som har samlag med en kvinna medan hon står i en vagn dragen av två andra halvnakna kvinnor.

Varken fransmannen Champollion eller hans kolleger visste vad de skulle göra med papyrusen. 

Dokumentet gömdes därför i ett magasin på Turins museum. Följande årtionden fick bara forskare med särskilt tillstånd se den.

I årtionden var ”Papyrus 55001” inlåst. Bara särskilt utvalda fick se den.

© Bridgeman

Egyptiernas gudar njöt av erotik

På 1800-talet var det allmänt känt att antikens greker och romare vältrade sig i erotisk konst, men dåtidens egyptologer menade att Nilens folk hade varit annor­lunda. 

Papyrusen på Turins museum krossade den bilden.

Modern forskning visar också att antikens egyptier hade ett mycket friare förhållningssätt till sex än man tidigare antagit. 

För egyptierna var sex en viktig del av livet – och även av livet efter detta. Också gudarnas värld var full av erotik.

Enligt den egyptiska skapelsemyten uppstod de första gudarna i ett kosmiskt kaos kallat Nun. Den viktigaste av gudarna var solguden Atum. 

Han hade i likhet med övriga gudar mänskliga egenskaper – bland annat sexualdrift som stimulerades av kärleks- och njutningsgudinnan Hathor.

Hon lade sig i solen och Atum blev så upphetsad att han började onanera. Sedan svalde han sin säd och spottade ut sina barn.

Barnen, guden Shu och gudinnan Tefnut, organiserade tillsammans universum. De var visserligen syskon, men de blev också man och hustru, och fick sina barn på konventionellt sätt. 

Samlag och incest introducerades då i gudarnas värld. Och precis som i skapelsemyten hade också de andra egyptiska gudarna sex med varandra.

Sex före äktenskapet inget problem

Gudarnas avslappnade inställning till samlag smittade av sig på de dödligas värld. Till skillnad från många andra samtida och senare civilisationer hade egyptierna ingen lag mot sex mellan ogifta. Kyskhet hade ingen betydelse. 

Så länge en ogift man eller kvinna var diskreta kunde de helt fritt ha sexuella förhållanden. 

Framförallt bland de lägsta sociala klasserna var fritt sex vanligt. Men ju högre upp i samhällshierarkin man befann sig, desto strängare var övervakaningen och man fick vara försiktig för att värna om sitt rykte.

Först när en man och kvinna gift sig var kvinnan tvungen att vara sin make trogen. Mannen skulle kunna lita på att de barn hustrun födde faktiskt var hans. 

Han däremot fick gärna ha älskarinnor. Om han hade sex med familjens tjänsteflickor eller slavar räknades det inte som otrohet.

Om en gift man hade en affär med en gift kvinna riskerade dock de båda straff. Mannen pryglades på fotsulorna eller fick näsan och öronen avskurna. 

Kvinnan riskerade att få näsan avskuren eller till och med att brännas.

Trohet var dock det vanligaste – till och med efter döden. Egyptierna menade att livet fortsatte efter döden och att de döda hjälpte de levande. 

Men om de levande förargade de döda kunde de kräva hämnd. Därför var det viktigt att hålla sig på god fot med de bortgångna, något som kan läsas i ett brev en egyptisk änkling skriv till sin avlidna hustru: 

”Under de tre år som gått sedan du lämnade jordelivet har jag inte besökt andra hus (för att ha sex med en kvinna, red.), jag har inte gift om mig och jag har inte uppsökt prostituerade.” 

Papyrusen visar tolv olika scener med fula män och vackra kvinnor som har sex. Enligt experter är det inte troligt att ”Papyrus 55001” var dåtidens svar på en porrtidning. ­Verket har nämligen kostat en förmögenhet.

© Open Culture

Erotisk konst kodades

roll – egyptierna längtade efter att åter­uppta sexlivet i livet efter detta. Det krävde dock att utrustningen fungerade som den skulle, något som balsamering inte kunde garantera. 

Manliga mumier för­sågs därför med konstgjorda penisar och de kvinnliga fick istället konstgjorda bröstvårtor.

Väggmålningarna och relieferna i gravarna utstrålade också erotik, men bara om åskådaren kände till konstnärernas erotiska koder. 

Till skillnad från de extremt explicita teckningarna på Turin­papyrusen skulle utsmyckningen av heliga gravar och tempel ha en högre grad av finess. 

Konstnärerna använde därför symboler för att beskriva erotiska förhållanden mellan till exempel ett äkta par.

 Lotusblommor, alrunebär och små andungar kunde alla ha en sensuell och erotisk betydelse när de förekom i egyptiska väggmålningar.

Men konstnärerna lekte också med ordens betydelse. Till exempel kunde de fornegyptiska ordet för att skjuta också betyda ”att avfyra en pil” och ”att ejakulera”. 

När den berömda faraon Tutan­khamon avbildades i scen där han skjuter pilar mot fåglar medan hans vackra hustru ser på kunde det var en symbolisk avbildning av det unga parets sexuella förening.

På samma sätt var också egyptiernas kärleksdikter, särskilt elitens, fulla av dolda budskap och sinnlighet. I en sådan dikt skriver en ung kvinna till sin älskare: 

”Jag går ner till vattnet med dig och stiger upp igen med en röd fisk som pulserar i mina fingrar. Jag lägger den på mina bröst medan jag betraktar din skönhet. 

Å, min hjälte, min bror, kom och se på mig!”

Medan antydandets konst stod högt i kurs hos eliten visar ”Papyrus 55001” tydligt att egyptierna kunde vara mycket mer explicita. 

Det berodde helt enkelt på till vem och med vilket syfte papyrusen skrivits.

Ett försök att driva med eliten

Först efter mer än 150 år i Turin­museets arkiv tog den schweiziske egyptologen Joseph Omlin mod till sig och skrev det första verket om ”Papyrus 55001”. 

Och det är med utgångspunkt i hans bok som forskarna sedan försökt lösa dokumentets gåta. 

Utifrån papyrusens storlek och målartekniken uppskattar experter att den framställts mellan år 1307 och 1070 f.Kr. när elva faraoner – alla med namnet Ramses – styrde Egypten.

Vissa egyptologer har menat att den erotiska papyrusen helt enkelt är världens första porrtidning. 

Det förklarar dock inte varför den första delen av papyrusen består av satiriska teckningar av djur som ägnar sig åt saker annars bara människor gör. 

Därför menar andra forskare att den erotiska delen av dokumentet också är satir. Den tolkningen understöds också av männens utseende, de enorma penisarna och de ofta absurda ställningarna. 

På flera ställen har någon dessutom skrivit lustiga kommentarer vid teckningarna. Till exempel säger en kvinna till en man: ”Var inte rädd! Vad gör jag mot dig?”

En annan scen består av en kvinna som skrevar över en gigantisk amfora­kruka med botten uppåt. Samtidigt säger hon till en man: ”Du ger mig inget, så jag får använda den här.”

Enligt experter finns det fler detaljer som skvallrar om syftet med dokumentet. Samtliga män på teckningarna är omskurna, vilket var tradition för prästerna i forna Egypten. 

Samtidigt står en av kvinnorna med det ena benet sträckt över huvudet, en ställning typisk för prästinnor som dansar till gudinnan Hathors ära. 

En teori är att man försökte driva med eliten och speciellt prästerskapet. Frågan är vem som beställde ett sådant verk.

Enligt egyptologen Joseph Omlin kunde det mycket väl vara framstående egyptiska militärer som låg bakom dokumentet. 

De hade både pengar och motiv. Efter Ramses III:s död år 1165 drabbades nämligen Egypten av oroligheter och stora landområden förlorades medan templens prästerskap tillskansade sig enorm makt. 

En teori är att papyrusen cirkulerade i militärkretsar där många avskydde tidens svaga ledare och mäktiga präster.

Oavsett vilket motivet var är forskarna helt säkra på att papyrusen inte var ensam i sitt slag. 

Troligtvis har många andra papyrusar med erotiska teckningar existerat, men ruttnat med tiden. Andra har kanske bevarats och väntar bara på att hittas.

Kanske är du intresserad av...